Kodning i skolan
Idag förs en debatt om huruvida kodning ska ingå i den svenska läroplanen eller inte. Förespråkarna menar att vi bör göra som till exempel England och Estland och undervisa om kodning för att inte komma efter i den internationella konkurrensen. Även om det ännu inte ingår i läroplanen så hindrar det inte Mats Jansson på Sveaskolan att tillsammans med eleverna utforska möjligheterna med kodning.
På Sveaskolan har de digitala hjälpmedlen varit en del av vardagen under längre tid än på många andra skolor. Årskurs fem, som Mats undervisar när jag är på besök, har haft en-till-en lösning sedan de gick i trean. Det föranleder således inga oklarheter när han ber eleverna att hämta sina Chromebooks och börja koda, utan de kommer snabbt igång.
Mina förväntningar om vad eleverna faktiskt skulle göra kom inte att stämma överens med verkligheten. Min egen erfarenhet av kodning handlar om att skriva koder med korta kommandon och variabler och förstod inte hur det var möjligt att arbeta med detta i en femma. Istället går eleverna ut på olika hemsidor där det finns en mängd olika självinstruerande kurser där de förut kryptiska koderna är utbytta mot olika block.
I en kurs ska eleverna koda med hjälpa av de olika blocken så att en figur förflyttar sig i ett bestämt mönster.
Kurserna byggs på stegvis och eleverna får direkt återkoppling på vilken effekt deras kodning ger. I flera fall behöver eleverna analysera vad i deras kod som behöver korrigeras för att få önskad effekt och de behöver i många fall lösa de problem som uppstår. En fördel som man har en direkt nytta av på Sveaskolan är att det går att ändra språk till ett flertal andra än svenska. I klassen sitter en elev som talar arabiska men inte svenska. Han har inga problem att koda med hjälp av de instruktioner som ges på hans modersmål.
Jag försöker, trots att kodning inte finns med i några kunskapskrav, se kopplingar till styrdokumenten. I vissa kurser behöver du uppskatta vinklar och avstånd som kan kopplas till matematiken men den stora vinsten går kanske inte att koppla direkt till det centrala innehållet i våra läroplaner. Mats menar att han kan se att eleverna utvecklar sin problemlösningsförmåga när koderna ger direkt återkoppling. Eleverna tvingas tänka, analysera och testa. Det skapar ett engagemang där flertalet elever hjälper och stöttar varandra. Mats berättar att maktstrukturerna förändras i klassrummet. Under kodningslektionerna kan elever som annars inte har så hög status bli någon som andra elever vänder sig till om hjälp.
Det är nästan omöjligt för mig att få kontakt med eleverna när jag frågar dem olika saker, de är djupt försjunkna i sin kodning. Jag lycka få fram att flera av eleverna även kodar på sin fritid som ett alternativ till datorspel och sociala medier. Att gå från passiva konsumenter till aktiva producenter är något som tilltalar mig personligen och känns mer utvecklande. Anja som tidigare gått i skola i Kanada ligger några steg före eftersom de hade kodning på schemat där.
För dig som vill testa det här med att koda behöver du inte mer än en dator och internetuppkoppling. Kodningsprogrammen är internetbaserade och det underliggande kodningsspråket är Javascript. Det enklaste sättet att komma igång är att gå in på sida Code>> där det finns material och introduktioner för både lärare och elever.
Lycka till!
/Fredrik Bergman
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.