Treårigt forsknings- och utvecklingsprogram för Örebro kommuns rektorer i hamn

Leda för skolutveckling – Örebro kommuns stora fortbildningssatsning på rektorer, från förskola till vuxenutbildning – gick nyligen i hamn och avslutades med ett slutseminarium. Deltagarna beskriver att programmet gett en struktur för kollegialt lärande samt utvecklat en "delakultur". Här är några röster från slutseminariet och slutrapporten!

Stora bilden: Henrik Hamilton och Marie-Hélène Ahnborg från Ifous. Lilla bilden: Styrgruppen: Katarina Arkehag, Zandra Ahkoila, Mia Aversjö och Veronica Svensson.

Forskare:

Henrik Svensson, Johann Packendorf och Marianne Ekman Rising från KTH (Kungliga tekniska högskolan) 

Den teoretiska grunden i programmet var det distribuerade ledarskapet där ledning är utspritt på olika aktörer och där alla dessa är potentiella medskapare av ledarskapet.

Forskarna menar att det fanns goda förutsättningar innan programmet i just Örebro eftersom en hel del fanns på plats, till exempel lärgrupper på rektorsnivå. Det som saknades var en tydligare struktur och där skulle programmet fungera som en viktig del. Målet var att etablera en hållbar utvecklingsstruktur.

– Förändringsledning har stått i fokus – ett långkok och inga snabba lösningar, en tre-årsmeny helt enkelt, säger Henrik Svensson, en av forskarna och fortsätter:

– Det har rullat på väldigt bra och jag tycker mig se en kulturförändring där man verkligen tar hjälp av varandra. Det finns en otrolig kompetens i grupperna och den måste man använda.

Marianne Eman Rising:

– Miljön har blivit mer samarbetande och samskapande. Det finns en stark kraft när alla mobiliserar tillsammans. Det här måste dock vårdas fortsättningsvis så det blir hållbart över tid.

Förskolerektorer:

Anna Lorinuis, Angelica Sörensson och Camilla Fermby (lärgrupp)

– Det fanns verkligen många frågetecken i början och vi kände att det saknades en tydlig riktning. Det lossnade verkligen för oss under år två då vi började fokusera mer på att det är vi som styr vår egen utveckling. Efter det har vi utvecklat mycket inom ledarskapet, säger Camilla Fermby och lyfter några framgångsfaktorer:

  • en stabil grupp med mycket tillit,
  • att det har funnits transparens mellan grupperingarna och att frågorna studsat däremellan,
  • att gruppen ägde frågorna och gjorde dem verklighetsnära.

Effekter av programmet:

Trion lyfter att det distribuerade ledarskapet och ett mer hållbart synsätt på ledarskap har skapat en förändring på verksamhetsnivå. Rektorerna har i många frågor släppt kontrollen och bjuder in andra i ledarskapet. En samsyn har också skapats mellan de olika verksamheterna och en delakultur mellan varandra har växt fram. Insikten kring att våga befinna sig i processerna, hoppa tillbaka men ständigt fortsätta framåt har också varit central.

Grundskolerektorer:

Anna Nyström, Chris Gelinder och Johanna Ballhausen-Jonsson (processlärledare).

De tre rektorerna har lett varsin lärgrupp med rektorer samt varit del i programmets processledargrupp.

De beskriver en lite motig start med otydlighet i deras roll och med strukturen. Arbetet har dock utvecklats mycket under åren när det gäller struktur och vägar framåt. En förändrad organisation med teamledare har också gett en ökad tydlighet i arbetet. Lärgrupperna har jobbat med gemensam litteratur och seminarier på temat distribuerat ledarskap.

– Det har lett till en tydlig förändring i kommunen. Nu pratar rektorer inte om vi ska jobba med distribuerat ledarskap utan hur vi ska göra det, säger Anna Nyström i slutrapporten.

Ett tydligt exempel på förändringen är att rollerna för biträdande rektorer och förstelärare har strukturerats upp.

Trion lyfter också vikten av att forskare gett input under arbetets gång och att det kollegiala lärandet blivit bättre.

Gymnasieskola och Vux:

Veronica Svensson (skolchef) , Ingela Bäck Gustafsson, Fredrik Andersson, Åsa Björkman (processlärledare).

Också här beskrivs en lite otydlig inledning på programmet, där man saknade mer struktur och mål. Men arbetet utvecklades och nu tre år senare ser gruppen en mycket positiv utveckling bland rektorerna och i verksamheterna.

Litteratur har varit grunden och ryggraden i programmet. Deltagarna har läst gemensam litteratur och haft frågeställningar med fokus på verklighetsnära frågor. Arbetet med distribuerat ledarskap har fått genomslag även här:

– Det har hittills exempelvis lett till att vi på Komvux har sett över både förstelärarnas roll och arbetslagsledarnas roller och tydliggjort deras uppdrag. Vi såg saker som vi inte sett tidigare och kunde skapa tydligare strukturer för våra lärare. Distribuerat ledarskap har fått stort genomslag i Komvux och vi kommer att jobba vidare med den frågan, säger Veronica Svensson i slutrapporten.

Även i gymnasiesärskolan syns effekter

– Som rektor låter jag många fler kliva fram och ta ansvar nu, det behöver inte vara förstelärare eller utvecklingsledare. I arbetslagen finns personer som har särskild kunskap och kan driva frågor. Ju fler vi lyfter och får att blomma, desto bättre blir det, säger Ingela Bäck Gustafsson i slutrapporten.

Styrgruppen:

Katarina Arkehag, Zandra Ahkoila, Mia Aversjö och Veronica Svensson.

Som avslutning på seminariet förde styrgruppens fyra representanter ett samtal om resultatet av utvecklingsinsatsen och om olika iaktagelser som de gjort under resans gång.

De inledde med att bekräfta att det alltid finns utmaningar med att jobba med ett sånt här utvecklingprojekt i en stor organisation och att det även i styrgruppen inledningsvis rådde lite förvirring. Alla fyra är dock väldigt nöjda med hur FoU-programmet har fallit ut.

– Det var en lite skakig inledning, men det handlar mycket om förankring. När man gör en sån här stor grej gäller det att se till att alla är med på banan från början, vet varför och att man vill. Men det blev ju så bra sedan! konstaterar Veronica Svensson.

– Jag tycker det är helt fantastiskt att se och höra om den förflyttning och den önskan som finns att fortsätta samarbeta på olika sätt. Det tycker jag är otroligt häftigt, säger Katarina Arkehag.

Mia Aversjö, som under en kort period har haft uppdrag i en annan kommun men nu deltagit i FoU-programmet under det avslutande året, vittnar om att hon tydligt märker hur språket kring skolutvecklingsfrågor och ledarskap har förändrats:

– När vi idag pratar om skolutveckling och ledarskap är det tydligt att vissa begrepp har blivit allmängiltiga. Det gäller inte minst begreppet distribuerat ledarskap, som snabbt anammades av alla grupper. Det blev väldigt tydligt för mig att detta var något som hade sipprat ut i organisationen och att många nu är uppfyllda av att vilja jobba mer med delaktighet.

Veronica Svensson påpekar att arbetet med det distribuerade ledarskapet inom vuxenutbildningen har hjälpt till att tydliggöra styrning och ledning, något hon menar hjälper till att bibehålla verksamhetens goda resultat:

– Genom att arbeta på det här sättet kommer fler viktiga funktioner på skolan fram och får en tydlig förankring. Det gör att pedagogerna själva kan se, förbättra och förändra på ett helt annat sätt. Det blir en så god kraft i förbättringsarbetet! Jag ser jättestora vinster i det, säger hon.

Styrguppen ser positivt på det fortsatta utvecklingsarbetet som FoU-programmet har lagt grunden för.

– Vi har fantastiska möjligheter. Det vore slöseri av oss att inte ta hand om den plattform vi har nu. Inte minst med tanke på att vi står inför en organisationsförändring. Då har vi ju möjligheter att bygga in och skapa nya strukturer som vi vill ha så småningom. Det tänker jag att vi kan ta tillvara på, säger Zandra Ahkoila.

/Mikael Kindgren, Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Fakta - Leda för skolutveckling

Programmet, som pågick januari 2018 – juni 2021, hade som syfte att öka deltagande chefers (rektorer,verksamhets- och förvaltningschefer) kompetens och förmåga att leda och utveckla verksamheternas förbättringskapacitet.

Programmet syftade till att deltagande chefer:

  • fördjupar och utvecklar ny kunskap och handlingsberedskap i att leda och organisera ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete.
  • stärker sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet.
  • utvecklar det kollegiala/kollaborativa lärandet mellan rektorer, förskolechefer och enheter.

FoU-programmet organiserades utifrån den modell för kollegialt lärande på ledarnivå som redan fanns på plats i Örebro kommun, där rektorer ingick i så kallade lärgrupper. Olika samtalsmodeller och verktyg för att analys och gemensam reflektion introducerades under programmets gång.

Arbetet i FoU-programmet genomfördes som en process under tre år och planerades utifrån de medverkandes frågor och förutsättningar. Kärnan i programmet var det arbete som skedde i lärgrupperna, som består av stadens rektorer och förvaltningsledare. Arbetet i dessa leds av 16 st processlärledare.

Forskningen i programmet skedde i interaktion mellan de deltagande cheferna och en grupp forskare som har sin bas på Kungliga Tekniska Högskolan. Forskargruppen består av Marianne Ekman Rising, professor i Arbetsvetenskap med inriktning mot organisation och ledarskap samt Johann Packendorff, professor i industriell ekonomi och organisation med specialisering mot industriell projektledning. I forskargruppen ingår även Henrik Svensson, tidigare verksam på KTH.

Källa: Ifous

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!