Fokus på barnens dans i nytt forskningsprojekt

Dansen är viktig för avdelningen Tigerögat på Mariebergs förskola. I dansrummet är barnen fria att skapa egna rörelser och uttryck - något som för med sig en mängd fördelar. Nu ska dansen på förskolan beforskas och målet är att skapa en modell som kan användas av fler.

Jasmina Hatic, Marina Wiman, Petra Tordsson och Sara Frödén

Dansrummet på Mariebergs förskola står i fokus i detta forskningsprojekt. Målet är att skapa en modell för jämställd dansundervisning för 1-3 åringar, en modell som sedan kan spridas till andra förskolor. Vi träffar Sara Frödén från Örebro Universitet och Petra Tordsson, Jasmina Hatic och Marina Wiman på avdelning Tigerögat, för att få veta mer om projektet. På avdelningen har man under ett antal år jobbat med dansen som ett centralt inslag, där hoppas man att projektet ska leda till en tydligare teoriförankring och systematisering av dansinslagen.

- Det har varit jättesvårt för oss att hitta aktuell forskning om dans för små barn så det känns jättebra att delta i detta projekt, säger Jasmina Hatic.

- Vi har ju byggt upp allt det här själva så det känns jättebra att ha Sara här så vi kan bolla idéer och det blir ju också en vidareutveckling för oss, säger Marina Wiman.

- Dels finns det lite forskning inom området men jag ser också på förskollärarutbildningen att det finns en stor osäkerhet kring dans hos studenterna och jag hoppas att detta ska leda till modeller som vi kan jobba vidare med på utbildningarna och i förskolorna, säger Sara Frödén, Örebro Universitet.

Finns inga rätt och fel i dansen

Pedagogerna på förskolan jobbar mycket med fri dans där det inte finns något rätt och fel. Barnen är fria att skapa egna rörelser och uttryck och pedagogerna finns där för introducera ramarna för arbetet. På de olika väggarna i dansrummet finns olika dansuttryck, till exempel Svansjön, breakdance och Echad (stoldansen). Pedagogerna gör ett urval av musik för att få en så stor bredd som möjligt.

Dansrörelser

Marina Wiman speglar barnen i dansen

- Dansen är jätteviktig i den åldern. Barnen har ingen bild av hur det ska vara utan är väldigt fria i sina uttryck. De är inte influerade av några andra och är sin egen kropp, säger Petra Tordsson.

- Barnen får mycket frihet att skapa själva, när barnen rör sig så speglar vi pedagoger deras rörelser, fortsätter hon.

Pedagogerna upplever att dansen för med sig en mängd fördelar för både barnens utveckling och den dagliga verksamheten på förskolan. Barnen får stort inflytande och delaktighet över vad som händer i dansrummet, de blir mer kroppsmedvetna och kan genom dansen få till mycket uttryck med ganska små gester.

I dansrummet är det dessutom fokus på dans och inga leksaker tas med in i rummet. Det finns ingen konkurrens om vad som ska lekas med, vilket skapar ett lugnare klimat.

Dansen på avdelning Tigerögat ska nu alltså beforskas och Sara Frödén från Örebro Universitet är ansvarig.

- De gör ett fantastiskt arbete och det finns mycket här att titta vidare på. Jag kommer gå igenom allt material som förskolan samlat på sig (bilder, film, dokumentation) och systematisera arbetet. Jag kommer ställa ett antal analysfrågor med fokus på didaktiska frågor och könsperspektiv men även hur de digitala hjälpmedlen används, säger Sara Frödén.

- Jag upplever att de estetiska ämnena ofta används för att hjälpa andra ämnen. Jag anser att de är viktiga i sig själva och hoppas denna studie ska kunna bidra till det. Förhoppningen är att skapa en modell för dans som kan inspirerar andra förskolor och som andra kan följa, fortsätter hon.

Projektet är en del i satsningen på praktiknära forskning inom regeringsuppdraget ULF (utveckling, lärande och forskning) vid Örebro Universitet där målet är att forskning i högre grad ska svara mot skolväsendets behov.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: