Bokblogg: RTI-modellen i praktiken, av Camilla Nilvius

Boken utgår från avhandlingen på många sätt och ger konkreta och praktiska förslag och exempel på hur RTI-modellen kan implementeras i svenska skolor. Nilvius skriver själv att boken “blir ett försök att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik. Boken är tänkt som en handbok för hur implementering av RTI-modellen kan gå till i praktiken och den lyfter olika aspekter som kan behöva beaktas” (s. 8).

Kan fungera som ramverk

I läsa-skriva-räkna-garantin finns beskrivningar av vad som ska göras och vad som ska följas upp, men inte hur arbetet ska genomföras. Det kan skapa problem, menar Nilvius. RTI-modellen kan därför fungera som ett ramverk för hur insatserna kan se ut. Varför behövs RTI-modellen i svenska skolor? Nilvius menar att det kan vara en framgångsrik modell att arbeta efter för att minska andelen elever som lämnar lågstadiet utan att kunna läsa, skriva och räkna.

“Det finns internationell forskning som visar att antalet elever i behov av stöd kan minska avsevärt om RTI-modellen implementeras” (s. 9).

Enligt Nilvius kommer RTI-modellen från USA. Modellen utvecklades som en reaktion mot det då rådande ”wait to fail”-modellerna som ofta användes, där elever inte gavs det stöd det var i behov av. Många elever kämpade med sitt lärande redan tidigt, men det tog tid att initiera rätt insatser och stöd. RTI-modellen skulle fungera som ett förebyggande snarare än åtgärdande arbete, och där insatser kunde sättas in så tidigt som möjligt.

För att identifiera och ge stöd tidigt

Nilvius beskriver att RTI-modellen kan användas ”för att tidigt identifiera och ge stöd till elever som riskerar att få svårigheter att nå målen i sitt lärande” (s 31). Modellen består av tre lager, illustrerad av en pyramid. I den modell som Nilvius har utarbetat efter sin forskning, består pyramiden och modellen av fyra lager.

Nilvius tar även upp kritik som har riktats mot RTI-modellen. Den kritik som har funnits har i huvudsak handlat om att modellen historiskt har använts som underlag för att ställa diagnoser. Ett hinder för att implementera modellen kan också vara ekonomiska aspekter – det kostar att satsa på tidig upptäckt och tidiga insatser. Det kostar att ha kompetenta lärare som hinner med sina elever. Det kostar att ha utbildade speciallärare som kan arbeta för att ge lärare stöd i klassrummet och som kan ge elever stöd i form av exempelvis perioder av extra träning. Förebyggande och främjande insatser är dock billigare på lång sikt, än åtgärdande insatser längre fram. Elever som slås ut ur skolsystemet för att de inte kan tillgodogöra sig utbildningen blir kostsamma för både skolan och samhället.

I boken får läsaren bland annat ta del av forskning kring RTI-modellen, av hur grundläggande färdigheter beskrivs i våra styrdokument och av läsa-skriva-räkna-garantin. Det finns ett kapitel som handlar om ett fiktivt exempel på hur implementering av RTI-modellen kan se ut. Det finns också en tydlig beskrivning av alla lager i modellen samt en checklista för implementering av RTI på en skola.

Lättläst och lättillgänglig

Boken är lättläst och lättillgänglig. Den beskriver vikten av samarbete mellan skolledning, lärare och elevhälsopersonal för att på bästa sätt implementera RTI-modellen. Genom sina tydliga exempel i boken får läsaren ta del av hur modellen kan anpassas till lärarens undervisning. Det är en bok som inte bara trycker på det teoretiska, utan som också ger konkreta verktyg till läsaren. Efter att ha läst boken blir jag ännu mer sugen på att arbeta för implementering av RTI-modellen! Jag rekommenderar boken varmt till både skolledare, speciallärare, specialpedagoger och intresserade lärare.

/Erika Hörnlund, specialpedagog, Sköllersta skola