Intensiva men viktiga dagar

Det är intensiva dagar i f-skoleklassernas lokaler i södra huset på Almby skola. Skolan startar först om några dagar men för oss som ska jobba på fritids i f-klass i år är detta nog den mest hektiska perioden under de fyra år vi, förhoppningsvis, får möjlighet att följa våra klasser.

Lite mer än 60 fem- och sexåringar ska skolas in i en ny miljö med nya pedagoger, kompisar, rutiner och regler. Jag och mina kollegor har pluggat lite namn med tillhörande bilder under sommaren men många är för oss helt obekanta. Lägg där till uppemot 120 vårdnadshavare som man ska försöka lära sig utseendet och eventuellt namnet på.

Jag måste tillstå att det snurrar lite i huvudet i slutet av inskolningsvecka två. Men det går. Det gör det alltid. Det krävs struktur men också en känsla för att ens planer helt plötsligt ändras utifrån behov och händelser som är ytterst svåra att förutse. Jag har turen att jobba i ett arbetslag som är strukturerat men också flexibelt och lösningsfokuserat. Det är jag glad över. För trots ovanstående beskrivning är det roligt. Utmanande och ibland utmattande, men roligt. Att få lära känna 66 nya karaktärer är häftigt. Sen att det sker i ett rasande tempo är bara att hacka i sig.

Är det optimalt?

Men när lugnet lagt sig en aning och skolan startat är det inte utan att vi frågor oss: Är det här verkligen det optimala sättet att ta emot så pass stora elevgrupper som vi gör i dagsläget? Vi är i regel 3–4 pedagoger och det är tufft att räcka till. Den första tiden i vår verksamhet lägger grunden för att skapa en så trygg, välfungerande och glad elevgrupp som möjligt. Några är nervösa, toaletter går i baklås (eller baklås och baklås, dom är helt enkelt svåra att öppna för våra yngsta elever), några är väldigt försiktiga, andra är varma i kläderna efter ett par timmar. En del är till och med supervarma. Många vill leka, jättemycket! Några vill inte leka alls. Jag ämnar i det här inlägget inte komma med några svar. Skönt med tanke på att jag inte har några för tillfället. Eller...? En hel del tankar har onekligen väckts.

Bästa möjliga första möten

Ofta läser vi mycket om den viktiga skolstarten men ganska sällan den kanske (enligt mig) minst lika viktiga, inskolningen. Jag menar att vi behöver diskutera mer om hur vi tillsammans får till de bästa möjliga första mötena med våra nya elever och hur vi redan från början är där för att kunna leka, lyssna, prata, lära och ha roligt med just dem. Och då tänker jag inte att detta bara är en fråga för oss på fritids utan för våra kollegor, skolledare, rektorer, kommuner och andra som har något att säga till om i skolfrågor.

Nu är det snart mitten av september. Det är fortfarande hektiskt i våra lokaler på södra nedre på Almby. Men det är lite lugnare. Några av de försiktiga är plötsligt inte så försiktiga längre. Och några av de supervarma kan fortfarande ha t-shirts på sig när vi springer omkring ute på gården. Åtminstone några dagar till.

/Martin Karlsson, förstelärare, Almby skola F-3

Senast uppdaterad:

Publicerad: