Bokblogg: Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande, av Åsa Hagdahl och Pernilla Unevik
– Nyheterna om barns bristfälliga motorik verkar aldrig ta slut. Kan vi göra något åt saken?
– Jo, börja med att läsa den här boken!
Åsa Hagdahl är civilekonomen som utbildade sig till sensomotorisk tränare efter att ha upplevt hur mycket sensomotorisk träning hjälpte hennes eget och andra barn. Hon föreläser och fortbildar idag både föräldrar och pedagoger. Pernilla Unevik är förskollärare och specialpedagog samt utbildad sensomotorisk tränare. Hon arbetar som central utvecklingsledare, där hon handleder och fortbildar pedagoger i förskolor och skolor i Österåkers kommun. Tillsammans har de skrivit boken “Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande”
Det är verkligen en intressant bok som riktar sig främst till förskolans pedagoger men passar till alla som arbetar med yngre barn. Även föräldrar, som vill få större förståelse för hur komplext inlärning av alla typer kan vara, kan läsa den med stor behållning.
Barns lärande och utveckling fascinerar
För det var när jag själv fick barn och samtidigt utbildade mig till lärare, som mitt intresse väcktes för hur barns lärande och deras kroppsliga utveckling hänger ihop. Jag fascineras fortfarande över hur barn lär sig saker till synes av sig själva, så som hoppa hopprep, cykla eller slå en volt på studsmattan. Det verkar som att plötsligt en dag kan de bara göra det! Men är det verkligen så och varför händer det ibland att barn inte lär sig saker av sig själv? Kan vi som, föräldrar och skolpersonal, göra något åt saken?
Bakgrund och problem kring barns motorik
Först halva av den här boken ger en god teoretisk bakgrund där författarna förklarar hjärnas och nervsystemets utveckling. De förklarar också hur sinnena, reflexer och den motoriska utvecklingen hänger ihop med hjärnas utveckling. Hela delen är skriven på ett lättförståeligt sätt där de förklarar ord och begrepp på ett sätt som gör att läsaren får en bra kunskapsbas.
Boken fortsätter med en del som belyser dagens växande problem med allt från framåtvända barnvagnar till ökande stillasittande vid skärmar. Sverige är på väg bort från den rekommenderade tiden med minst tre timmar aktiv rörelse per dag, var av en timme ska vara pulshöjande. Och ju sämre motorik barnen har desto mindre vill de röra på sig. Alltså blir det lätt en spiral neråt. En god motorik betyder väldigt mycket för barn och formar barns personlighet.
Motorik är inte bara rörelse utan mycket mer. Väl utvecklad motorik påverkar oss positivt fysiskt, kognitivt, psykiskt och socialt samt bidrar till en bra självkänsla.
Motorisk kartläggning och förslag på träning
Personal i förskolan och skolans tidigare år bör därför inte vara rädda för att uppmärksamma och kartlägga barns motorik. För finns det brister kan man med medveten och planerad träning komma långt, menar författarna. Alltså kan man redan i förskolan försöka att ge barnen lustfylld och lekfull träning i vardagen men ändå vara medveten om hur och vad som behövs träna på.
Författarna bjuder därför i sista delen av boken på en stor buffé av övningar och utmaningar som man lätt kan använda i sin barngrupp eller hemma på sina egna barn. Här förklaras det vad man ska träna och varför det är bra. Man får också en progression i övningarna, vilket gör att man kan utmana alla i barngruppen på sin nivå.
Jag har jobbat många år i grundskolans tidiga år både som idrottslärare och klasslärare. Många gånger har jag sett hur svag motorik hänger ihop med svårigheter i klassrummet. Men när det kommer till anpassningar och stöd utreds de rent motoriska svårigheterna sällan, och blir därför ofta otränade. Jag vet samtidigt att många föräldrar idag blir mer och mer medvetna om deras barns motoriska svårigheter och som redan i dag söker hjälp på privat håll. Min förhoppning är att förskolan och skolan mer skulle se till hela barnet när man kartlägger barns kunskaper och svårigheter. Ett steg i den riktningen kan vara att läsa den boken.
/Martina Andersson, förstelärare Stora Mellösa skola
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
