Likvärdiga elevsamtal – elevens röst genom samtalsstöd

I förra inlägget tittade vi närmare på språket som verktyg för lärande och relationer. I detta inlägg kommer vi lyfta samtalet där vi kan utforska elevens tankar, åsikter och känslor. Att samtala ger oss elevens perspektiv och en elev som känner sig lyssnad till, som räknas med och vars tankar runt sitt lärande och behov tas till vara är delaktig. Men att kunna vara delaktig på ett likvärdigt sätt i samtal och kommunikation är tyvärr inte självklart för alla elever i dagens skola.

En av grundprinciperna i Barnkonventionen, artikel 12, lyfter varje barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne eller honom. Skollagen har skrivning i samma anda:

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (SFS 2010:800, kap 1 §10)

I våra skolor finns elever som har behov av stöd för samtal. Elever som också de har tankar, åsikter, erfarenheter och behov att uttrycka men där det flyktiga talade språket inte bär fullt ut. En del elever har ett tal som är svårförståeligt och andra uttrycker sig sparsamt och fåordigt – där orden inte alltid heller kommer fram eller byts ut mot andra ord. Andra elever har ett flödigt tal men svårt att hålla en röd tråd och associerar lätt iväg. Vi har också elever som behöver stöd i samtal för att ta in, hinna bearbeta och förstå information som ges via det flyktiga talade språket. Där språket annars ställer sig i vägen.

Därför behöver vi – för att nå hög grad av delaktighet för alla elever – kunna stödja samtal på olika sätt. Inte minst gäller det de samtal som rör att göra lärmiljön tillgänglig och möta behov med verksamma anpassningar och stöd. Eleven sitter inte sällan på konkreta lösningar.

Visuellt stödda samtal kan också vara ett medel i att stödja undervisningens innehåll, i formativ bedömning, lärandesamtal, introduktioner, repetition av innehåll med mera. Men i dagens inlägg har vi fokus på elevens röst – ta del av, tycka till och uttrycka åsikter i sådant som rör eleven och elevens skoldag.

Det är vi som omgivning och samtalsparter som bär ansvaret att möjliggöra samtal på ett likvärdigt sätt. Det är en viktig grundtanke. Vi kan genom olika strategier och sätt nå betydligt längre. Ibland kan det handla om vilka frågor vi ställer, hur vi ställer dem, var vi för samtalen, tiden vi ger och inte minst hur vi visuellt kan stödja samtalen.

Så vad kan vara viktigt för ett likvärdigt samtal med samtalsstöd? Grunden är förstås den samma för alla elevsamtal – gå in med nyfikenhet och en utforskande inställning. Ge ramen med syfte och tid. Utgå gärna från en situation eller aktivitet, det gör samtalet mer konkret och nära.

Men hur kan visuellt samtalsstöd ge mer?

  • förklarar
  • förtydligar
  • reder ut
  • saktar ned samtalstempot
  • ger gemensamt fokus och samförstånd
  • stöd för att hålla saker i minnet under samtal
  • lättare att upptäcka missförstånd
  • går att spara och plocka fram på nytt

Visuellt samtalsstöd kan ges på olika sätt – med bilder, symboler, foton, ord och text med flera.

Några exempel ur Verktygslådan

Material med bildstöd

Material med bildstöd kan användas för att prata om olika delar av lärmiljön och om stödbehov med eleverna. Påståenden runt olika delar av lärmiljön kan sorteras och värderas och därför samtalas om. Ett exempel på en fri resurs är ”Såhär vill jag ha det…” som kan tas ner från Symbolbruket.

Av Leg logopeder Ida Rosqvist och Julia Andersson, Widgitsymboler©Widgit Software/Hargdata 2020 www.symbolbruket.se

Skalor

Skalor är viktiga för elever i att kunna uttrycka och uppmärksamma nyanser. I samtal är det viktigt att kunna nyansera sina tankar – relatera något till något annat. När språket inte riktigt bär för detta kan skalor stödja på ett tydliggörande sätt. De kan vara horisontella eller vertikala – alltid utifrån vad som är bäst för eleven.

Samtalsmatta

Samtalsmatta är en metod som ursprungligen utvecklats i Skottland och där kallas Talking Mats. Det handlar om att synliggöra samtal på en yta, från början användes vanlig dörrmatta så därav namnet. Metoden ger eleven möjlighet att uttrycka åsikter och värdera aktiviteter, situationer eller annat i en skala av typen bra/mycket – sådär/neutralt – dåligt/lite. Ett ämnesområde i bild/text läggs nederst eller överst på mattan och eleven får sedan sortera ut bilder som är underkategorier till ämnet. ”Vad tycker du om…?” och eleven får kortet att sortera. Till slut har en rad underkategorier värderats på mattan. Många elever upplever en större helhetssyn genom verktyget och det gemensamma fokuset kan leda längre. Samtalet kan ni sedan spara genom att ta foto av mattan och använda i uppföljning, fortsättning av samtalet osv. Samtalet kan också fördjupas genom att man gemensamt väljer till exempel det som sorterats ”går jättebra” för att dyka in mer i nycklarna för det, eller i det som skaver.

Bild: Pedagog Malmö, Bilder som kommunikationsstöd (https://pedagog.malmo.se/2017/09/11/bilder-som-kommunikationsstod/)

Ritprata

Ritprata är ett verktyg som vi lätt och direkt kan bära med oss. Det som krävs är papper och penna. Här förs samtalet muntligt och samtidigt förs nyckelorden i bild ner på pappret. Du som samtalspart tar ansvar för att rita – ibland för läskunniga elever kan skrivna nyckelord också finnas med i ritpratet. Här handlar det inte om ritande på någon högre nivå – utan bara att du och eleven är överens om vad figuren/symbolen står för. För elever som behöver tid för bearbetning så sänker detta samtalsstöd naturligt taltempot, vilket elever brukar kunna uttrycka som värdefullt.

Använd gärna befintligt material

Här listas några exempel på bra resurser:

Fundera också över dig själv i rollen som samtalspart:

  • Förväntar jag mig aktivt deltagande av eleven, hur visar jag det?
  • Ger jag tillräckligt med tid?
  • Ger jag tillräckligt med tillfällen till kommunikation?
  • Ser jag till att samtalsstöd och alternativa kommunikationssätt finns tillgängliga?
  • Är jag en god kommunikativ modell? Hur?
  • Fångar jag upp och utvecklar ledtrådar som ges i samtalet?
  • Förtydligar jag ämnesbyten, hur?
  • Ger jag återkoppling vid kommunikativa försök?

Du tar ansvaret för att stödja samtalet visuellt. Det kan göras på olika sätt, varav några har beskrivits ovan. Din ingång att vara lyhörd, nyfiken och visa på en vilja att göra eleven delaktig är det som ligger i basen. Det du gör och möjliggör kan påverka elevens upplevelse av att vara aktiv och delaktig i sin skoldag, i sitt lärande – ge en känsla av mening, begriplighet och hanterbarhet. Det sporrar till motivation och ger hopp inför framtiden för eleven i fråga men också för målet en skola för alla – en likvärdig skola där alla elevers röst räknas med.

Allt gott!

/Helena Wilkås, logoped på Lotsen, Centralt skolstöd

Senast uppdaterad:

Publicerad: