Bokblogg: Pedagogisk miljö i tanke och handling, av Linda Linder (red.)

Det här är en nyutgåva av Lidners tidigare bok Pedagogisk miljö i tanke och handling. Då det var ett tag sedan jag läste den, så bläddrar jag lite i den gamla utgåvan före jag läser denna. Lidner har gjort nya upptäckter och lärdomar i sitt arbete och de får vi ta del av i denna reviderade bok med hjälp av olika medskribenter.

För att nämna några av de som delger sina tankar i egna kapitel: Christian Eidevald, Christina Nilsson och Eleonor Andersson. Boken är indelad i olika kapitel där författarna skriver utifrån sitt perspektiv på pedagogisk miljö i förskolan.

Det här är en bok som lyfter syftet och idén bakom den pedagogiska miljön. Äntligen en bok om det jag är intresserad av, nämligen att behålla fokus på VARFÖR den pedagogiska miljön är viktig och vikten av att synliggöra det!

Det är i vår miljö som vår barnsyn och vår syn på vad en förskola är synliggörs. Har vi en verksamhet som arbetar på ytan av allt eller har vi en verksamhet som tror på processer och som ’drabbar’ både barn och vuxna som är i den?

När vi pratar så blir vår barnsyn ibland inte synliggjord, utan det är i valen av metoder i själva arbetet med barnen som både barnsyn och synen på lärande synliggörs. Utgångspunkten att alla barn är kompetenta innebär att vi behöver utveckla en miljö i förskolan, både fysisk och social, som kommunicerar att de också får vara just det – kompetenta!

Christina Nilsson, förskollärare ifrån förskolan Trollet i Kalmar, lyfter vikten av samsyn kring miljön i förskolan:

För att miljöer i gemensamma utrymmen ska fungera krävs att vi pedagoger har disciplin och ett gemensamt förhållningssätt. Det är lättare sagt än gjort. Vi har alla olika toleransnivå, både när det gäller aktiviteter och iordningställande.

Ett system för att planera pedagogiska miljön

I sitt eget kapitel om "Rummet som den tredje pedagogen" beskriver Linder ett system för att kunna planera miljön. Detta kapitel skulle jag också tycka fungerar bra som diskussionstext till exempelvis pedagogiska konferenser etcetera. Texten ger upphov till många funderingar hos både vana och ovana läsare. Lidner beskriver ett system för miljöer och material som en solfjäder. Det finns fjädrar som tillhör gruppen bas, fjädrar som tillhör gruppen tillägg och fjädrar som hon benämner som expansion. Bas är de utrymmen där man exempelvis öppnar/ stänger, som behöver fungera med en pedagog som kan ha överblick och samtidigt kunna dela upp barnen i smågrupper. Det behöver finns tillräckligt med material för en hel barngrupp. I gruppen tillägg finns de rum som öppnas när det är fler pedagoger på plats, så att vi kan dela upp oss på fler platser. Tilläggsrummen har också mer utmanande material och miljö. När vi är full styrka på plats läggs även expansionsrummen till. De rummen kräver en pedagogs närvaro.

Likadant kan vi enligt Lidner tänka kring materialet. Basmaterialen är det material barnen kan hantera på egen hand. Tilläggsmaterialen är sådana som kan finnas lite högre upp och dukas fram när det finns tillfälle för en pedagog att finnas tillgänglig som stöd. Expansionsmaterialen är material som barnen inte kan hantera utan en vuxen. Materialen kan byta ’grupp’ över tid, till exempel kan ett material i augusti tillhöra gruppen tillägg för att sedan i januari tillhöra gruppen bas. Det är föränderligt allteftersom materialet utforskas av barnen.

Den här boken är både lättläst och lättillgänglig. Men den som önskar lite mer djup får även det. Texterna lämnar mycket utrymme för egen reflektion. Jag upplevde flera gånger att under tiden jag läste så dök funderingar upp kring den verksamhet jag själv är i.

Hoppas ni kommer tycka den här boken är lika tankeväckande som jag gjort!

/Camilla Mellgren, förskollärare

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!