Olika förutsättningar men liknande utmaningar efter tre år av samverkan

Odenskolan, Brukets skola, Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen och Riksgymnasiet på Tullängsgymnasiet och Virginska gymnasiet har alla deltagit i olika Samverkan för bästa skola-processer under de senaste tre åren. Målet har varit att förbättra elevers resultat och öka likvärdighet i verksamheterna.

På ett slutseminarium presenterades arbetet under de senaste tre åren, med fokus på elevernas resultat och riktningen togs ut för det fortsatta utvecklingsarbetet. Skolorna själva, Skolverket och följdforskarna från Karlstad universitet presenterade resultat, reflekterade över resan som varit och framtidsspanande.

Stora kliv framåt på Bruket

En av skolorna har deltagit i SBS-processen är Brukets skola. En F-3 skola belägen på väster i Örebro med cirka 120 elever. Skolan har att ha ett mångkulturellt elevunderlag med cirka 20 modersmål representerade. Elevers förutsättningar att lyckas är låga utifrån socioekonomiska faktorer.

Efter tre år är alla överens om att att skolan tagit stora kliv framåt. Mycket har utvecklats positivt, framför all kring strukturer, det främjande arbetet och tidiga insatser. Fortfarande ser man dock inte en tydlig förbättring av resultaten.

– Jag ser att man tagit jättekliv på Bruket. Nu lägger man bollen i eget knä och pratar undervisning på ett helt annat sätt och jobbar strukturerat med det främjande och förebyggande arbetet. För tre år sedan var det en stressad miljö på skolan och när jag idag kommer på besök finns det ett helt annat lugn, säger Cecilia Hagström, forskare vid Karlstad universitet.

– Det har skett en tydlig förflyttning i ägarskapet. Skolan har börjat titta på sina förutsättningar och gått på djupet i vad man kan göra för att utveckla undervisningen, säger Ulf Aldén, verksamhetschef.

– Vi är en bra bit på väg och pratar pedagogik och utveckling på ett annat sätt nu. Vi fokuserar på rätt saker. Men mycket jobb återstår för att vi ska nå målet om högre måluppfyllelse, säger Tamar Ucar, rektor.

Stora framsteg men fortsatta utmaningar på Odenskolan

Odenskolan är en F-9 skola, belägen cirka tre mil från Örebro och här går cirka 300 elever. Här finns bland annat utmaningar i att hitta den röda tråden genom hela skolan och att hitta en ökad studiemotivation hos eleverna.

Även här ser deltagarna tydliga framsteg, framför allt när det gäller struktur, ökad trygghet och studiero, ett annat fokus på undervisningsnära frågor och en tydligare roll och ansvarsfördelning. Skolan har dock inte sett några tydliga resultatförbättringar på tre år men har en tydlig plan framåt för detta. Att få eleverna mer delaktiga och bli mer träffsäkra i insatserna ses som nycklar i det arbetet.

– Jag ser en jätteskillnad på skolan framför allt hur klimatet är och att vi verkligen pratar om hur vi vill ha det. Det finns ett fokus på pedagogik och jag upplever också att personalen bjuder in, delar med sig och öppnar sig på ett annat sätt än förut, säger rektor Annika Liljestrand.

– Skolan har tagit kliv och arbetar mer efter ett "vi" nu, säger Cecilia Hagström.

– Jag vill lyfta fram att skolan gjort en jätteresa när det gäller övergången från fritidshem till skola, säger Linda Davidsson, Karlstad universitet.

– När vi började arbetet för tre år sen lyfte skolan fram att det fanns fyra skolor i en. Där har skolan tagit kliv och fått mycket på plats när det gäller struktur, säger Johan Sjöberg från Skolverket.

Verksamhetschefernas intryck

Verksamhetscheferna Mia Aversjö och Ulf Aldén sammanfattade sin intryck från de båda skolornas resa.

– Det finns mycket likheter mellan skolorna, trots att de har skilda förutsättningar. Det handlar om att undervisningen är central och vad som händer i klassrummet. Professionskraften behöver fortsatt utvecklas , säger Mia Aversjö.

– Jag tar med mig mycket positivt från dagen och de här tre åren. Skolorna pratar mer problem och hur de kan lösas, utgår från sina förutsättningar och det finns ett härligt go och kraft på skolorna. Men den här resan måste fortsätta, vi behöver hjälpas åt, tänka utanför boxen, våga bli utmanade och vända på alla stenar. Hittills är inte insatserna tillräckligt träffsäkra för att skapa ett trendbrott när det gäller måluppfyllelsen och därför krävs mycket arbete härifrån, säger Ulf Aldén.

Ökat samarbete och organisationskunnande på gymnasiet

För gymnasiets del deltog Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen och Riksgymnasiet vid Tullängsgymnasiet och Virginska gymnasiet.

Under processen har skolorna hittat gemensamma samarbetsformer till exempel när det gäller IV-val, gemensamma dokument och samarbete kring personal. Fokus har legat på att se utbildningen som en helhet och där bedömning och progressionen i utbildningen varit viktiga delar att enas om och ha ökat samarbete kring, både inom skolan och mellan skolorna.

På Riksgymnasiet finns en förhållandevis hög andel elever som går Introduktionsprogrammet. Om resultatet har höjts på skolorna är inte helt lätt att svara på då uppföljningen är mer komplex på introduktionsprogram än på de nationella programmen. Introduktionsprogrammen har inte nationella mål utan det är istället huvudmannens utbildningsplan och elevens individuella studieplan som styr innehållet i utbildningen. Utvecklingsarbetet har fokuserats på att ta fram tydligare utbildningsplaner för gymnasiets introduktionsprogram samt att hitta en ändamålsenlig modell för uppföljning. Arbetet är på god väg men det finns fortfarande en del kvar att göra. Uppföljningen av skolornas resultat visar på en marginell förbättring av andel elever som når examen.

– Processen har varit viktig för oss. Vi har skapat bra verktyg för att kunna gå vidare i arbetet.. För oss på förvaltningen har vi skapat ett organisationskunnande så att vi på riktigt vet hur vi kan stötta skolorna i deras arbete. Det känns också jättebra att vi lyft verksamheter som tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet, säger Mokhtar Bennis, verksamhetschef på Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen.

– Vi ser tydliga vinster i ett gemensamt upplägg som skolorna utvecklat. Men det finns en utmaning i att mäta resultat på introduktionsprogram. Vi på Skolverket mäter hur många som tar examen men det finns andra sätt att mäta och här behöver skolorna och huvudman jobba vidare för att hitta bra vägar framåt, säger Petter Enlund från Skolverket.

Kommunikation i fokus för följdforskarna

Forskargruppen från Karlstad universitet betonade vikten av kommunikation i utvecklingsarbetet. Kommunikation behöver vara ett ömsesidigt utbyte där kommunicerande parter är både talare och lyssnare. I ett samtal behöver vi: fråga, lyssna aktivt, spegla och validera och koppla och få andra att känna sig sedda och lyssnade på. ​

Man avslutade också med två medskick till de inblandande:

• Värdet att ha samtal med eleverna. Eleverna är experterna, ta mer hjälp av dem för att förbättra skolan och undervisningen.
• Skapa en gemensam plan för hur resultaten följs upp .

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro