Bokblogg: Barns sociala och emotionella lärande av Lars Löwenborg

Lars Löwenborg är legitimerad psykolog, psykoterapeut, föreläsare och författare. Han har erfarenhet av att ha arbetat som lärare och är numera psykolog i förskola och skola. Han brinner för att arbeta med barns sociala och emotionella lärande, därför medverkar han i det internationella nätverket som specialiserar sig på detta område.

Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan, då den grundar sig på förskolans läroplan. Syftet med boken är att ge pedagoger stöd att arbeta med barnens sociala och emotionella lärande. För det krävs det att hitta ett verktyg för kommunikation som leder till pedagogers medvenhet om hur detta lärande kan gå till.

Författaren har valt att dela upp boken i två områden; färdigheter för lärande samt färdigheter för barns sociala och emotionella lärande. För att barn ska erövra detta, krävs det först att de har lärt sig hur man gör från grunden.

I boken väljer författaren att i viss del aktivt beskriva pedagogers erfarenheter av färdigheter. Vad är färdigheter egentligen och kan man lära sig att använda sig av dessa? Oftast sätts en hel del krav på att barn i förskolan ska besitta en mängd färdigheter; de ska lyssna, de ska vänta på sin tur, de ska respektera andra, kunna hantera sina känslor och hantera konflikter. Detta kan barnen lära sig genom lek. De undersöker sig fram, tar sig an olika roller för att förstå hur färdigheter fungerar:

I förskolan möter barnen andra individer som är olika dem själva och där har barnen möjligheter att ingå i ett sammanhang med andra samtidigt som de inte längre är i centrum. Förskolan blir ett socialt laboratorium eller som någon kallade det, en ”relationsverkstad”, där barnen också är varandras läromästare. (s.15)

Löwenborg ger goda exempel på hur jag som pedagog i förskolan kan hjälpa barnen att lära sig dessa färdigheter. Genom att jag är en närvarande pedagog, som ger stöd och vägledning och skapar trygga relationer kan jag hjälpa dem att lyckas i livet:

Barn kan liknas vid bankomater. Man måste skaffa sig tillräckligt plus på kontot för att kunna göra ”uttag”. Dessa insättningar handlar om att se barnet, lyssna till det, se dess behov och stötta det i sin utveckling. Exempel på uttag är att bli lyssnad till och få barnets tillit och förtroende. (s.45)

Även forskningen talar för att goda färdigheter underlättar för barnet att samspela med andra och i livet skapa goda relationer. Men vad händer om ett barn har svårt att lära sig dessa färdigheter?

Barn som har svårt med sina sociala och emotionella färdigheter hamnar lätt i utanförskap då de riskerar att bli bortvalda. (s.23)

Löwenborg tar upp en väldigt viktig aspekt som kan komma att påverka barns emotionella och sociala lärande. Det spelar ingen roll hur mycket krav som ställs på barnen av de pedagoger som finns i deras närhet, eftersom barn gör inte som vi säger utan de gör som vi gör. Om jag som pedagog inte följer det som jag säger till barnen, kommer jag inte se något resultat. Jag som pedagog behöver gå tillbaka till mig själv och granska vad jag gör och hur jag förhåller mig till andra. Hur gör vi i arbetslaget? Lever vi upp till det vi säger? Har vi ett gott klimat i arbetslaget, så blir det också ett gott klimat i barngruppen. Genom att vi hälsar på varandra på morgonen, visar respekt för varandra trots våra olikheter tar barnen förhoppningsvis efter. På så vis skapar vi en trygg miljö för barnen, där de frodas och lär sig de färdigheter för att de ska lyckas bäst i livet.

/Madlen Arslan, Änglagårds förskola, Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: