I mitt bagage
Det är fredag, ett av mina vuxna barn har varit och storhandlat och kommer hem tillsynes irriterad. När han skulle lasta in varorna i bagaget var det redan fullt med prylar där. Oj då, det hade jag glömt... Glömt att när jag arbetade sista dagen som klasslärare och packade ihop mina saker så blev de ståendes i bilen. Det är en hel kartong full med pedagogisk litteratur samt en stor blå IKEA-påse full med mjuka, färgglada handdockor. Där finns allt från Bamse, Lille Skutt och Skalman till Rödluvan och vargen. Dessa saker kan jag för mitt liv inte göra mig av med!
Jag fick hela påsen av en kollega för ett par år sedan när jag vid ett tillfälle frågade om det fanns handdockor liggande bortglömda i någon skrubb.
När jag pratar om dockorna och vad jag använt dem till blir jag alldeles varm inombords och kan berätta och beskriva arbetet med dem i det oändliga.
Första gången i klass tog jag bara fram sköldpaddan. Den är beige och grön. Den är mjuk och lagom stor. Den har snälla ögon och den ser klok ut. Jag satte den på handen, förställde min röst en aning och den fick presentera sig. Det var helt tyst i rummet. Namn, familj, boende, intressen, kosthållning och rädslor berättade den om. När “Sköldis”, som den hette, var klar så fick eleverna ställa frågor till honom. Vi hade en lång samling, mycket längre än jag brukade kunna ha. (Jag kände mig nöjd: ledning och stimulans.)
Dagen efter var det elevernas tur att välja varsin docka. Som stöd fick de början på ett antal meningar av mig på tavlan. De tog på sig sina dockor och började muntligt träna på att låta dockan presentera sig. Sedan drog vi igång. Myllret och sorlet i klassrummet när de gick runt och i par pratade med varandra genom dockorna gjorde att jag bara kunde backa undan och iaktta. Det var en härlig känsla! När ett par pratat klart och tackat varandra så gick de åt varsitt håll och letade efter en ny pratkompis.
Alla elever var aktiva och motivationen var stor. Veckorna som följde tog jag mycket hjälp av dockorna i min undervisning. Eleverna fick skriva ner sin presentation kring sin docka (NE-berätta) på sin iPad samt ta kort och lägga in. Jag minns även att vi just då arbetade med kroppen och hälsa. Eleverna fick i par göra en informationsfilm kring tänder och tandhälsa genom att en docka var tandläkare och den andra satt i tandläkarstolen. Vi övade, vi spelade in samt spelade upp för övriga klassen. Det blev upprepad läsning, kommunikation, samarbete samt att slutprodukten hade en mottagare.
VI använde även dockorna vid undervisningen i engelska. Här upplevde jag att vid träning av dialoger så var det enklare att få alla elever aktiva om man inte behövde vara sig själv utan kunde tala genom en docka.
Ja, ni märker att jag går igång på grejer som har med språk och kunskapsutveckling att göra, elevaktivt, kooperativt arbetssätt gillar jag!
Vad hände med påsen? Ja, mig veterligen står den kvar i mitt bagage om ingen plockat ur den under helgen. Vill du låna den till din undervisning? Hör av dig!
/Karin Engblom
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
