Skicka vidare! Benita Törnqvist

Hej Benita! Berätta lite om dig själv!

Hej! Jag heter Benita Törnqvist och jag är förstelärare på Engelbrektsskolan. Jag har arbetat på skolan sedan 2017 och undervisar främst i idrott och hälsa och i so-ämnen. Jag hade med mig mitt försteläraruppdrag från en tidigare skola där jag tidigare arbetade för Skolverket och nationella prov i ämnet historia. När jag började på Engelbrekt gjorde vi om uppdraget mot ämnet idrott och hälsa i stället. 2020 startade vi vår rörelsesatsning den har resulterat i ökad rörelse och mindre konflikter mellan våra elever under skoldagen. Utöver rörelsesatsningen arbetar lärarna systematiskt med kooperativa strukturer. Våra elever blir vana att samarbeta i olika skolämnen och detta märker vi på idrottslektionerna. I idrott så passar ett kooperativt lärande där eleverna behöver interagera med varandra för att lyckas i aktiviteten. Våra äldre rörelseledare tycker det är så kul att interagera med yngre elever när de håller i aktiviteter bland annat på Stureskolan. När eleverna får vara rörelseledare på andra skolor är lyckan helt på Engelbrektsskolans sida när vi dukar upp ett smörgåsbord av aktiviteter och jag får uppleva hur våra elever får lyckas i att få andra elever att röra på sig och dessutom ha roligt tillsammans.

Hur arbetar du med elevinflytande i ämnet idrott och hälsa?

Jag arbetar med elevinflytande på olika sätt. Elever kan få välja uppvärmning som exempelvis vilka kullekar vi ska ha som uppvärmning. De får också ha önskelektioner där de kan välja sin favoritlek eller aktivitet. Det kan vara mer planerade lektioner där eleverna ska hålla i en del/eller en hel lektion för sin klass. Det kan också vara åk 9 elever som vill hålla i lektion för yngre elever och de leder klassen under en av mina idrottslektioner.

Ett led i vår rörelsesatsning har inneburit att jag utbildat rörelseledare på mina idrottslektioner där tanken är att de ska leda andra elever i aktiviteter. Eleverna har inflytande i vilken aktivitet de väljer, de planerar, genomför och utvärderar den aktivitet de hållit i. Via en nätverksträff som RF-SISU anordnade fick jag en förfrågan från Stureskolan om jag skulle kunna tänka mig att låta våra åk 6 elever hålla i aktiviteter för deras elever. Det blev en succé. Jag har nu utvecklat detta ytterligare, nu är det både åk 6 och åk 9 elever som håller i rastaktiviteter på Engelbrekt men även på Stureskolan. Efter att jag har gjort detta som ett pilotprojekt så ska nu alla elever i åk9 leda rastaktiviteter för de yngre eleverna. I samband med sin elevledda aktivitet ska de även göra ett skrivarbete där de kopplar ihop sin utvärdering med vad forskningen säger om vikten av att röra på sig utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Att låta äldre elever få inflytande och att få vara med i olika sammanhang skapar en trygghet och härlig känsla på Engelbrektsskolan. Genom elevers delaktighet och insyn kan de se hur vi ska förbättra saker och ge förslag på lösningar. Deras delaktighet skapar också förtroende och tillit mellan oss personal och våra elever. Eleverna får ett verktyg för att ta eget ansvar och detta resulterar i en ökad trygghet och samtidigt en lust att lära sig saker. De yngre eleverna ser upp till de äldre och de äldre känner att de utvecklas i sitt ledarskap, det är en win win situation, det ger så många vinster. Eleverna gillar när de får förtroende från oss vuxna och de får som de säger ”ett riktigt uppdrag”. Under våren har vi förutom Stureskolan även gått till Norrbyskolan. En skolklass i åk 8 fick då hålla i ett antal rörelseaktiviteter. Effekten är oavsett ålder på eleverna densamma. Rörelseglädje på hög nivå! Nya fenomen har skett, Åk 9 bjuder nu in andra årskurser när de på raster spelar basket. Rörelseledarna har genom inflytande blivit säkra i sina ledarroller och det är ingen prestige i det. De vill bara ha roligt.

Hur arbetar du/ni för att främja olika rörelseaktiviteter för eleverna på rasterna?

När jag började på Engelbrektsskolan hade vi vissa svårigheter att få eleverna att gå ut på rasterna. Det var konflikter och vi var tvåa på bollen hela tiden. Jag presenterade då ett förslag för mina elever på mellanstadiet, där eleverna kunde samla poäng genom att röra på sig på rasterna. Eleverna fick ha inflytande i vad som gav vilka poäng. Olika aktiviteter gav olika poäng. De funderade på vilka aktiviteter som var jobbigast helt enkelt. Utifrån deras poängsystem så bestämde vi att testa detta. RUR – Rörelse under rast, eleverna samlade poäng genom att aktivera sig utomhus under förmiddagsrasten. Efter 3 veckor skulle poängen omvandlas till lotter och de som hade mest lotter hade störst chans att vinna en biobiljett. Detta har jag fortsatt att arbeta med minst 2 gånger per termin sedan 2017. För att göra det extra roligt har vi ibland haft de äldre eleverna som håller i rastaktiviteter på förmiddagsrasten. Vi kallar det för Superrur. Det är det bästa eleverna på mellanstadiet vet. Vi vuxna kan inte konkurrera med åk 9 elever helt enkelt.

De perioder vi inte har RUR har jag även under perioder arbetat med SVFF Skolbollen när jag är rastvärd på skolgården. Det är elever från vår fotbollsprofil som har hållit i det. Eleverna väljer aktivitet utifrån det gedigna materialet som finns på skolbollens hemsida.

Vi har en rastbod där eleverna kan välja material och vi har även planerade aktiviteter varje dag.

Har du några speciella rutiner/startuppgifter vid dina lektioners början?

I idrott och hälsa är startuppgiften lite varierande. Ibland är det att börja uppvärmning så fort lektionen startar och ibland är det att sätta sig tyst i samling och invänta instruktioner. När jag är i klassrummet som idrott eller so-lärare arbetar jag med Classroomscreen. Där står det exempelvis start och stopptid. Vi arbetar även med syfte med lektionen och en startuppgift som exempelvis kan vara en entryticket. Vi arbetar med olika kooperativa strukturer och EPA kan vara en struktur jag använder. Det innebär att eleverna ska fundera Enskilt, Par och sedan Alla utifrån en given fråga.

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till Mikael Jansson, förstelärare på Gumeliusskolan:

1. Vad ser ni som framgångsfaktorer med upplägget av era profiler?
2. Hur skulle ni vilja beskriva ert arbete kring bedömning i idrott och hälsa kopplat till profilerna?
3. Hur arbetar ni för att främja rörelse under en skoldag för era elever?