FNoFF: Dags att knyta ihop säcken…

Nu har vi jobbat med projektet FNoFF, Främja Närvaro och Förebygga Frånvaro, i 1,5 år och det är dags att knyta ihop säcken. Det har varit en resa och ett riktigt roligt äventyr där vi har lärt oss massor och om vi brann för skolnärvarofrågor innan så har vårt engagemang bara ökat. Det finns så mycket att fortsätta jobba med!!!

Närvaromodellen – en modell som funkar?

En stor del av projektet har riktat sig mot två skolor som har implementera FNoFF:s Närvaromodell. Kortfattat bygger modellen på fyra steg om hur skolor systematiskt arbetar med att främja skolnärvaro samt förebygga och åtgärda skolfrånvaro. Med på vår resa har vi haft Veta Advisor som har följt och utvärderat vårt arbete. Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB) Resultatet av utvärderingen visar att det finns mycket positivt att lyfta fram, nedan följer några intressanta fynd:

FNoFF:s närvaromodell (klicka för att zooma)

  • Närvaromodellen utgår från skolornas behov, den är tydlig och lätt att förstå. Närvaromodellen vilar även på tidigare forskning och beprövad erfarenhet.
  • Vidare ansåg skolpersonalen som deltog i arbetet att vi som driver FNoFF har hög kompetens och gott engagemang.
  • Närvaromodellen kompletterar annat utvecklingsarbete som löper parallellt på skolorna.
  • Det har också funnits en tydlig plan för implementeringsarbetet. Rektorerna har prioriterat och förankrat frågan hos elevhälsan och all pedagogisk personal. Skolledningarna har varit medvetna om att utvecklingsarbetet måste få ta tid.
  • Arbetssättet med workshops har skapat engagemang och delaktighet hos personalen.
  • Konceptet att skolorna har arbetat med referensgrupper har visats sig positivt för implementeringen. Syftet med referensgrupperna har varit att sammanställa det material som inkommit under de olika workshopsen och utifrån detta utveckla skolornas egna handlingsplaner för att främja skolnärvaro. Att referensgruppen haft en bred representation bland skolans olika kompetenser samt att de haft uppdraget att driva utvecklingen har blivit bra.

Lärdomar för kommande skolnärvaroprojekt

I projektets utvärdering framkom såklart också lärdomar som är viktiga inför kommande arbete. Dessa presenteras nedan:

Att implementera nya arbetssätt i skolan tar tid, all utveckling tar tid och ett projekt skulle behöva pågå över flera år.

Vidare visar utvärderingen att det är viktigt att det finns förutsättningar för ett aktivt ägarskap på alla berörda nivåer. Exempelvis styrgrupper samt alla led i de verksamheter som projektet vänder sig till. Det måste finnas ett starkt engagemang från politiker, nämnder och skolchefer. Dessa måste även skapa mandat, prioritera tid och resurser för att få till en hållbar positiv skolutveckling.

Oväntade effekter…

Det kanske roligaste är att vi genom projektet fått en hel del nya kontakter med andra människor som också brinner för att främja skolnärvaro. Vi kan uttrycka det som att projektet fått en hel del oväntade effekter.

Det vi kanske är mest överraskade och stolta över är att vi fått kontakt med Malin Gren Landell, forskare och skolpsykolog som redan 2016 på uppdrag av regeringen sammanställde rapporten Saknad där problematisk skolfrånvaro på allvar uppmärksammades. Genom Gren Landell har vi fått ytterligare feedback på vår Närvaromodell och hur vi lagt upp arbetet mot skolorna med workshops, referensgrupper och implementeringsupplägg.

Vi har även fått kontakt med folkhälsovetare i kommunen och regionen och att skolan är en viktig skyddsfaktor för psykisk hälsa har blivit ännu tydligare. Folkhälsovetare jobbar på olika sätt för att främja psykisk hälsa och skolan är ju den institution där vi når, eller borde nå utifrån närvaron, alla barn och ungdomar.

Genom att projektets nulägesrapport fick en så god spridning har vi även fått kontakt med civilsamhället genom olika organisationer som Attention och olika föräldra- och anhörignätverk. Det är tydligt att det inte bara är vi professionella som brinner för frågorna utan föräldrar och anhöriga är också viktiga aktörer för att få till det främjande arbetet. Inte bara skolpersonalen behöver känna till hur vi kan främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro utan även elever och föräldrar behöver inkluderas i arbetet. Rapporten ledde också till att vi blev inbjudna att föreläsa på konferensen Stärka elevers psykiska hälsa och lärande i Stockholm i slutet av november. Där vart det tydligt att skolor över hela landet vill veta HUR de ska jobba med frågorna, alltså HUR de ska få till ett KONKRET systematiskt kvalitetsarbete. Och här tror vi att vår Närvaromodell med tillhörande upplägg är vad som faktiskt efterfrågas. Skolverkets nya rapport lyfter också behovet av att arbeta systematiskt för skolor och huvudmän både gällande det främjande och förebyggande arbetet.

Nerikes Allehandas artikel om FNoFF den 9 juni 2021

Artikel i NA den 9 juni 2021

Genom alla dessa nya kontakter ser vi också att mycket arbete görs och det finns mycket vi kan lära av varandra. Exempelvis har Örebro universitet tagit fram en tvärprofessionell kurs på avancerad nivå, Samverkan för att främja skolnärvaro och psykosocial hälsa, vilket torde betyda att professionella efterfrågar kompetenshöjning kring frågorna. Under vår resa har vi även varit med i olika artiklar både i Svenska Dagbladet och i Nerikes Allehanda där vi på olika sätt försökt belysa och lyfta dessa frågor. En viktig fråga har varit detta med nationell statistik för att se vidden av skolfrånvaron. Detta för att på olika sätt samordna insatser för att öka likvärdigheten mellan skolor, kommuner och regioner. Vi har kommunala och regionala samordnare kring exempelvis jämlikhet eller suicidprevention. Men hur och vad som ska göras när en elev hamnar i problematisk skolfrånvaro har vi inga nationella riktlinjer kring. Borde inte arbetet kring skolnärvaro läggas upp på samma sätt så att alla elever får samma förutsättningar kring att lyckas? Idag blir det upp till varje enskild skola eller rektor att planera och genomföra både det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet.

Och vad händer nu då…?

Så klart kommer vi att fortsätta vårt arbete med Närvaromodellen med de skolor som efterfrågar detta i våra ordinarie tjänster på Lotsen, Centralt skolstöd, Örebro kommun. Förutom det kommer vi ansöka om nya projektmedel för att fortsätta sprida Närvaromodellen i regionen. Vi vill också jobba fram ytterligare stöd för skolorna i steg 3, alltså när det handlar om långvarig problematisk skolfrånvaro. Vi ser att i de ärendena där skola och familj står ensamma utan ytterligare aktörer är det väldigt svårt att vända frånvaron till närvaro. Vi tittar här på olika modeller, exempelvis Magelungens hemmasittarprogram där Örebro kommun redan är certifierade men även andra modeller som Back2School som bland annat Gullspångs kommun arbetar med. För övrigt har Gullspångs kommun klättrat från plats 77 till plats 6 på Lärarförbundets bästa skolkommunsranking.

Så fortsätt gärna följa oss i vårt arbete för att främja skolnärvaro och är du en av dem som brinner för frågorna så hör gärna av dig då vi alla tillsammans från våra olika håll måste fortsätta höja våra röster för dessa superviktiga frågor.

/Lars Risberg & Ewa Ottonius

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!