Tack NC! – min väg till att bli SKUA-utvecklare

Utbildningen innebar 11 heldagar i Stockholm förlagda under läsåret. Parallellt med detta fick även kommunen jag arbetade i statliga bidrag vilket gjorde att två pedagoger från NC var på plats under alla 6 studiedagarna det aktuella läsåret.

SKUA är en förkortning för Språk- och kunskapsutvecklade arbetssätt. I rollen som SKUA-utvecklare var syftet att tillägna sig fördjupade kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt goda kunskaper för att utforma kollegialt lärande och andra kompetenshöjande insatser i samråd med utvecklingsgrupp/skolchef.

Den litteratur som utan tvekan var mest värdefull och lärorik var Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons. Den var för mig som en handbok med ”klokhet” samt pedagogik som kändes lättillgänglig och konkret. Både under men framförallt efter utbildningen plockade jag övningar till lektioner rakt ur den och använde. Kollegor sa att de var nöjda med boken och det var metoder och tankesätt ur den som vi ofta diskuterade i arbetslaget. Det var även lättillgänglig när det kom till matriser, tabeller och figurer.

Det praktiska före det teoretiska

Det första exemplet på lärande var när vi på utbildningen gick igenom innan-under och efter läsning tillsammans under en hel dag. Det behövdes för att förstå hur komplext detta med texter var. Jag förstod då vikten av att jobba med en text innan jag visade själva texten för eleverna. Att vända på det och arbeta med det praktiska först innan eleverna tar sig an det teoretiska. Jag tänkte mycket tvärtom innan. Det praktiska kom på slutet om det fanns tid över. Jag anammade min nya metodik och jobbade mycket med brainstorming och tankekartor kring ett ämne, tittade på illustrationer samt förutsägelser. Under själva läsningen blev det ofta närläsning och klassens favorit var när de fick använda överstrykningspennor i olika färger och blev då aktiva på gruppnivå. Jag upptäckte att detta sätt att arbeta gav ett större engagemang och en större förståelse för ämnet. Jag tyckte mig se att jag även fick med de elever som annars brukade tycka det var svårt att ta sig an texter.

När det vidare gäller SKUA-utveckling i kollegiet visade jag rent praktiskt hur pedagoger kan arbeta med en text, bryta ner ämnet/texten i olika delar men även föra in diskussioner kring vikten av att vara kräsna och ifrågasättande när vi som pedagoger väljer texter. I vilka läromedel finns det bästa texterna? Varför har vi de läromedel som vi har? Är det vi som bestämmer över läromedlet eller är det tvärtom?

Under utbildningen lärde jag mig vad stöttning är, dels genom att vi läste Gibbons samt att vi undersökte vilka former av stöttning som förekommer ute i verksamhet. Jag förstod vikten av kognitiv utmaning parallellt med en hög nivå av stöttning. Jag började reflektera över att jag förenklade och gjorde omskrivningar för elever i klassrummet i stället för att förklara svåra begrepp och skeenden. Det blev tydligare för mig vad som var viktigt när det gällde nyanländas lärande samt SVA. Vi som då var SKUA-utvecklare i kommunen jag arbetade i, lyfte frågan om stöttning med vår huvudman främst vad det avsåg bristen på förberedelseklass, modersmålslärare, samt studiehandledare.

Noga med valet av läromedel

Mitt nästa exempel handlar om läromedel. När vi gruppvis under en utbildningsdag fick visa varandra one-shot filmerna från ett SO-NO-upplägg så blev det tydligt för mig att vara noga med valet av läromedel. I min grupp var vi tre som alla hade olika böcker för SO 1-3. Böckerna hade helt olika upplägg och höll, enligt oss, väldigt olika nivå samt att de tog upp helt olika saker trots att kapitlet handlade om samma ämne. Jag lärde mig att inte utgå från boken utan från Lgr 22 samt mig själv i mycket högre utsträckning än vad jag tidigare gjort. Denna diskussion tog sedan även fart i vårt arbetslag i och med att alla hade uppmärksammat det under året med SKUA.

Jag hade alltid varit lite rädd och därmed också skeptiskt inför allt det nya digitala som skedde kring undervisningen. Detta jobbade jag hårt med och insåg vilka enorma vinster som kan skapas för såväl pedagoger som elever. Att det är av stor vikt att elever får arbeta multimodalt och inte bara vara konsumenter utan även producenter. Vi provade, med hjälp av NC, att göra enkla filmer samt blev tipsade om att arbeta med skrivande, ljudupptagning, PP samt skrivande på datorer och paddor. Detta gjorde att jag startade upp ” Write reader” med min årskurs 3. I klassens digitala bokhylla fanns till slut mer än 150 olika titlar. Detta introducerade jag sedan för mina kollegor och flera hängde på.

Det som genomsyrade utbildningen var att vi pedagoger fick prova metoder och verktyg fortlöpande varefter vi lärde oss nya saker. Det var ett effektivt sätt att befästa det vi lärde oss. Detta arbetssätt tog jag med mig till den grupp av kollegor som jag hade nära mig i min roll som utvecklare. Först fick de testa själva för att sedan testa det på sina elever.

Jag kan bara slutligen säga att detta främjande och förebyggande arbetssätt gjorde att motivationen ökade hos både eleverna och mig samt att EA på individnivå minskade. Jag upplevde dessutom att vi hann mer. Formen för lektionerna, modellerna, kom hela tiden tillbaka det var innehållet som byttes ut.

Heja SKUA!

/Karin Engblom

PS. Tips: NC har just nu ett flertal välbesökta och kostnadsfria webbinarier som handlar om andraspråksinlärning. DS.