Projektet Tillsammans för alla barns bästa (TABB) sammanfattades

Att samverkan är nödvändigt och att det behövs ett mer holistiskt förhållningssätt är alla överens om för att arbetet kring barn och elever ska fungera så bra som möjligt. Men hur når man dit? Kommunerna som deltagit i projektet – Örebro, Degerfors, Askersund och Nora – har alla kommit en bit på väg och genom sina olika delprojekt skaffat sig mycket kunskap om arbetssätt och samverkan. Att prata med varandra, ha tillit, skapa tydliga mandat och att få kunskap om varandras funktioner, ses som tydliga framgångsfaktorer.

Stora utvecklingssteg mot ökad samverkan

När de olika delprojekten redovisade sina arbeten under spridningskonferensen vittnade alla om svårigheter under processens gång, med till exempel personal som slutar och omorganisationer. Att de olika verksamheterna som ska samarbeta är styrda på olika nivåer har också varit en utmaning, likaså pandemin som rasade mitt under pågående projekt. Men samtidigt pratar alla samstämmigt om stora utvecklingssteg mot ökad samverkan och att mycket finns på plats för det fortsatta arbetet som nu väntar i kommunerna.

– Det har kommit ett enormt lärande ur detta och det finns verkligen en skatt av kunskap att hämta ur för det fortsatta arbetet. Det har varit väldigt angeläget och mycket intressant att följa detta arbete. Här finns stor potential och gemensamma verktyg och ett mer gemensamt språk har redan byggts upp, säger Erik Jacobsson som har varit följeforskare i projektet.

Han fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi bara är i början på en process och utvecklingsprojekt tar tid, se bara på Skottland. Det jag skulle vilja se framåt är ett gemensamt ramverk i hela länet kring dessa frågor. Nu har bara fyra kommuner deltagit och det vore önskvärt om fler får ta del av detta så att vi kan få till en ökad likvärdighet för alla barn.

Angelika Thelin, universitetslektor på Linnéuniversitetet, har bland annat följt TABB projekten i Kronobergs län, hon menar att följande krävs för att lyckas med arbetet:

– Det vi sett är att stöd från ledning och en hållbar organisation är av största vikt. En efterfrågad och tillämbar modell behövs, så att medarbetarna känner att de förstår vad de gör. Gemensam förståelse, principer och värderingar är också viktigt. Slutligen måste vi alltid ha fokus på det gemensamma målet: barnen.

Viktigt bygga tillit

Nationalekonomen Ingvar Nilsson deltog på länk i en förinspelad intervju på konferensen. Nilsson gladdes över de olika delprojekten och att strukturer byggts för samverkan. Han betonade vikten av tidiga insatser, naturligtvis för individens skull, men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Nilsson lyfter tillitsbygget som oerhört viktigt, att verksamheterna jobbar tillsammans mot samma mål istället för att skylla på varandra.

– I miljöer av tillit kan samverkanssynergier uppstå. Och när det uppstår, uppstår också mirakel.

Han bekräftar att samverkansarbetet inte är någon lätt sak. Stuprörsproblematiken, det kortsiktiga ekonomiska tänkandet, att problemen knuffas framåt och sekretesslagstiftningen är några faktorer som medför problem. Samtidigt, betonar han, brukar det gå om man verkligen vill:

– Samverkan är ett givande och det absolut viktigaste är att ha viljan. Det finns tjurskallar som inte vill samarbeta. En del personer är bara med för att de tror att de måste och det är ofta en hake – hur gör vi för att få med den här ovilliga spelpartnern?

Vägen framåt

Fortsättningen då? Ja, nu tar projektet slut och kommunerna ansvarar den fortsatta utvecklingen.

Katarina Fardelin, avdelningschef på Kvalitetsavdelningen, Förskole- och grundskoleförvaltningen, säger så här om fortsättningen i Örebro:

– Nu fortsätter vi vårt arbete tillsammans för alla barns bästa. Vi för just nu samtal tillsammans med hälso- och sjukvården och socialtjänsten, för att se vilka lärdomar som gjorts och hur vi på bästa kan fortsätta ta tillvara och vidareutveckla de erfarenheter som finns i och med projektet.

Ingvar Nilsson skickar med några avslutande ord till de deltagande kommunerna:

– Se för Guds skull till att detta inte fastnar i projektform utan blir permanentat. Det är så otroligt viktigt för våra barn och unga!

Projektledare Daniel Berglund Region Örebro län hade också han en uppmaning till församlingen:

– Börja, snälla vänta inte!

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro