#afkÖrebro16
Hundratals pedagoger och skolledare från hela Sverige träffas under två dagar på Club 700 när Örebro står som värd för #afkÖrebro16. Bakom arrangemanget står Skolsmedjan som består av fem skolintresserade personer som alla strävar efter att tillfredställa behovet av att mötas och diskutera lärande organisation, pedagogiskt ledarskap och elevers lärande.
När jag anlände till Club 700 på torsdagsmorgonen så kryllade det bokstavligt talat av pedagoger och skolledare i lokalen. Alla minglade omkring med varsin "goodiebag" i handen. En del ansikten var bekanta från sociala medier, andra var helt nya bekantskaper för mig. Trots en del strul med teknik under dagen, och det faktum att tidsschemat havererade redan under den första timmen, så var det en givande första dag.
Utveckling på riktigt - kraften bakom det kollegiala lärandet
Dagens första föreläsare var Patrik Landström, skolområdeschef i Linköpings kommun, med gedigna erfarenheter som både rektor och lärare.
Under sin föreläsning delade han med sig av egna erfarenheter kring skolutvecklingsarbete i skolan i allmänhet och sin syn på strukturerat kollegialt lärande i synnerhet. Igenkänningsfaktorn var stor och trots att föreläsningens centrala budskap egentligen inte var så nya i sammanhanget så var de tankeväckande och mycket intressanta.
Landström berättade bl.a. om "Popcornparallellen" och förklarade att hur mycket man än eldar på i kastrullen så kommer det alltid att finnas majskorn som är opoppade i botten. Vi får inte nöja oss med det, för då har man inte gjort tillräckligt mycket. Men man måste även tänka efter och vara försiktig när det gäller dessa opoppade majskorn. Eldar man på FÖR mycket finns det även en risk att dessa majskorn kommer att blir brända.
The main thing is to keep the main thing the main thing
Vidare pratade Landström om aktivitetsfällan. Den fälla av aktiviteter som skolor så ofta fastnar i när det ska skolutvecklas. Att hoppa på allt som verkar bra och som man hört att andra skolor sysslar med bara för att man i sin iver vill öka måluppfyllelsen. Landström menar att vi istället bör fokusera på ett fåtal huvudsakliga mål.
Ett av de mest centrala budskapen genom föreläsningen var dock, som jag tolkade det, vikten av att som skolledare förvissa sig om att personalen förstår och vet vad som förväntas av dem. Ett budskap som även är högst relevant för pedagoger i sitt arbete med sina elever. Landström menar att man ska räkna med att 80% av personalen inte förstår vad man menar vid stora samlingar och genomgånger. För att bryta igenom detta och nå personalen krävs därför ett formativt förhållningssätt där kommunikationen gärna sker genom att förklara med bilder.
I utvecklingsarbete är det också viktigt att, som skolledare, kunna identifiera de personer som kan "ta täten" och leda övrig personal. De som har ett driv och en förmåga att marknadsföra arbetet bland sina kollegor och på så sätt ta utvecklingsarbetet till nästa nivå. Dessa pedagoger är en stor framgångsfaktor i det kvalitativa utvecklingsarbetet och behöver därför få allt stöd de behöver för att komma vidare. Det kan t.ex. handla om tid för att lära sig mer och förkovra sig i utvecklingsområdet.
Föreläsningen avslutades med att Landström delade med sig av nio nyckelfaktorer för ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete:
- Att i förväg reflektera över vilka hinder som kan dyka upp - pedagoger som arbetar deltid, som är nya i organisationen, tidsaspekten, styrning från annat håll, motivationen efter ett tag etc.
- Bygg på behov och se till att skapa intresse, inte på vad du tror är väsentligt.
- Var mycket noggrann med syfte, mål och metod. Vi blandar allt för ofta ihop mål och verktyg. Det skapar dålig skärpa. Vi tror då ofta att vi nått målet när vi egentligen bara har använt verktygen.
- Var långsiktig i er planering - lova er själva att prioritera detta arbete.
- Integrera, samtala och utöva ditt inflytande som skolledare - tydligt pedagogiskt ledarskap.
- Identifiera de ledande lärarna och ge dem verktyg.
- Prioritera tid - att vara dumsnål med tiden kommer inte att gynna era resultat.
- Alla måste vara med.
- Tänk på att skapa hög diversitet i grupperna.
Många av de lärare och skolledare som jag samtalade med under eftermiddagen tyckte att Patrik Landströms förläsning var den stora behållningen under dagen, därför var det lite tråkigt att han, p.g.a. tidsbrist, inte fick avsluta sin föreläsning enligt planeringen.
Gapminder
Efter en kort fikapaus var det dags för Mikael Arevius och Olof Gränström från stiftelsen Gapminder att äntra scenen. De presenterade Gapminder skola, som är ett digitalt läromedel om global utveckling och hållbarhetsfrågor för grund- och gymnasieskolor i Sverige.
Föreläsningens centrala budskap var vikten av att förmedla en faktabaserad världsbild, eller factfulness som de själva kallade det. Att presentera fakta baserad på statistik från både FN och världsbanken är grunden i konceptet. Vad händer i världen? Hur har världen förändrats under de senaste 200 åren?
Under föreläsningen konstaterades det att världens samtliga länder faktiskt har fått bättre hälsa och ekonomi, men även att det fortfarande finns en stor spridning mellan de rikaste och fattigaste.
Vi kan inte veta allt, men vi måste ha ett förhållningssätt som visar att vi vill lära oss mer.
Föreläsningen avslutades med ytterligare ett konstaterande: Man blir inte nödvändigtvis lyckligare av att ha pengar, men utveckling räddar liv.
Pecha Kucha
Eftermiddagen innehöll, förutom ett inspel av UP-pedagogerna, en handfull föredrag i form av Pecha Kucha där bl.a. Camilla Andersson från Kvinnerstagymnasiet och Niklas Jarl och Charlotta Hallman från KomTek berättade kortfattat om sina verksamheter.
Nu väntar en ny dag full med spännande möten och samtal.
/Stefan Karlsson, Redaktionen Pedagog Örebro
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.