Skriva sig till lärande skapar engagemang, skrivglädje och självständighet
I tidigare blogginlägg så har jag skrivit om genrepedagogik och cirkelmodellen. Detta inlägg kommer att handla om metoden STL (att skriva sig till lärande) som är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kombinerat med samarbete, återkoppling och digital teknik. Metoden arbetades fram i Sollentuna 2011.
Metoden går hand i hand med det arbete vi gjort tidigare på Brunnsskolan kring ASL, genrepedagogik, cirkelmodellen och formativ bedömning. STL kombinerar olika framgångsfaktorer för lärande, exempelvis formativ bedömning (Dylan Williams), återkoppling (John Hattie) och genrepedagogik (Pauline Gibbons) samt utmanande undervisning (James Nottingham). För att förstärka dessa delar används digital teknik. Digital teknik används också av kompensatoriska skäl. Vi har detta läsår fått en dator eller iPad per elev vilket nästan är en förutsättning för att kunna arbeta fullt ut med STL.
Forskning om STL
Annika Agelii Genlott och Åke Grönlund har forskat på STL – modellen (Genlott & Grönlund 2013 och 2016). De elever som undervisades enligt STL – metoden hade högre resultat på nationella prov. Men studien visade också att elevers resultat försämrades om digitala verktyg inte användes genomtänkt och strukturerat. Pojkars och lågpresterande elevers resultat gynnas av STL - modellen.
STL – en modell för att utveckla elevers kunskaper med hjälp av skrivande
STL-modellen kan användas inom alla ämnen men det är ingen modell för att lära sig att skriva utan en modell för att utveckla elevers kunskaper med hjälp av skrivandet. Att ha bra förförståelse för det man ska skriva om samt hur man skriver, att skriva tillsammans, att ge och få respons, det ökar många elevers skrivglädje.
STL-cirkeln
Samtliga dessa sex delar ska finnas med när läraren planerar, genomför och utvärderar:
- Lgr 22. Undervisningen utgår från Lgr 22 och skriva sig till lärande är det centrala i modellen. Hur kan elevernas förmågor utvecklas genom skrivandet?
- Inspiration och förförståelse. I denna fas bygger man upp kunskaper och förståelse kring innehållet och ämnesspecifika begrepp tillsammans med eleverna.
- Texttyp och skrivstrategier. I denna fas bygger man upp kunskaper texttypen, språkliga mönster och strukturer. Man kan närläsa texter både på en innehållsmässig och språklig nivå samt skriva exempeltexter gemensamt och jobba med olika stödstrukturer som lucktexter, skrivmallar och checklistor. Här får genrepedagogiken stort utrymme.
- Skrivande och återkoppling. Eleverna skriver utkast digitalt i par eller enskilt. De får återkoppling, respons, på sin text utifrån exempelvis startmeningar och ger återkoppling, respons, på någon annans text. Här sker även återkoppling lärare-elev.
- Publicering. Texten publiceras genom att bli tillgänglig för fler digitalt. De kan även läsa upp sin saga för en annan klass eller låta någon testa att följa en instruktion eller lösa en problemlösningsuppgift i matte som man gjort.
- Bedömning. Läraren gör en analys av undervisningen, bedömning på grupp och individnivå och planerar för fortsatt undervisning.
Vinster med metoden
Som jag skrev om i ett tidigare inlägg om genrepedagogiken och cirkelmodellen så tar det tid att arbeta så här. Det tar tid att planera upp områden och teman. Men, när det är väl är planerat så är det ett sätt att arbeta på som engagerar och är roligt. Det flyter också på lätt med detaljplaneringen eftersom man redan gjort ett så tydligt upplägg. Det kan vara en utmaning att införa modellen och exempelvis respons eller arbetet på digitala verktyg. Bara att lära alla elever logga in och hitta rätt kan ta flera lektioner …men det är så värt det tycker jag.
Förutom engagemang och skrivglädje så blir många elever mer självständiga i sitt skrivande eftersom de har så mycket förförståelse. " Det som ett barn kan göra med lite hjälp i dag kan det göra själv i morgon". - Vygotsky.
För mig har återkopplingsfasen varit den del jag behövt utveckla mest i min undervisning och som också gett mig mest. Det har tagit lite tid att få in arbetssättet och vi har till exempel haft enskilda lektioner som bara handlat om respons. Vad respons är, varför man får och ger respons och hur det ska gå till. Det ska kräva mer jobb av den som får än den som ger responsen. Nu flyter det arbetet bara på. Jag har förundrats av hur otroligt duktiga unga elever är på att ge respons, hur de snabbt upptäcker nyttan av respons och utvecklar sitt eget skrivande av att ge andra respons. De vill ha respons! Jag har hört kommentarer som ” Det är bäst att jag skriver lite mer om … annars kommer jag få respons om det. Man förstår nog inte riktigt annars”.
En viktig aspekt för mig är också att eleverna under arbetets gång skriver för hand men i fasen skrivande så skriver vi digitalt.
Exempel på en STL-cirkel i ämnet svenska
Vid Halloween så arbetade vi med läskiga berättelser i åk 3 under cirka 3-4 veckor. Vi började med att ha läskig musik i klassrummet och spöken som dansade på tavlan.
Vilken typ av berättelse tror ni att vi ska skriva? Har ni hört/läst/sett en läskig berättelse förut? Och så vidare…
Vi tog fram exempel på karaktärer som kunde vara med i en läskig berättelse. Vi pratade om miljöer som slott, kyrkogård, mörk skog och annat. Vi hade också en lektion där vi tillsammans kom på synonymer för natt och för rädsla. Listorna satte vi upp i klassrummet tillsammans med annan inspiration inför skrivandet.
Vi läste också den läskiga berättelsen Fru Britas kyrkobesök (ur läsdax åk 3). Hur började den, vad handlade den om och hur slutade den? Till den jobbade vi även med ett arbetsblad med läsförståelse.
Under fasen inspiration och förförståelse använde vi oss även av sekvensbilder där eleverna fick beskriva varje bild, lägga dem i ordning och i par skriva en gemensam text.
När vi hade byggt upp förförståelse på olika sätt, läst exempeltexter, samlat ord och begrepp om natt och rädsla samt pratat om exempelvis karaktärer och miljöer så fick eleverna planera sin berättelse.
Planeringsmall 1
För de som behöver mer stöd kring strukturen för berättande text.
Planeringsmall 2
Därefter fick de skriva början, sedan handling och sist avslut. De lyssnade igenom sina texter och använde sig av checklistan för att kolla av att de hade med allt. De skrev samt jobbade med respons och bearbetning på en del i taget. Därefter fick de skriva ut och klistra in texten i en pop-up bok och rita till. När pop-up-boken vara klar hade den alltså 3 uppslag. De publicerade sin text i vår gemensamma mapp men vi skrev även ut dem denna gång. Några ville under skrivandets gång visa upp sina texter och få respons i helklass, vilket även inspirerar de andra eleverna i sitt skrivande.
När de gav respons så tittade de om kompisen följt checklistan och använde sig av responsstarters ( se exempel).
Checklistor:
Här är ett exempel på hur respons kan se ut:
När vi var klara så läste jag eller eleven upp sin berättelse om man ville det. Eleverna fick sedan ta hem sina böcker och läsa upp även hemma. Läskiga berättelser blev ett mycket uppskattat tema!
Även om det tar tid så blir det en annan kvalité på undervisningen. Man går in mer på djupet tillsammans med eleverna. Kombinationen av pedagogik och digital teknik gör det lättare för elever med läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen på ett bättre sätt.
Elever kan skriva själva eller tala in text och bearbeta den. De kan lyssna på sin egen eller andras texter samtidigt som de läser själva.
Under implementeringen av STL har vi bland annat diskuterat och brottats med
- Hur och var ska vi arbeta med publicering och återkoppling?
- Digitala verktyg som man behöver sätta sig in i eller som krånglar när allt ska i gång.
- Analysmallen som ska fyllas i inför varje arbetsområde med STL (utifrån STL –cirkeln).
- Hur ska vi jobba med en progression från förskoleklass till åk 6?
- Hur kan man arbeta med STL ämnesövergripande och i alla ämnen?
- Vad är bra respons som leder framåt?
- Hur kan elever som har skrivsvårigheter komma igenom hela cirkeln? Vilken stöttning kan behövas?
- STL-cirkeln handlar inte bara om att skrivande utan om att utveckla kunskaper med hjälp av skrivandet och digitala verktyg.
Att förklara i ett enda blogginlägg vad STL innebär eller hur vi arbetar med STL är omöjligt men ni har fått en liten inblick hoppas jag. Vill du se fler exempel på hur jag arbetar med STL så kan du följa mig på Instagram @kunskap_gladje_trygghet
I nästa blogginlägg tänkte jag dela med mig av ett exempel från något annat ämne än svenska. Jag skulle nästan kunna ägna ett helt blogginlägg till varje fas, speciellt till återkopplingsfasen/responsen!
Vi hörs snart igen.
Ha ett fint avslut på terminen!
/Emma
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.