Våga satsa på ett Lyft

Skolverkets Lärportal med alla sina moduler inspirerar till att utveckla skolors fortbildnings- och undervisningskultur. Detta blogginlägg beskriver hur Riksgymnasiet vid Tullängsgymnaiset i ett lyckat samarbete med Lotsen, Centralt skolstöd, har skapat och genomfört ett eget Lyft vars centrala begrepp blir språklig sårbarhet och Universal Design for Learning (UDL). Lyftet har pågått under en längre tid och har under processens gång anpassats efter verksamhetens behov och utveckling.

Våren 2018 berättade vår dåvarande rektor, Elisabeth Brynje Starfelt att personalen önskade stärka sin kunskap i hur vi på ett bättre sätt kunde undervisa våra elever med språkstörning. Rektor Elisabeth, speciallärare, Marie Brahn och jag satte oss ner för att fundera hur vi på ett bra sätt skulle möta denna önskan. Våra första tankar gav sig uttryck i form av frågor kring form, innehåll och syfte med denna satsning. Vi insåg direkt att detta skulle kunna bli en satsning som skulle gagna alla våra elever med språklig sårbarhet oavsett om de är döva, hörselskadade eller har en språkstörning.

Jag frågade vår rektor om vad hon tyckte om tanken att vi faktiskt skulle skapa eget Lyft, skräddarsytt för Riksgymnasiet. Jag hade sedan tidigare jobbat med matematiklyftet. Matematiklyftet var även ett centralt begrepp när jag skrev min master på Stockholms universitet samt efterföljande forskningsartikel i tidskriften NOMAD. Ett Språklyft för oss här på Riksgymnasiet skulle kunna bli ett Lyft som under processens gång kunde ges möjlighet att formas efter verksamhetens behov. Svaret från rektor blev direkt ”Ja så gör vi”.

Lugnare tempo gynnsamt

Utvecklingsarbetet strukturerades i form av ett kollegialt lärande och följde en bestämd struktur, där lärare tog del av presentationer, workshop och studerade didaktiska texter, reflekterade utifrån givna frågeställningar samt planerade undervisningsaktiviteter till den egna klassen. Efter att undervisningen genomförts hölls en reflekterande gruppdiskussion (jfr. Berg, Fuglestad, Goodchild, & Sriraman, 2012).

Forskning lyfter fram att lärare helst ser att de tar till sig innehållet i ett Lyft om det sker i ett något lugnare tempo. Lärarna erfar att ett lugnare tempo med längre uppehåll mellan träffarna gynnar måluppfyllelsen på så sätt att de i större utsträckning har möjlighet att sätta sig in i de didaktiska texterna, planera och genomföra sin undervisning (Sjölander Nordin, 2020). Ellström (2005) menar att en fortbildningssatsning under ett år inte kan uppfattas som en färdig lösning. Han menar att praktiken ständigt behöver upprätthållas och utvecklas, för att nå långsiktiga effekter på undervisningen. Det pedagogiska ledarskapet har här en avgörande betydelse. Ellström talar om utvecklingens logik, som strävar mot reflektion och innovation där analytiskt tänkande kopplas till tidigare erfarenheter. Om lärare inte får möjlighet att arbeta organiserat i ett kollegialt lärande, verkar sådana logiker inte uppstå, vilket hindrar att undervisningskulturen förändras sett till ett långsiktigt perspektiv.

Samarbete med Lotsen

Sagt och gjort formen var klar. Vi planerade för ett Lyft i ett lugnare tempo som var följsamt mot verksamhetens övriga arbete samt att det skulle sträcka sig över ett flerårsperspektiv. Vi kontaktade Lotsen, Centralt Skolstöd med logoped Helena Wilkås och specialpedagog Malin Nilsson. Vi hoppades på att de skulle kunna vara behjälpliga med i alla fall en inledande föreläsning. Lotsen blev intresserade av vårt arbete och tillsammans bestämde vi vilka teman som kunde vara intressanta för vårt Lyft. I planeringssamtal förde Lotsen in UDL, Universell design för lärande som ramverk för de olika teman som togs upp i Lyftet – med språklig tillgänglighet i undervisningen som bas och utgångspunkt.

Föreläsningar och workshops

I uppstarten av varje del fanns nu Lotsen med oss på så sätt att de gav en inspirationsföreläsning kring valt tema, ibland i kombination med workshop. Efter inspirationsföreläsningen var det dags för kollegialt lärande där lärare tillsammans reflekterade över givna frågeställningar samtidigt som de planerade för en gemensam aktivitet. Aktiviteten genomfördes sedan i verksamheten med eleverna. Därefter gavs återigen ett tillfälle för kollegialt lärande där man reflekterade över den aktivitet man planerat och genomfört.

Förstora bilden

"UDL-ramen" (Klicka för att zooma.)

Riksgymnasiets Språklyft har resulterat i ett mycket fint och långvarigt samarbete med Lotsen där professionerna logoped och specialpedagog har funnits med som en viktig del inför, under och efter genomförandet av Språklyftets olika delar. Innehållet har varierat, men två fundamentala begrepp har varit synliga i varje del i detta Språklyft och dessa begrepp är språklig sårbarhet samt UDL. Syftet har varit att skapa en språklig tillgänglighet för våra elever på Riksgymnasiet oavsett om du är döv, hörselskadad eller har en språkstörning. Den språkliga tillgängligheten har gjorts möjlig då vi i vår planering anpassar för tillgängliga verktyg som tar stöd av UDL´s tre huvudfrågor, vad, hur och varför.

Språkpolicy – en milstolpe

För att se hur Språklyftet ska formas och på ett bra sätt följa verksamhetens behov har en viktig komponent varit dess årliga utvärdering och nulägesbeskrivning. Vid vår sista nulägesbeskrivning kunde vi formulera Riksgymnasiets språkpolicy. Det blev en viktig milstolpe för oss. Innehållet av vårt Språklyft har gjort avtryck i vårt arbetssätt, inte bara i vår undervisning utan även på våra Teamsmöten när vi pratar om elevers lärande och studier. Vi strävar mot att föra ett likvärdigt arbete med eleven oavsett om eleven läser teori eller karaktärsämnen och till vårt stöd använder vi ledstänger från Språklyftet.

Nya förutsättningar för kollegialt samarbete

Under läsåret 20/21 lyssnade vi in en önskan från våra kollegor. Man önskade få prova varandras elevaktiviteter. Det här tillfället blev mycket givande, glädjefyllt och en känsla av samhörighet för kollegiet. I det efterföljande kollegiala samtalet lyftes vikten av att få möjlighet att planera för ämnesövergripande aktiviteter. Vi har nu de senaste terminerna haft fokus på att i Språklyftet skapa förutsättningar för att kollegiet jobbar ämnesövergripande. Vårt önskemål och vår förhoppning är nu att vi vid kommande schemaläggning skapar förutsättningar så att vi även fortsättningsvis ges möjlighet att jobba ämnesövergripande och utveckla vår lektionsdesign med stöd av Språklyftets ledstänger, språklig sårbarhet och UDL.

Några framgångsfaktorer

Lotsen har utifrån sitt perspektiv som samarbetspart men också med ett lite utifrånperspektiv återkopplat positivt runt vår planering, upplägg och särskilt noterat det verksamhetsnära arbetet med Lyftet. Från Lotsen lyfter man några särskilda framgångsfaktorer som:

  • Tydligt mål och syfte med ett Språklyft
  • Avsatt tid och noggrann planering för upplägg och innehåll utöver mål och syfte
  • En särskild arbetsgrupp som håller i Lyftets delar
  • I hög grad delaktig rektor och ledning
  • Ledningen skapar förutsättningar för arbetet och allas deltagande
  • Att låta ett Lyft få vara långsiktigt och sträcka sig över tid
  • Bygga in i det systematiska kvalitetsarbetet för att få hållbarhet och effektivt utfall av utvecklingsarbetet

Samarbetet med Lotsen har varit ömsesidigt positivt. Ett samarbete som stimulerat, inspirerat och stärkt vår verksamhet. Du som läsare är varmt välkommen att höra av dig om du får frågor eller vill veta mer.

Camilla Sjölander Nordin,
Förstelärare, speciallärare
Riksgymnasiet Tullängsskolan

Referenser

Berg, C., Fuglestad, A., Goodchild, S., & Sriraman, B. (2012). Mediated action in teachers’ discussions about mathematics tasks. ZDM, 44(5), 677-689.

Ellström, P-E. (2005). Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(3/4), 182-194.

Sjölander Nordin, C. (2020) Avtryck i problemlösningsundervisning – en fenomanografisk studie. Nordic Studies in Mathematics Education, 25 (1), 5-23.

Senast uppdaterad:

Publicerad: