Bokblogg: Ledarskap i klassrummet – handbok för studiero och undervisningskvalitet, av John Steinberg

Guidar lättsamt genom komplext område

Alla vi som arbetar som lärare är ledare, hur vi är som ledare skiftar naturligtvis beroende på vilka vi är som personer, kanske vilka ämnen vi undervisar i och naturligtvis även vilka vi undervisar; alltså vilka vi leder. Men det vi alla har gemensamt är att vi ska ”…få [vårt] uppdrag – att underlätta både inlärning och varje individs egen utveckling – att fungera samtidigt som [vi] får gruppen att fungera” (s. 17). Många av oss kanske aldrig riktigt har funderat över vårt klassrumsledarskap, hur det ser ut och vad vi grundar våra metoder på, men det finns all anledning att grotta ner sig i ämnet. För om vi blir medvetna om vad som främjar gott ledarskap har vi också möjlighet att skruva lite på detaljerna för detta och utvecklas i vår yrkesroll. I sin bok Ledarskap i klassrummet – handbok för studiero och undervisningskvalitet guidar John Steinberg oss, på ett lättsamt sätt, genom det komplexa område som ledarskap i skolan faktiskt är.

Boken är upplagd som ett reflektions- och diskussionsunderlag där varje kapitel avslutas med en eller flera att göra-punkter och en eller flera diskussionsfrågor. Dessa frågor kan med fördel diskuteras i kollegiet, men kan naturligtvis även reflekteras över och besvaras på egen hand. Jag tycker att vissa frågor är riktigt intressanta att fundera över: ”Vad gör en ledare till en god ledare till skillnad från en mindre god?” (s. 19), ”Hur har din roll och din ledarstil som pedagog förändrats på senare år?” (s. 24), ”Ge exempel på beteenden i gruppen som ger dig signaler om att eleverna är engagerade och hänger med, eller tvärtom…” (s. 83) och ”Diskutera vad ni har för kroppsspråk och hur ni tror att eleverna uppfattar det” (s. 96).

Huvudtema: det individulla ledarskapet

Steinberg visar oss, på ett enkelt sätt, olika aspekter av gott ledarskap och tar avstamp i det individulla ledarskapet, vilket är bokens huvudtema. I denna första del handlar det om den enskilda pedagogens möte med sin elevgrupp och hur ledarskapet kan se ut i dessa situationer. Här problematiseras bland annat begreppen demokrati, makt, inflytande, klassrumskultur och lektionsstart; eller som författaren valt att kalla det – ”De första minuterna”.

Steinberg talar om att välja metoder och arbetssätt för att ”öka sannolikheten för att det funkar”. Han uppmanar oss att ställa oss frågan i flera olika situationer: ”Hur kan jag öka sannolikheten för att alla kommer i tid?”, ”Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna snabbt kommer igång med sitt arbete…?” Han ger oss tips och insikter som han samlat på sig under de många verksamhetsbesök han genomfört under åren.

Mot slutet av boken avhandlas även det kollektiva ledarskapet, där Steinberg riktar sig till arbetsgruppen och syftar till att skapa samsyn inom kollegiet genom observationer, samtal och diskussion. Därefter reflekterar Steinberg över om man först bör fokusera på studiero och därefter god undervisning, eller om det är så att god undervisning i sig ökar studieron? (s. 109). Han redogör slutligen för olika sätt att arbeta med undervisningsinnehåll för att öka kvalitén och därigenom studiero.

Bra diskussionsunderlag

Boken riktar sig till alla som arbetar med att undervisa barn i skolan. Det är en enkel och lättläst bok som lämpar sig bra som diskussionsunderlag. Den kan med fördel användas i arbetslag, där man läser ett kapitel, reflekterar och gör de övningar som tillhör kapitlet innan man gemensamt samtalar kring sina reflektioner. För den som vill fördjupa sig i olika ledarskapsstilar och verkligen gå på djupet i ämnet finns annan litteratur där det behovet tillgodoses bättre.

/Emma Tholin, förstelärare, Lundbyskolan F-6