Bokblogg: Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv, av Christian Lundahl, Larissa Mickwick och Pia Skott

Med utgångspunkten att ”skolor är tillväxtplatser för människor och inte i första hand resultatproducerande enheter” presenterar författarna till boken Skolutveckling för hållbart lärande en holistisk syn på skolutveckling med exempel från ett interaktivt skolutvecklingsprojekt, där författarna i rollen som forskare under tre år har samarbetat med två skolor.

Om du liksom jag tycker om att betrakta skolan ur ett helhetsperspektiv, så tror jag att denna bok skulle vara en intressant och givande läsning för dig.

Skolutvecklingens teori och praktik

I boken kopplas teoretiska och praktiska perspektiv på skolutveckling samman. I den första delen använder författarna sig av ett läroplansteoretiskt perspektiv, för att beskriva en hållbar skolutveckling som omfattar helheten i skolans uppdrag, och där det omgivandet samhället får avspeglas i skolans verksamhet. I del två skriver lärare och rektorer från de båda skolorna om hur de organiserade och genomförde sina utvecklingsprojekt.

Begreppet hållbarhet innebär här att fokus för skolutveckling ligger på ”genomförbarhet, långsiktighet, välbefinnande och lärande”. Författarna betonar den lokala kontextens betydelse och kommer inte med några paketlösningar, eftersom sådana inte passar in i en sådan komplex verksamhet som skolan. När skolutveckling ska planeras och genomföras, handlar det i stället om att synliggöra lokala sammanhang i relation till den politiska styrningen av skolan. I boken problematiseras och utvecklas begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och skolans normativa uppdrag att värna de mänskliga rättigheterna lyfts fram.

Samverkan mellan professionerna

Boken tar upp skolledarnas avgörande roll när det gäller en hållbar skolutveckling, men här talas också om vikten av en samverkan mellan alla skolans professioner, för att bland annat undvika glapp emellan olika nivåer. Här diskuteras lärares professionalism och det egna handlingsutrymmet i förhållande till gemensamt skolutvecklingsarbete, och tankar ges om hur ledare i verksamheten kan arbeta för att förankra utvecklingsarbete i sina personalgrupper.

Det som kanske är lite ovanligt med bokens exempel på skolutvecklingsprojektet, är att eleverna på de aktuella skolorna genomgående hade höga betyg, så om fokus enbart låg på den typen av resultat, skulle det vara lätt att tänka dessa skolor inte behövde ägna tid åt skolutveckling. Skolornas personal hade dock märkt av en ökad stress och minskad lust att lära hos eleverna. På båda skolorna hade en prestationskultur uppkommit bland elever såväl som hos lärare och skolledning. Utvecklingsarbetet kom därför till stor del att handla om att hantera stress hos både elever och lärare.

Skolledarna skriver om hur de, i och med skolutvecklingsprojektet, fick möjlighet till reflektion över sitt sätt att tänka och agera när det gäller utvecklingsarbete, och hur deras roll i detta har gått från att detaljstyra innehåll, till att styra via målformulering samt ge handledning under vägen.

De kapitel som är skrivna av lärare innehåller konkreta beskrivningar av de utvecklingsprocesser som de själva har planerat och varit med om. Något som de beskriver som centralt i arbetet handlar om samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam. De konstaterar att elevhälsoteamets arbete genom utvecklingsarbetet blivit mer förebyggande och hälsofrämjande än tidigare.

I det sista kapitlet återkommer forskarna och knyter ihop det hela genom kloka reflektioner.

Följande citat, som är hämtat från det första kapitlet, får avsluta denna recension över en läsvärd bok med tänkvärt innehåll:

För att kunna arbeta för hållbarhet behöver vi därför också fokusera på hälsa och arbetsmiljö, både i skolor och på arbetsplatser. Vi behöver tänka långsiktigt om våra kunskaper och om vårt välbefinnande samtidigt som vi handlar och verkar i nuet […] Att de elever som senare lämnar skolan fått med sig hållbara förhållningssätt till sig själva och livet, och kan betrakta världen med andra ögon än med fokus endast på kortsiktiga individuella betyg, kan också göra att de i sitt framtida liv kan vara med och leda världen i andra hållbarhetsdimensioner (s. 12).

/Mari Rex, verksamhetsutvecklare, Örebro kommun

Lundahl, C., Mickwick, L. & Skott, P. (2022). Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv. Studentlitteratur.

Senast uppdaterad:

Publicerad: