Erasmusprojekt med fokus på digitala kompetensen i klassrummet
Sedan augusti 2018 har lärare på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RG) deltagit i Erasmusprojektet "Effective E-Learning System Based on Digital Competences" tillsammans med skolor från Lettland, Kroatien, Rumänien, Portugal och Grekland. Vi har fått en pratstund med Jessica Hallonqvist, förstelärare på RG och koordinator för Riksgymnasiets del i projektet.
Hej Jessica! Hur startade projektet?
Jag åkte till Tallinn hösten 2017 för att delta i ett kontaktseminarium för lärare som ville starta Erasmusprojekt. Där träffade jag Aiva Leitane från Lettland som hade en tydlig plan för vad hon ville göra och som dessutom har stor erfarenhet av att driva Erasmusprojekt. Hennes projektidé handlade om att jobba med och utveckla den digitala kompetensen i klassrummet, vilket jag tyckte verkligen skulle passa oss och vår verksamhet. Vid fyra tillfällen under två år skulle vi ses och lära av varandra och däremellan jobba med olika aktiviteter. Vi började fila på en ansökan direkt och tillsammans med koordinatorer från Kroatien, Grekland, Portugal och Rumänien skrev vi färdigt den och skickade till sist in den våren 2018.
Hur ser det svenska teamet ut och hur arbetar ni lokalt med projektet på skolan?
Riksgymnasiet finns idag på tre olika skolor: Rudbecksgymnasiet, Tullängsgymnasiet och Virginska gymnasiet. Min tanke redan från början var att vi skulle ha ett projekt som vi skulle kunna jobba med gemensamt på våra tre RG-skolor. Det var en ambition. Och en bra effekt av det stora Erasmusprojektet var att vi på Riksgymnasiet skulle ha anledning att träffas ofta och ha någonting att jobba kring. För det är väldigt svårt annars, när vi sitter på tre olika skolor och väldigt sällan ses.
När man hoppar på någonting sånt här är det jätteviktigt att få med sig rektorerna, att de tycker att det är en bra idé och att de ser till så att man faktiskt får tid och möjligheter för att jobba med det man åtagit sig. Vi har lyckats få till en gemensam mötestid varannan fredag på en och en halv timme, då det inte ligger någon undervisning.
Jag har två ambitioner med projektet: dels att jobba med Erasmusprojektet och allt vad det innebär men jag vill också arbeta för att nå en ökad likvärdighet för IKT-användningen på våra RG-skolor. Vi har många elever med särskilda behov och eftersom det finns fantastiska möjligheter att möta dessa behov med hjälp av digitala verktyg anser jag att vi helt enkelt måste vara duktiga på IKT! Så att stärka alla i det och skapa en likvärdighet, det har vi jobbat med på våra möten. Sedan går ju också mycket tid åt till rent organisatoriska saker som har med Erasmusprojektet att göra och hålla på med de olika aktiviteterna som ingår där.
Hur många ingår i teamet, är ni en lärare från varje skola?
Nej, vi är fler än så. Vi är just nu sex personer. Teamet från början var fler, men sedan har det tyvärr hoppat av personer under resans gång, kollegor som har känt att de inte hinner med projektet parallellt med sina ordinarie arbetsuppgifter. Då har man valt att lämna, och så måste det få vara i ett sånt här projekt.
Hur många är ni från RG som åker till varje Erasmusträff?
Vi åker fyra stycken varje gång. Eftersom teamet här på RG inte är så stort har några personer fått åka två gånger. Koordinatorer reser varje gång och håller kontinuerlig kontakt för att allt ska flyta på bra. Det är koordinatorns ansvar att hålla koll på att allting som ska göras verkligen blir klart i tid. Men så tar vi också med oss tre kollegor var till varje träff och det kan vara olika personer.
Så då har ni varit flexibla?
Ja, precis, det måste man vara. Det är inte säkert att man vill eller kan resa mer än en gång under projekttiden. Det kan också bli andra förändringar som man inte räknat med från början. På Tullängsgymnasiet har jag till exempel inte längre någon representant. Så där har vi tappat en skola, vilket är väldigt synd. Men det är så det ser ut.
Det kan vara bra att ha ett lite större team för dessa eventualiteter men det kan också vara svårt om det är för många som jobbar med ett projekt. Så teamets storlek är en balansgång. Mellan åtta och tio personer känns rimligt för ett sånt här projekt.
Vad går projektet ut på?
Vi har riktat in oss på IKT, hur man använder sig av digitala verktyg i klassrummet. Vi vill använda det vi redan kan och sedan visa och lära av varandra. Vi tar med oss våra erfarenheter till de olika träffarna och diskuterar i arbetsgrupper och vid rundabordssamtal. Vi håller också workshops och föreläsningar, alltid med IKT som utgångspunkt. Vi tipsar varandra om användbara verktyg och vi har delat med oss av lektionsplaneringar, så att man får se verklig användning av verktygen. Vi använder dessa verktyg även när vi jobbar med projektet. När vi genomför en enkät, till exempel, så använder vi oss av olika verktyg för att testa vilket som fungerar bäst. Vi delar också dokument och använder oss av olika samarbetsplattformar där man kan lägga upp information, som då blir tillgängligt för alla i projektet. Och vi har skapat en webbsida med allt vårt material så att det ska vara lättillgängligt för kollegor och andra intresserade.
Reflektion: Det låter som en ganska bred inriktning
Ja, men det fungerar väldigt bra. Skolorna som deltar i projektet är väldigt olika och vi har olika idéer om vad vi vill fokusera på vad gäller IKT. För vår del måste vi tänka på vad vi har för behov på Riksgymnasiet. Jag anser att vi bör ha vårt huvudfokus på ”Assistive tools”, hjälpverktyg, för elever med särskilda behov. Vi har riksintag och måste kunna hantera de digitala verktyg som hjälper de elever som väljer att komma hit till Örebro för att gå på vår skola. Det är oerhört viktigt.
Därför försöker jag, på våra fredagsmöten, se till att vi hela tiden jobbar med verktyg som vi har nytta av i vår verksamhet. Sedan tar vi med även oss dem till det stora projektet, så klart.
Är det fler skolor i projektet som inriktar sig särskilt på döva och hörselskadade?
Nej, i det här projektet har skolorna väldigt olika inriktningar. Vi har alla samma målgrupp åldersmässigt, eleverna går gymnasiet, men sedan kan det vara såväl yrkesförberedande som teoretisk inriktning på utbildningarna på skolorna. Det är bara våra elever som är döva eller hörselskadade.
Vilka resultat har projektet gett?
Det har gett resultat på flera olika plan. Det har gett oss ett gemensamt spännande projekt att jobba med och på så sätt har vi stärkt sammanhållningen mellan skolorna. Vi har också visat på vikten av att ha en stor digital verktygslåda för att möta alla behov i klassrummet och vi har lärt oss massor om hur det går till att driva Erasmusprojekt.
De verktyg vi testat och tyckt om, alla lektionsplaneringar och övrigt material från träffarna har vi visat och berättat om för våra kollegor. Vi har hållit workshops och presentationer och vi skapar kontinuerligt länksamlingar och samlar material, information, foton och filmer på padlets, i en webbtidning och på vår webbsida (som är under uppbyggnad).
Nu har vi precis kommit hem från en väldigt lyckad arbetsträff i Katerini i Grekland. Den här gången hade varje land även med sig fem elever som fick prova på att jobba tillsammans med vissa digitala verktyg. De fick arbeta med ett videoredigeringsprogram, göra en blogg och lära sig enkel programmering. Dessutom var vi ute på en hel del kulturella evenemang och åt massor av god grekisk mat! Det var en intensiv men väldigt rolig vecka! Upplevelserna och erfarenheterna från dessa träffar är ändå det allra viktigaste i såna här projekt. Alla våra samtal, skolorna emellan. Det är ju jättevärdefullt! Man lär sig så mycket om hur skola fungerar i olika länder och man får samtidigt ny insikt i sin egen organisation. När man åker iväg och får möjlighet att berätta om vad vi gör och vad vi tror på, då hör man sig själv ofta lyfta svenska skola – som ju faktiskt är fantastisk på så många sätt! Det är lätt att glömma i vardagen och man fastnar ofta i alla svårigheter som vi står inför på hemmaplan. Men när man är ute och representerar så finns det så mycket att vara stolt över! Vi har kommit väldigt, väldigt långt i mycket.
Det är också ett resultat, som man mår bra av. Ett bonusresultat.
Även om det är mycket arbete med ett sådant här projekt, så är det helt klart värt det. Man får massor av energi tillbaka!
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.