Fortbildning i lekplatsfysik på Lillåns skola 7-9
Vad påverkar en gungas svängningstid? Vilket material glider snabbast nedför en rutschkana? Hur går leken “Först till hatten” till? Vi följde med när en grupp NO-lärare på Lillåns skola 7-9 hade fortbildning i Upplevelsebaserad NO (U.NO) tillsammans med Malin Halldin och Magdalena Andersson, naturpedagoger på Örebro naturskola.
Solen lyser från en klarblå himmel. På skolgården i Lillån laddar lärargruppen som bäst med kaffe och bullar för en eftermiddags fortbildning på temat Mekanik- lekplatsfysik, ett av sammanlagt åtta arbetsområden i undervisningsmaterialet U.NO och som riktar sig till elever i årskurs 7-9.
Malin Halldin och Magdalena Andersson går igenom förutsättningarna för eftermiddagen. Upplägget är praktiskt: Parvis eller i grupper om tre ska lärarna få prova de uppgifter som det sedan är tänkt att de själva ska använda med eleverna i NO-undervisningen.
Utgår från centrala innehållet och kunskapskraven
I likhet med U.NO:s övriga arbetsområden utgår uppgifterna från det centrala innehållet och kunskapskraven för NO årskurs 7-9. Eleverna (eller idag: lärarna) får här på ett lekfullt och systematiskt sätt undersöka olika fenomen inom området mekanik.
Vill göra det abstrakta mer konkret
Grundtanken med upplägget är att öppna elevernas ögon för fysiken bakom företeelser som de redan är bekanta med från lekparken: Alla har någon gång gungat, alla har åkt rutschkana, men vad är det egentligen som påverkar hur fort eller långsamt det går? Genom att koppla teoretiska resonemang till upplevelserna i lekparken ska eleverna få större förståelse för den bakomliggande fysiken. Det abstrakta blir helt enkelt mer konkret.
Gungan
Gungan är en arbetsstation som går ut på låta en gunga svänga tio gånger fram och tillbaka och samtidigt reflektera över vad som påverkar svängningstiden. Det handlar bland annat om att observera vad som händer om man ändrar massan (vikten) och längden på gungans kedjor. Till hjälp får deltagarna tillgång till en gunga, ett tidtagarur och ett instruktionsblad. Intruktionerna är tydligt formulerade, vilket gör det möjligt att steg för steg laborera sig fram på egen hand.
Rutschkanan
I Rutschkanan får deltagarna utforska glidfriktion: med hjälp av fyra klossar täckta av lika många olika material består uppgiften i ta reda på vilket av materialen som glider bäst nedför rutschkanan: plast, smärgelduk, skinn eller trä? Och farten, hur påvekas den av om rutschkanan är torr eller fuktig? Deltagarna undersöker och antecknar resultaten.
Faktakort för att lära sig grundläggande begrepp
För att göra deltagarna förtrogna med grundläggande fysikalisk terminologi innehåller arbetsmaterialet en uppsättning faktakort. Varje kort innehåller ett begrepp och dess definition. Parvis får deltagarna testa sina kunskaper genom att turas om att läsa upp en definition och låta sin kompis gissa vilket begrepp som avses.
"Först till hatten" – en kunskapslek
De olika fysikaliska begreppen ligger sedan till grund för "Först till hatten", en lek där två lag tävlar om att snabbast hinna fram till en hatt som är placerad på marken mittemellan lagen. Varje deltagare får ett antal lappar med olika begrepp (ett begrepp på varje lapp). Lekledaren läser sedan upp en definition i taget och den som tror sig ha rätt begrepp på handen springer in och hämtar hatten fortast möjligt. Enkelt. Roligt. Och samtidigt kunskapsbefästande.
Eftermiddagen rullar på snabbt. Efter varje station samlar Malin Halldin och Magdalena Andersson ihop fältet med en sammanfattande diskussion: Vad var det som precis upplevdes och vilka fysikaliska fenomen ligger bakom? Att NO-lärarna på Lillåns skola är med på noterna och tycker att det är roligt går inte att ta miste på. Humöret är på topp.
"En nyckel är att det ska vara enkelt att genomföra"
Förutsättningarna att bedriva lekplatsfysik på skolgården i Lillån är goda. I stort sett alla U.NO-övningar kan genomföras här.
– En av nycklarna till att faktiskt komma ut och genomföra uppgifterna är att det ska vara enkelt, säger Malin Haldin.
Vilka är era förhoppningar med fortbildningen?
– Att fler lärare ska prova och upptäcka fördelarna med att undervisa upplevelsebaserat. Vi vill underlätta för lärarna genom att gemensamt prova alla övningar och därefter reflektera tillsammans, säger Magdalena Andersson.
– Skolans verksamhet är komplex och lärarnas tid är begränsad. Alla våra övningar går att genomföra på skolan eller i skolans närområde, och vi förser skolan med allt material. Forskning visar att elever som får lära genom egna upplevelser är mer intresserade och får större förståelse inom NO, tillägger Malin.
Kan tas i bruk omgående
För att underlätta för NO-lärarna har naturpedagogerna redan i förväg varit förbi skolans NO-sal och levererat en uppsättning av det material som används under eftermiddagen. Det går alltså att köra igång arbetet tillsammans med eleverna bums, för den som önskar.
Dagen efter utbildningen kommer de deltagande lärarna även att bjudas in till ett Team (Microsoft) där de kommer åt lärarhandledning och elevinstruktioner för arbetsområdet. Där är det också möjligt att bolla frågor och idéer med naturpedagogerna och andra NO-lärare som också använder sig av materialet.
Så tycker deltagarna
När dagen börjar lida mot sitt slut pratar vi med två av NO-lärarna: Anna Cederlöv och Samuel Klingberg. Vilka är deras intryck av eftermiddagen?
– De här fortbildningarna ger så många idéer. Man blir inspirerad att jobba vidare med det, säger Anna Cederlöv.
– Fysik är annars ett ämne där det är ganska svårt att komma ut och ha undervisning. Det är väldigt "labbsalsstyrt", fortsätter hon.
– Det här blir så konkret för eleverna. Och man når även de lite svagare, som kan knyta an till sånt som de känner till från lekplatsen och kanske kan börja tänka i nya banor, säger Samuel Klingberg.
– Det är tidsbesparande att få allt material också, säger Anna. Det är som julafton varje gång. Och väldigt sällsynt i lärarvärlden.
– Ja, det är lyxigt serverat, bekräftar Samuel.
Avslutningsvis, vilken station var roligast?
– Om man ser till antal skratt, så är det ju "Först till hatten", säger Anna.
Hon får medhåll av Samuel, som tillägger:
– Ett bra tips var hur man kan använda slow-motion-funktionen i mobilkameran för att avgöra vilket föremål som snabbast slår i marken [Fritt fall].
– Precis! Varför har vi inte upptäckt det tidigare! avslutar Anna Cederlöv.
/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro
Är du som NO-lärare intresserad av att del av fortbildningen? Kontakta Malin Halldin, malin.halldin@orebro.se, 070-651 17 52, eller Magdalena Andersson, magdalena.andersson@orebro.se, 076-496 81 92.
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.