Därför blir alla vinnare på lovskolan i Oxhagen!

I ett av Hagaskolans kapprum möts vi av en grupp glada elever. De har precis avslutat morgonens första lektionspass och nu står en buss redo att ta dem till Gustavsvik, där simträning står på programmet.

– Det är roligt och viktigt för barnen att få komma ut lite, att få lämna området och sin "comfort zone" lite grann, säger Ferid De Basso, biträdande rektor på Hagaskolan.

En blandning av skol- och fritidsaktiviteter

Hagaskolan har erbjudit lovskola tidigare men då har det mer handlat om extra lektionstillfällen, vilket inte har lockat så många elever, berättar Ferid. För att få fler elever intresserade behövs nya samverkansformer och ett annat upplägg, menar han:

– Det ska inte vara så att man kommer hit på lovet och bara ägnar sig åt skolarbete. Visst, då kommer kanske 40-50 barn, men nästa lov kommer det inte lika många eftersom det inte är lika roligt.

– Många av de elever som vi vill få hit, som verkligen skulle behöva jobba lite extra, kanske inte heller kommer om man bara jobbar med skolarbetet, tillägger August Ernst, fritidspedagog och elevresurs på skolan.

– Under höstlovet hade vi 3-4 arbetspass inlagda varje dag, måndag till torsdag, säger Ferid, och när vi efteråt utvärderade tyckte många elever att det blev för mycket. Det tog vi lärdom av och valde att köra två arbetspass den här gången, med särskilt fokus på matematik, svenska och engelska.

Två lektioner bättre än fyra

Faktum är att skolan ser en långsiktig pedagogisk vinst med att erbjuda färre lektioner på lovskolan. När eleverna får jobba kort och koncentrerat ökar chansen att de själva känner att de faktiskt lyckas med uppgifterna, en positiv känsla som de förhoppningsvis tar med sig tillbaka till den ordinarie undervisningen.

– Om man slipper kämpa så hårt hela tiden kan man komma förbi känslan av att ständigt ligga efter med skolarbetet, säger August.

Samarbete med Mötesplats VOX

Det är andra gången som skolan erbjuder lovskola tillsammans med Mötesplats VOX, en samverkansmodell för att stärka samverkan mellan den kommunala verksamheten och civilsamhället i Varberga och Oxhagen (VOX).

VOX Games

Ett resultat av samarbetet är att ungdomar i området får leda olika idrottsverksamheter under lovskolan, så kallade VOX Games.

– Det är det som är unikt i den här samverkan, säger Ferid. Vi försöker satsa mycket på ungdomarna i området, att de ska få agera förebilder för de yngre barnen och hjälpa dem under lovskolan.

Han fortsätter:
– Det ger ungdomarna arbetslivserfarenhet också. Vi avlönar dem, så det är inget idéellt arbete, utan vi vill att de ska tjäna pengar, få arbetslivserfarenhet och en bra merit i sitt CV.

Brett utbud och Fair Play

Tack vare VOX Games ges eleverna på lovskolan möjlighet att helt förutsättningslöst pröva många olika sporter. Det handlar inte bara om traditionellt populära idrotter, som fotboll, utan här ges möjlighet att även pröva på exempelvis boxning, dans och styrketräning. Varje deltagare i VOX-Games får ett stämpelkort som stämplas för varje sport man provar. Den som samlar flest stämplar får ett lockande pris. I VOX Games fokuserar man särskilt på den moraliska prestationen och Fair Play. Ledarna lägger extra fokus på den sociala dimensionen.

Indivuell anpassning

Ferid förklarar att det är väldigt individuellt vilka skolämnen eleverna arbetar med under lovskolan. Alla jobbar inte med matematik, engelska eller svenska, utan det är individanpassat.

– Har du missat nånting i skolan så får du jobba ikapp det, eller så får man fördjupa sina kunskaper inom ett särskilt ämne.

– Jag får material från lärarna, säger August, och min uppgift blir då att lägga upp lektionspasset så att det passar både den som vill klara grundnivån och den som vill nå lite längre. Det gäller att vara lite flexibel.

Han fortsätter:
– På vanliga lektioner finns det ju saker som man måste göra men som man kanske tycker är jättesvåra. Här kan vi anpassa lite extra så att eleverna känner att de faktiskt fixar saker.

– Men vi vill inte att fokus bara ska ligga på de som har otillräckliga kunskaper, förtydligar Ferid, utan att också de som vill fördjupa sig ska få möjlighet till det, och gå framåt i sin utveckling med hjälp av lite mer utmanande uppgifter.

Simskola viktigt

Simskola är också ett viktigt inslag under lovskolan. För att öka måluppfyllelsen i simning erbjuds eleverna ett simskolepass om dagen.

Ferid förklarar bakgrunden:
– Många av våra barn brister när det gäller simningen. De får helt enkelt inte den mängdträning som de behöver hemifrån. Många av vårdnadshavarna går inte och simmar med sina barn. De har inte den kulturen.

Gott resultat

Att simträna 4-5 dagar i rad har visat sig ge goda resultat. Under höstlovet blev 25 % av eleverna godkända i simning, tack vare den mängdträning som de då fick.

– Samverkan med ÖSA (Örebro Simallians) ska vi fortsätta med. Den är jätteviktig för oss, säger Ferid.

Hoppas växa ytterligare

Från höstlovets 68 deltagare fick skolan inför sportlovet in över 120 ansökningar till lovskolan. Det gjorde att man blev tvungen att begränsa sig till att endast ta emot elever i åk 3-6, sammanlagt 80 elever. Men Ferid berättar att ambitionen är att växa ytterligare och kunna erbjuda fler elever plats på lovskolan framöver.

– Min målsättning är att vi ska ha 90-110 deltagare till påsklovet. Dagens 80 elever motsvarar 35 % av alla som idag går i åk 3-6 här på Hagaskolan. Jag vill öka den siffran till 45 %.

Fler teman på gång

Även om skolan i nuläget tycker sig ha hittat ett bra grundkoncept med inriktning på lika delar kunskap och hälsa, så är man inte främmande för att ändra på detta redan till nästa gång.

– Jag vill ha ett nytt tema till varje lovskola, säger Ferid. Om vi till exempel har "Kunskap och Hälsa" på höstlovet skulle vi sedan kunna ha "Digitalisering" på sportlovet. Ett annat tänkbart tema är "Kultur".

Hagaskolan letar hela tiden nya samarbetspartners och Ferid är övertygad om att man är inne på rätt spår:
– Det blir en win-win-situation. Om civilsamhället hjälper oss och vi får ut medborgare som har gått svensk grund- och gymnasieskola, som sköter sig och får en bra framtid, så behöver inte samhället investera i att stävja kriminalitet och den typen av problematik som annars kan uppstå.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro