Kriminalvården bygger upp ny skolverksamhet för unga lagöverträdare

Sedan den 1 juli ansvarar Kriminalvården för unga som döms till ungdomsfängelse, en ny påföljd som successivt ersätter sluten ungdomsvård. Samtidigt byggs nu en helt ny skolverksamhet upp inom de särskilda ungdomsfängelserna.

– Skolan kommer att vara det centrala innehållet i ungdomsfängelserna, berättade Åke Svensson, rektor för Kriminalvårdens barn- och ungdomsavdelningar.

Nytt uppdrag för Kriminalvården

Bakgrunden är den reform som innebär att påföljden sluten ungdomsvård successivt ersätts av ungdomsfängelse. Det har lett till att Kriminalvården fått ett nytt uppdrag att ta emot unga lagöverträdare och samtidigt säkerställa deras rätt till utbildning.

Under träffen beskrev Johan Ahlström, skolchef inom Kriminalvården, hur myndigheten bygger vidare på den utbildningsverksamhet som redan i dag finns på landets anstalter och häkten.

Målet är att skapa en sammanhållen utbildning där elever kan fortsätta sina studier även om de flyttas mellan olika verksamheter.

– Oavsett var i landet man befinner sig ska utbildningen vara likvärdig och rättssäker.

De första barn- och ungdomsavdelningarna finns redan i drift, bland annat i Kumla. Verksamheten kommer att byggas ut successivt under de kommande åren.

Obruten skolgång i fokus

En återkommande fråga under eftermiddagen var hur skolgången kan hållas samman när elever rör sig mellan olika verksamheter och huvudmän.

Kriminalvården betonade att elever som häktas fortfarande tillhör sin ordinarie skola, medan ansvaret för utbildningen övergår till Kriminalvården om eleven döms till ungdomsfängelse.

Det ställer krav på samverkan och fungerande överlämningar.

– Det är viktigt att vi får till en så obruten skolgång som möjligt och kan fortsätta där eleven befinner sig, sa Åke Svensson.

Utbildningen kommer huvudsakligen att bedrivas som närundervisning och varje elev ska erbjudas 23 timmars undervisning per vecka. Elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt individuella studieplaner blir också viktiga delar av verksamheten.

Samtidigt konstaterade Kriminalvården att elevgrupperna kommer att vara mycket varierade.

På samma avdelning kan det finnas elever med omfattande skolfrånvaro, ungdomar med behov av särskilt stöd och elever som tidigare haft goda studieresultat och följt ett högskoleförberedande gymnasieprogram.

Tidiga signaler viktiga

Under eftermiddagen presenterade även kommunpolisen Elin Ekerheim Matsman och hennes kollega Christina Innala en aktuell lägesbild kring rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk.

Elin, som arbetar som ungdomssamordnare med fokus på barn och ungas situation, beskrev hur rekryteringen fortsätter trots att vissa former av grovt våld minskat.

Enligt polisen sker rekryteringen både digitalt och genom fysiska kontakter i ungdomarnas vardag.

Polisen lyfte särskilt skolans betydelse för att upptäcka förändringar hos elever som kan signalera att något inte står rätt till, exempelvis ökad frånvaro, plötsliga attitydförändringar eller förändringar i hur eleven förhåller sig till mobiltelefoner och sociala medier.

Skolorna uppmanades att dela vidare oro och iakttagelser, eftersom även små pusselbitar kan bidra till polisens samlade lägesbild och skapa bättre förutsättningar att agera i tid.

– Det kanske är vår sista pusselbit.

MOA – skolverksamheten för placerade barn

Deltagarna fick också information om kommunens HVB-verksamheter OT-gruppen, Multigruppen och Athenagruppen. Naemi Andersson från socialtjänsten beskrev verksamheterna innan specialläraren Ingrid Eisengarten berättade om MOA-skolan, en särskild undervisningsgrupp för elever boende på kommunens HVB-hem.

Verksamheten finns för elever som av olika skäl inte kan delta fullt ut i undervisningen på sin ordinarie skola. Undervisningen bedrivs i nära samarbete med hemskolorna och vissa elever kombinerar skolgång inom MOA med undervisning på sin ordinarie skola.

Rektor på hemskolan ansvarar fortfarande för beslut om exempelvis anpassad studiegång, åtgärdsprogram och undervisningsmaterial.

– Ingen arbetar med exakt samma sak. Alla har sin individuella planering, förklarade Ingrid Eisengarten.

Många elever har haft lång frånvaro från skolan och behöver därför tydlig struktur och nära vuxenstöd.

– Den största utmaningen är att få eleverna tillbaka till sina hemskolor.

Samtidigt berättade hon om elever som börjat tro på sin egen förmåga och faktiskt hittat tillbaka till utbildningen.

Gemensamt ansvar

När träffen avslutades återkom förvaltningsdirektör Katarina Arkehag till den röda tråd som löpt genom hela eftermiddagen: behovet av samarbete mellan de aktörer som möter barn och unga.

Hon lyfte särskilt vikten av att minska de avbrott som kan uppstå när barn byter skola, placering eller verksamhet. Målet är att elever inte ska tappa fart i sin utbildning när ansvaret förs över mellan olika aktörer.

Framåt kommer kommunen att fortsätta arbetet inom ramen för nationella satsningar kring samverkan och skolnärvaro, med målet att stärka stödet kring barn och unga oavsett huvudman eller verksamhet.

– Tillsammans är jag övertygad om att vi kan göra skillnad.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro