Interaktion – nyckeln till att lära sig ett nytt språk

Ett litet försynt barn eller en något orolig ungdom kikar in mot klassrum och lärarnas arbetsrum. Elever som kanske ställer sig upp när de vill svara, eller fråga något. Barn och tonåringar som tycker att maten i matsalen luktar och ser annorlunda ut. Så kan det se ut i början…

Oroliga föräldrar som undrar hur det ska gå för just deras barn på Perrongen. För deras barn kan ju inte någon svenska. Då brukar personalen säga att alla elever som ska gå på Perrongen ska lära sig svenska, ingen kan språket. De unga har olika språk och olika åldrar, men efter ett par dagar kan man inte förstå att de små eleverna som leker tillsammans är nya i Sverige, eller att de flesta har olika språk. De äldre kanske sitter med sina mobiler på rasterna, eller spelar kort med varandra. Det kallas interaktion och det är en nyckel till att lära sig ett nytt språk. Genom umgänge och samspel tillsammans med andra; lärare-elever, elever-lärare, elever-elever.

Att lyssna, prata och med tiden förstå ordens rätta innebörd på det nya språket. Att förstå vad demokrati betyder i just landet Sverige. Att kunna använda orden i rätt sammanhang. När passar det att använda just det här ordet? Eller kanske ännu viktigare, när passar det INTE? Att våga prova sig fram genom att tala, att någon är vänlig nog och rättar om det blir alltför illa.

– Jag gådde till skolan idag.
– Jaha, du gick till skolan idag.

I klassrummet är det viktigt att som lärare förstå att det alltid är bra att eleven har tillgång till sitt modersmål, till exempel genom översättningsprogram. Detta gäller alltid vid ämnesspecifika ord och begrepp. Att få hjälp av en studiehandledare är också en mycket bra stöttning, speciellt för äldre elever.

Viktigt att kunna orden på sitt modersmål

Att lära sig ett nytt språk bra sker genom att kunna sitt eget modersmål perfekt. Ju äldre man blir, desto fler ord och begrepp bör man kunna på sitt modersmål, så att man förstår vad det är för ord på det nya språket. Jag arbetar tillsammans med arabisktalande och somalisktalande personal. Ändå har jag inte lärt mig många arabiska eller somaliska ord, trots att jag hör dem ofta. För att lära mig dem behöver jag veta vad de betyder på svenska.

Ibland har man som lärare inte tillgång till vissa språk genom digitala hjälpmedel, eller kanske eleven är så ung att hen inte lärt sig att läsa och skriva ännu. Då är bildstöd ett viktigt redskap. Detta kan även gälla då man som lärare vill förklara ett svårare undervisningsmoment. Som exempel: vattnets kretslopp.

För en nyanländ elev är översättning och bildstöd en slags livboj, att man åtminstone förstår de viktigaste orden, som man pratar om i klassrummet just nu. Ju mer en elev förstår desto starkare blir också språkets struktur.

Yngre barn kan genom att se bild och ord tillsammans lära sig läsa ortografiskt. Genom att skriva orden minns man bättre. Att säga orden efter läraren, är också ett viktigt moment, inte att förakta.

Viktigt att elever får visa att de förstår

Det är viktigt att vid genomgångar också låta nyanlända elever få visa att de förstår. Kanske genom att de får säga vad orden heter på deras språk? När vi vill att eleverna ska lära sig något moment kan även elever med andra språk än svenska få berätta genom digitala verktyg.

När äldre elever vill visa att de förstår och vill delge någonting, skriver de gärna i översättningsprogrammet. De yngre blir duktiga på att visa med bilder. Detta stärker elevernas intresse, intresse är ju en framgångsfaktor för att eleverna ska lära sig. Det stärker även självförtroendet, att det jag kan även är betydelsefullt här, trots språkbarriären. I ett klassrum kan man få många barn och ungdomar med sig genom att nyttja sammanhanget, alltså kontexten. Att vara lite skådespelare och använda kroppsspråk, ansiktsuttryck och intonation. Då kan det hända att eleverna säger att de inte vill ha rast, att de vill ha lektion istället.

Interaktionen är väldigt betydelsefull i klassrummet. Eleverna måste få uttrycka sig och prova sig fram. Även om svenskan inte alltid räcker till. Det viktigaste är att de får visa sina kunskaper, både de tidigare förvärvade och de nya. Då kan man få spontana diskussioner i klassrummet, om till exempel huruvida droger ska legaliseras eller inte. Eleverna använder svenska, engelska, sitt modersmål och kroppsspråk spontant, för att de känner att det är tillåtet här. Ingen känner sig dum eller otillräcklig. Endast lite blyg, kanske?

6-8 teman på Perrongen

På Perrongen har vi 6-8 teman. Dessa handlar om sådant som är viktigt att ha kännedom om, som ny i vårt land. Hälsa och ohälsa/ Trafik/ Skolsystemet i Sverige/ Statsskick/ Värdegrund/ Året/ Natur tillsammans med miljö.

Beroende på ålder och grupp modifierar vi dessa teman så att de passar för de elever vi har just nu.

De yngre kanske får lära sig om hur man skriver en saga om en kungafamilj, när vi pratar om statsskick. För de yngre blir det då ord och begrepp som prinsessa, prins, kung och drottning med flera. Det är helt underbart när man visar bilderna för de små och alla är med på tåget direkt! De äldre jobbar med ord som statschef, statsminister, val och röstning med flera.

/Chatrin Tageson, Förstelärare Perrongen

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?