Bokblogg: Att leda och utveckla elevhälsa med EHM som exempel, av Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski

Det här är författarnas tredje bok om mötesmodellen EHM – elevhälsomötet. Modellen bygger på samverkan mellan elevhälsoteamen och lärarna och mötesformen består av reflekterande team, en tydlig mötesledare och någon som är ”spindeln i nätet” och som följer upp det som ska genomföras.

I boken beskriver författarna bland annat upprinnelsen till EHM och vad som gjort modellen så framgångsrik.

Boken riktar sig till alla som leder arbetet med elevhälsan. Utgångspunkter är hur man samverkar för en bestående förändring, visar på olika modeller och hur man kan organisera för lärande och samverkan mellan lärare och professioner i elevhälsoteamet. Varje del har även frågeställningar att diskutera i elevhälsoteamet.

Arbete som måste få ta tid

Författarna menar att de ofta möts av uppfattningar att det tar tid att vända perspektiven från de individuella elevärendena till ett främjande och förebyggande arbete på grupp- och organisationsnivå. De beskriver att det måste få ta tid:

Någonstans behöver det finnas både mod och beslutsamhet att använda tiden på ett annat sätt för att ta sig loss från detta ändlösa tillstånd.

De lyfter vidare hur man som ledare kan säkerställa en god och hög kvalitet i elevhälsoarbetet och visar på några olika exempel på detta samt hur vi skapar mer strategiska elevhälsomöten.

Flödesschema för strukturerad processutveckling

Det jag mest tar med mig från boken är ett flödesschema kring hur man utvecklar strategiska EHM på enhetsnivå. Där finns frågor som hjälper till att skapa ett nuläge, en reflektion och fördjupning, en planering och en sammanfattande avslutning av en utvärdering. Dessa frågor kan vara en god hjälp vid utvärderingar av elevhälsoarbetet.

Sammanfattningsvis så är detta en aktuell bok som lyfter just frågeställningar kring hur vi ska hitta samverkan mellan elevhälsoteam och lärare, hur vi lyfter elevperspektiv och hur vi hittar tiden till att arbeta främjande och förebyggande.

Jag har läst de tidigare böckerna författarna skrivit om mötesmodellen EHM och min uppfattning är att man måste ha åtminstone en förförståelse av den modellen för att bäst ta till sig innehållet i denna bok. Det som är positivt är de många diskussionsfrågorna som finns i boken. Det som jag saknar är att boken ger just fler frågor och kanske inte så många konkreta svar och tips.

Trots avsaknaden av svar så är det nog, som författarna betonar, det viktigaste att visa både mod och beslutsamhet – och kanske även vilja – för att få till en tydligare samverkan kring våra elever.

/Annimoure Nilsson, specialpedagog Norrbyskolan

Senast uppdaterad:

Publicerad: