Skicka vidare! Jesper Leu

Hej Jesper! Berätta lite om dig själv!

Jag heter Jesper Leu och har arbetat som lärare i snart 30 år och de allra flest i Örebro kommun. Jag arbetar idag på Hagaskolan i årskurs 6. Jag gör nu mitt sjätte år på skolan och undervisar främst i ämnena matematik, No och teknik. Jag arbetar i ett suveränt arbetslag där vi hela tiden stöttar och utvecklar varandra.

Förutom grunduppdraget som lärare är jag också huvudlärspridare, IT- närstödjare och schemaläggare på skolan.

Gruppuppgifter bland eleverna kräver tydlig struktur – hur arbetar du med elevers delaktighet vid gruppuppgifter?

Vi har använt oss av olika strukturer enligt kooperativt lärande. Jag tror nyckeln är att gruppuppgiften blir tydlig för eleverna i gruppen och att alla känner att de kan bidra. Det kan vara att alla i gruppen har en tydlig roll som till exempel sekreterare, berättare eller ordfördelare.

Jag tycker att ett bra sätt att börja är att arbeta i par. När eleverna sitter två och två är det lättare att få i gång ett samtal och det ger större talutrymme till var och en. När det fungerar bra i par är det sedan lättare att utöka grupperna till fyra och öva vidare där.

Får man det här att fungera i en klass blir det en bättre och tryggare lärmiljö där eleverna stöttar och hjälper varandra.

Hur arbetar du med elevers förståelse och befästande av ämnesspecifika ord och ämnesövergripande ord?

På skolan har vi ett årshjul där vi har bestämt några områden per termin som vi arbetar ämnesövergripande med. Vi gör då en gemensam planering där vi från början tittar på vilka ord och begrepp vi vill att eleverna ska lära sig. I mina ämnen gör jag ofta begreppslistor med tre kolumner: ord, förklaring och bild. Inom vissa områden gör jag dem tillsammans med eleverna och ibland så är har jag gjort dem i förväg. Listorna kan vi sen använda till exempel genom att klippa i delar för att sedan sitta och pussla ihop rätt ord, förklaring och bild.

Jag försöker också skapa startuppgifter som innehåller mycket prat med en kompis. Det kan vara att berätta och förklara något utifrån en bild eller att föröka komma på så många ord som möjligt inom ett givet ämne.

En stor fördel med att arbeta ämnesövergripande är när eleverna upptäcker att de kan ha nytta av orden i flera ämnen och att de ser att ämnena hänger ihop. De gör kopplingar som de kanske inte annars skulle ha gjort.

Hur skapar du ett gott klimat i ditt klassrum?

Grunderna till ett gott klassrumsklimat sätts i mitt fall när jag möter eleverna i årskurs 4 för första gången. Alla pedagoger som arbetar i gruppen försöker ha ett gemensamt förhållningssätt som skapar trygghet och lugn i gruppen. Vi försöker också skapa trivselregler i där eleverna är med och påverkar. Sedan är det ett ständigt pågående arbete för att upprätthålla klimatet i klassen och att underhålla alla relationer och öka förståelsen för varandras olikheter i klassrummet.

Det är viktigt att skapa en välkomnande atmosfär där alla blir sedda och känner att de blir lyssnade på. Vi tar emot eleverna i dörren varje morgon och hälsar enskilt på alla. Eftersom vi nästan alltid är två pedagoger i klassrummet finns det också tid att prata med enskilda elever vid behov. Det bidrar också till trygghet i gruppen.

Tydliga förväntningar på vad som gäller för varje lektion. Vad innebär studiero för just den här lektionen? Det är inte alltid helt tyst som gäller utan pratnivån beror på uppgiften.

Till sist vill jag peka på vikten att ge positiv feedback till eleverna och visa att jag tror på dem.

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till Magnus Hökback, lärare på Lillåns skola F-6:

1. Hur skapar du en trygg miljö i idrottshallen?
2. Vad ser du för skillnader och likheter mellan lektioner i ett vanligt klassrum mot en lektion i idrottshallen?
3. Hur arbetar du med ämnesspecifika ord och ämnesövergripande ord?