Bokblogg: Iakttagbara mål – att göra lärande synligt

Jag har läst Iakttagbara mål – att göra lärande synligt. Författare är läraren och skolutvecklaren Johan Alm, som tidigare har skrivit boken Lärandematriser – att få eleven att förstå, som utgavs 2015. Den här boken syftar till att vara en handbok för hur man formulerar begripliga kriterier för elevernas förmågor och samtidigt ge oss ett nytt teoretiskt ramverk för lärande.

Boken är indelad i fyra delar. Det första delen lägger själva grunden för resterande delar genom att ge läsaren det grundläggande kring vad författaren menar med bland annat iakttagbarhet, lärandematriser, respons och amöbor (Alms begrepp för abstrakta språkliga uttryck som är svåra att förstå). Han påpekar också redan här:

Det är undervisning, respons och övning utifrån LM-kriterierna som skapar lärande, inte lärandematrisen i sig. Den är bara verktyget för att få syn på vad eleven ska lära sig.

En "förmågetrappa" presenteras

Del två kretsar främst kring de kognitiva förmågorna faktakunskaper, beskriva likhet och skillnad, förklara orsak och följd, motivera värdering och åsikt samt argumentera. Här presenterar Alm en ”förmågetrappa” som visar på hur de olika förmågorna hör ihop och hur man inte kan vara utan det ena eller andra. Del tre behandlar de språkliga förmågorna som Alm menar är det som gör de kognitiva förmågorna iakttagbara men poängterar att vissa språkliga förmågor så som läsa och lyssna inte går att iaktta och bedömas utan hjälp av iakttagbara kriterier för de andra språkliga förmågorna skriver, säger och gör.

I den sista delen avslutar Alm med att gå in på det sociala lärandet, lärares lärande och skolans lärande. Han menar att det är lika viktigt att formulera iakttagbara mål exempelvis för studiero i klassrummet och deltagande i rastaktiviteter för eleverna, för lärarnas ämnes- och arbetslagsmöten och i skolans utvecklingsplan. Ett exempel på en amöba han tar upp här är en skolas årsmål som handlar om att alla lärare under läsåret ska utveckla sitt användande av digitala verktyg. Han kommenterar det så här:

Jag undrar: Vilka digitala verktyg? Hur ska de användas? Hur utvecklar jag detta användande och hur i herrans namn ska det mätas så att vi vet att något har utvecklats?

Många exempel på amöbor

Genom hela boken får vi många, många exempel på amöbor där Alm visar på och förklarar vad som gör dessa formuleringar så svåra att förstå men även att bedöma för att sedan visa på hur man kan skriva istället.

Avslutningsvis vill jag säga att boken som helhet är mycket intressant men jag rekommenderar inte att sträckläsa den utan istället fokusera på och arbeta med mindre delar under en tid. Även om boken är förhållandevis ”tunn” är det mycket text och begrepp som kräver att man inte bara rusar förbi utan verkligen sätter sig in den för att verkligen se hur allt hänger ihop.

Jag tror även det kan vara till gagn att man har läst boken Lärandematriser först så man har kunskap om själva arbetsprocessen i skapandet av dessa matriser, själv har jag bara kikat lite i den. Det jag framförallt tar med mig är att det inte bara går att skapa iakttagbara mål för de olika skolämnena utan även för andra delar inom skolans väggar så som fritidshemmet och pedagogernas egna kompetensutveckling. Det gör att boken passar för så väl lärare (i skolan) och lärare i fritidshem.

/Sofia Widholm, Fritidspedagog Lillåns Södra skola

Senast uppdaterad:

Publicerad: