Så arbetar vi med ASL – att skriva sig till läsning
Många som sett via Instagram hur vi arbetar ställer frågor kring ASL och därför vill jag skriva ett inlägg om detta arbetssätt. ASL står för att skriva sig till läsning. Ett besök på en NCS konferens i Göteborg 2014 inspirerade en av våra förstelärare Ylva Bertilsson och dåvarande specialpedagogen på Brunnsskolan att vilja introducera ASL hos oss på skolan. En modell där man arbetade med lärplattor istället för datorer i inledningsskedet presenterades. Jag har tagit hjälp av Ylva för att skriva detta inlägg.
Att introducera ett nytt arbetssätt
Vår rektor, Johanna Ballhausen-Jonsson, beslutade att införa ASL på skolan. Johanna hade tillsammans med pedagogerna gjort analyser av betygsresultat i åk 6. De visade att pojkars meritvärde var lägre än flickors. Tittade man på skrivutvecklingen så var analysen att pojkar behövde stimuleras tidigare till att hitta skrivglädje, bearbeta texter och kunna skriva med röd tråd. ASL var det forskningsbaserade arbetssätt som kunde passa syftet. Därför fick alla som arbetade i F-3 kompetensutveckling i ASL. Vill man använda sig av arbetssättet så innebär det kostnader i början. Då är det viktigt att även rektor blir väl insatt i arbetssättet för att kunna ge rätt förutsättningar. Man behöver exempelvis köpa in så man har lärplattor och tangentbord/datorer, hörlurar och splittar så att eleverna kan arbeta två och två på en enhet.
”Att skriva sig till läsning är ingen metod utan ett arbetssätt, ett förhållningssätt och en strategi där datorn och lärplattan är verktygen och läraren ges utrymme att erbjuda riktigt kraftfulla lärtillfällen och en anpassad effektiv undervisning. ASL är ett arbetssätt som ger eleven möjlighet att utvecklas på många plan.” (Forsberg och Lövgren 2013)
Under ett helt läsår förberedde vi oss för att börja använda ASL. Några pedagoger åkte och besökte en skola i Falköping där kommunen tagit beslut om att ASL skulle användas av alla berörda klasser. Vi hade även studiecirklar på våra pedagogiska träffar kring boken Med datorn som skrivverktyg (Forsberg och Lövgren 2013) och Att skriva sig till läsning, IKT i förskoleklass och skola (Arne Trageton 2014). Vi tittade på även på filmer från klassrum där ASL användes och köpte in det material som behövdes för att starta upp kommande läsår 16/17.
De elever som går i årskurs 3 nu har använt metoden sedan de började skolan. I år är första året som alla tre årskurser arbetar med ASL. I förskoleklass introducerar man arbetssättet genom tangentbordsträning och att spökskriva på VT.
Vad innebär då detta arbetssätt?
Att skriva sig till läsning innebär att man lägger pennan åt sidan och istället skriver med hjälp av lärplatta eller dator det första läsåret. Handstil och förmågan att forma bokstäver korrekt tränas från det andra läsåret. Den norske forskaren Arne Trageton hävdar att det är lättare att skriva än att läsa. Erika Lövgren, som skrivit Med datorn som skrivverktyg, menar att ASL bygger på vetenskapligt grundade framgångsfaktorer för läsinlärning som exempelvis lära sig i samspel med andra, röja undan hinder som bristande finmotorik och att arbeta med både innehåll och form på ett meningsfullt sätt.
Vi har inte kunnat använda arbetssättet fullt ut eftersom att vi inte har lärplattor till hands varje gång vi skriver. Därför har vi även börjat forma bokstäver för hand även i årskurs 1. Vi hindrar inte eleverna att använda pennan för årskurs 2.
Så här går det till
Eleverna skapar texter vid lärplatta eller dator tillsammans med en skrivkompis. Det börjar som en lek med bokstäver och utvecklas till mer färdiga texter. Eleverna skapar texter och berättelser innan de kan alla bokstäver eller kan ljuda alla ord.
Vi har minst en lektion i veckan med ASL. I årskurs 1 har vi försökt att ha ASL i halvklass så mycket som möjligt. I början behöver eleverna mycket hjälp med det tekniska. Eleverna jobbar som sagt i par. Den ena säger ett ord eller en mening som den andre skriver. De skriver med hjälp av ett tangentbord i appen Skolstil3 och båda har på sig hörlurar. Skolstil har talsyntes. Eleven som säger ordet/meningen får inte hjälpa till med stavning eller trycka på tangentbordet förrän kompisen som skriver ber om hjälp. De kan lyssna igenom sina texter under tiden eller när de är klara. När vi har halvklass så har man oftast möjligheten att gå runt och prata om innehåll och form med eleverna.
Finmotorik
Parallellt med detta så tränar eleverna finmotorik på olika sätt. Det kan exempelvis vara klippövningar, pärla pärlplattor, sortera pärlor, spåra och fingervirka. I årskurs 2 ska man som sagt sedan börja med att forma bokstäver för hand. Man ska också fortsätta att utveckla textarbetet. Både penna och lärplatta/dator kan användas.
Vinsterna kan vara många
Det här är första året som jag och en av mina kollegor i årskurs 1 använder arbetssättet. Min andra kollega har redan testat att arbeta med ASL under ett år. Vi som är nya på arbetssättet har haft gott stöd av dem som redan testat på. Vi har även haft stöd av Ylva som vart med och implementerat arbetssättet.
Risken kan vara att man i början är rädd för att släppa taget och våga prova. Men vinsterna kan vara många och stora. Många elever som i vanliga fall skulle ha svårt att lära sig läsa och skriva kan gynnas av ASL. Men även elever som kommit långt i sin skriv-och läsinlärning gynnas och kan utvecklas på sin nivå. ASL främjar lusten till att skriva och gör att de tidigt kan testa sig fram med skrivkompisen tills de hittar rätt ljud på tangentbordet. Pararbetet är viktigt i början och ibland kan det vara svårt att få det att fungera, men då får man hålla ut och inte byta par för ofta. Vissa elever kan behöva skriva själva om samarbetet blir för svårt till en början.
Eleverna får kommunicera genom att skriva och språka och skapa en text tillsammans. De samarbetar och samspelar om innehåll och form. De undersöker och upptäcker. De letar bokstäver och upptäcker skrivregler, helord, stavningsmönster och språk. Många pedagoger ser att det blir fler elever som skriver välutvecklade texter.
De elever som inte vill skriva för hand, som är osäkra och har sent utvecklad finmotorik gynnas av ASL och slipper lägga mödan på att forma bokstäver. Det ger ett ökat självförtroende som även gör att många vill och vågar skriva för hand sen. En annan fördel är att se hur stolta de är över att kunna läsa sina egna texter. Eleverna är stolta när vi läser upp texterna för varandra i klassen och förmågan att skriva längre texter kommer tidigt.
En kritik mot ASL har varit att hjärnan både behöver se och forma bokstaven för att minnas den. Lägger man bort pennan, då förlorar man en dimension. Men vi som ännu inte använder arbetssättet fullt ut får båda delarna och ser inte att eleverna har svårt att minnas bokstäverna. Vi ser snarare att våra elever utvecklats mycket.
Naturligtvis är det så att en god genomtänkt pedagogik måste vara kopplat till detta arbetssätt. I början av årskurs 1 när ett nytt djur på veckans bokstav flyttade in i Sagoskogen så planerade och skrev vi en saga tillsammans om djuret vecka efter vecka. Vi modellade och lät sedan barnen rita till sagan vi skrivit tillsammans. På ASL lektionerna i början så skrev de ord på veckans bokstav. Sedan fortsatte vi med att skriva om ”Jag tycker om/inte om…”, ” Här är en/ett...” eller ”Jag ser en/ett…” som ni sett bilder på här ovan. Nu skriver de korta berättelser och faktatexter i sina par eller om en upplevelse vi haft tillsammans. Sagorna och faktatexterna planerar de i paren lektionen innan.
När vi skrivit ut texterna så får de ringa in exempelvis alla O (som nedan) och även klippa ut sin text och klistra in den i en bok där vi samlar alla texter. De ritar alltid en bild till. Som mottagare använder vi varandra. Vi läser upp texterna och vi lägger upp några texter på klassens Instagramkonto så att vårdnadshavare kan se och prata hemma om vad eleverna skrivit om. Vår tanke var att de skulle skriva två och två ganska länge, men vi ser redan nu att eleverna även kan behöva få skriva själva då och då.
Hinder på vägen och en blick framåt
Det gäller att ha koll på att all utrustning finns på plats från start så att man snabbt kan sätta igång i förskoleklass och i årskurs 1. Det är även ett problem att vi inte kan skriva ut direkt från lärplattorna utan måste skärmdumpa, föra över allt till dator och sedan skriva ut. Eleverna behöver också träna på att vara rädd om utrustningen. I början behöver man lägga tid på det. När utrustningen är trasig eller krånglar så tar det mycket tid. Det gäller även att ha ett bra bokningsschema, om man inte har lärplattor/dator en till en. Vilket man sällan har i de yngre åldrarna.
Men tekniken blir lättare och lättare för varje gång, både för oss och eleverna. Vi ser ett stort intresse hos eleverna och det är en lektion att se fram emot. Eleverna får träna både samarbete och språk. Det är spännande att få utveckla ett nytt arbetssätt tillsammans och få lära av varandra. Vi önskar få till fler lektioner i veckan med ASL och ser fram emot att fortsätta följa elevernas utveckling.
Titta gärna in hos mig på Instagram @kunskap_gladje_trygghet för mer inspiration och för att se hur vi arbetar med ASL. Hör gärna av er med frågor så ska vi svara så gott vi kan. Du har också möjlighet att kommentera inlägget här nedan.
Vi hörs snart igen/Emma
@kunskap_gladje_trygghet
Att skriva sig till läsning, IKT i förskoleklass och skola (Arne Trageton 2014)
Med datorn som verktyg (Forsberg och Lövgren 2013)
NCS står för Nationellt centrum för språk-, läs-, och skrivutveckling
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
Kommentarer