Programmering i grundskolan – hur är läget?
Från och med höstterminen 2018 ingår programmering som ett obligatoriskt moment i grundskolan. Vi är nyfikna hur undervisningen kan se ut och vilka utmaningar som finns och tog därför kontakt med några örebropedagoger för att kolla läget.
Bakom idén, att programmering skulle ta större plats i grundskolan, låg att dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och måste rustas för en verklighet där över 90 procent av dagens jobb kräver grundläggande datakunskaper. Kritiken som fördes fram berörde framförallt lärarnas kompetensbrist inom området samt att satsningen saknande tydlig vetenskaplig grund.
Nu har det gått några år och debatten kring programmering har lagt sig. Men hur ser det ut på skolorna? Hur jobbar man med programmering? Vad tycker eleverna? Finns kompetensen på plats för att bedriva en bra undervisning?
Vi kollade av med några lärare i Örebros grundskolor för att få en lägesbild.
Sammanfattningsvis kan man säga att ämnet är något som uppskattas stort hos eleverna. Många tycker det är roligt och utvecklande. Samtidigt upplever många pedagoger att eleverna är på väldigt olika nivåer. Många efterfrågar mer kompetensutveckling och lite tydligare skrivningar kring vad som ska genomföras i undervisningen. De ämnen där programmering undervisas i är framför allt teknik och matematik. Men några lärare och också arbetet mer tematiskt där flera ämnen involverats. Vanligt är också att ämnena SO, NO och bild tar upp programmering.
Lena Jöndalen är förstelärare på Brunnsskolan åk 6:
– Många elever tycker att det är ett roligt sätt att jobba på och få klura, tänka logiskt och göra egna spel. Sedan finns det de elever som inte tycker att det är speciellt kul eller inte har intresse för det helt enkelt, men som ändå kan tycka att det är ett välkommet avbrott till "traditionella" lektioner.
- Jag skulle ändå säga att majoriteten av eleverna tycker att det är roligt, speciellt när de får samarbeta och lära av varandra och de får visa upp sina projekt för varandra.
Lena menar också att det finns utmaningar:
– Eleverna är på lite olika kunskapsnivå och har olika stort intresse för programmering, men jag upplever att de som kan mycket också delar med sig av sina kunskaper till kamraterna. Utmaningen tycker jag bland annat kan vara att hitta en nivå som gör att alla elever känner att de kan utmanas/utvecklas efter sin egen förmåga och tycka att det är givande. En annan utmaning är att ha programmering i helklass och hinna med att hjälpa, uppmuntra och se allas projekt, det brukar gå bättre när de har kommit igång ordentligt.
Erika Isaksson, Rostaskolan årskurs 2:
– Eleverna tycker det är roligt. De gillar att prova nya utmaningar. De gillar att hitta på olika egna uppgifter. De har gillat att titta på UR-programmet ”programmera mera”.
– Utmaningarna ligger framför allt i att skolorna inte har pengar till teknisk utrustning. Jag har lånat en del från KomTek, vilket varit väldigt bra.
/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro
Hur undervisar du om programmering? – så svarade lärarna:
"I pappersform (till exempel pilprogrammering) och med dator (Scratch, Code.org, med mera)."
"Scratch junior"
"Bluebot, lek och scratch Jr"
"Så kallad analog programmering och i Scratch."
"Blockprogrammering"
"Styra sphero-robotar i till exempel ett koordinatsystem och fått prova på att koda microbit."
"Eleverna jobbar i par och skapar spel av olika varianter i Scratch och de har fått välja på om de vill ha steg för steg instruktioner, förslag till spel eller att skapa helt efter eget huvud."
"Vi har sett på ”Programmera mera” på ur.se"
"Vi har pratat om ”gå fram, gå bak, sväng höger/vänster."
"Att programmera varandra att gå i ett rutsystem."
"Vi har ritat på rutat papper olika banor."
"Eleverna har fått göra banor till varandra."
"Vi har jobbat med ”Blue Bot” och programmerat dem att gå på rutnätet."
"Vi har pratat om olika termer som mönster, Kod och Loop."
"Vi har börjat med Scratch Jr."
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.