Pedagogisk dokumentation - Verktyg för att synliggöra lärandeprocesser i förskolans verksamhet

Metallskrot

Det första uppdraget vi fick som kvalitetsutvecklare var i Intraprenaden Lillåns förskolor. Vid det första mötet berättade förskole-cheferna vilket stöd de önskade av oss kvalitetsutvecklare. Vi bestämde även då vilka som skulle ingå i den processledningsgrupp som vi kvalitetsutvecklare skulle träffa regelbundet för att planera och stämma av arbetet med.

Vid den andra träffen mötte vi hela processledningsgruppen, som bestod av förskolechefer, två specialpedagoger samt ateljeristan. Vad ville då förskolecheferna ha stöd i? Jo, de ville att deras personal skulle få en ökad förståelse för vad pedagogisk dokumentation är, kan vara och bli. De upplevde att många pedagoger var på gång men att de behövde mer kunskap kring ämnet. Likaså kände de andra i processledningsgruppen. Därför blev vårt syfte med uppdraget att ge personalen ökad kunskap kring pedagogisk dokumentation. Detta skulle ske genom reflektion och kollegialt lärande. Målet blev då helt enkelt att personalen som omfattades av samarbetet skulle öka sin kunskap kring pedagogisk dokumentation.

Pedagogisk dokumentation

Men vad är då pedagogisk dokumentation? Och vad kan pedagogisk dokumentation innebära i förskolan?

Begreppet pedagogisk dokumentation myntades av professor Gunilla Dahlberg efter besök på de kommunala förskolorna i staden Reggio Emilia i Italien i mitten av 1980-talet. Dahlberg såg att dokumentationsarbetet i Reggio Emilia skilde sig markant från den utvecklingspsykologiska dokumentationen som då var rådande i svensk förskola (Lenz Taguchi 2000, s. 18; Wehner-Godée 2011, s.7). Arbetet med dokumentation i Reggio Emilia, innebar att samla in och dokumentera barnens görande och lärprocesser vilka sedan pedagogerna reflekterade tillsammans kring. Dokumentationerna ansågs på så sätt bli pedagogiska och de bidrog till att leda arbetet med barnen vidare. Till skillnad mot svensk förskolas dokumentationsarbete låg fokus mer på lärprocesserna än på resultatet (Lenz Taguchi 2000, s. 110).

Pedagogerna i Reggio Emilia har med Loris Malaguzzi i spetsen utformat en barnsyn och ett förhållningssätt som inkluderar en reflekterande praktik genom pedagogisk dokumentation. Dokumentationen ses som en integrerad del av det pedagogiska arbetet där man dagligen dokumenterar och synliggör pedagogiska processer. Förskolorna i Reggio Emilia använder pedagogisk dokumentation till att skapa förutsättningar för kontinuerlig utveckling av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen ligger som grund för gemensamma reflektioner där det ges möjlighet att ompröva sina teorier, samt skapa nya tankar och idéer kring hur arbetet ska gå vidare. Arbetet innefattar meningssökande frågor som varför? hur? och vad? och inbegriper frågor som ”Hur kan vi hjälpa barnen att finna mening i det de gör, i det de möter, i det de erfar?” (Rinaldi 2006, s. 79). Dokumentationsarbetet i Reggio Emilia har under åren genomgått förändringar och modifieringar och omvärderats på nytt för att se på vilket sätt arbetssättet kan vara en hjälp till reflektion (Dahlberg & Åsén 1998, s. 189; Rinaldi 2006, s. 78).

Intraprenaden Lillåns förskolor har tagit ett aktivt val att tolka pedagogisk dokumentation utifrån ovanstående beskrivning. Med den ingången startade vi vårt arbete med personalen.

Processens genomförande

Arbetet inleddes med en föreläsning kring pedagogisk dokumentation där Anna utgick från sin magisteruppsats, ”Man måste gå tillbaka för att kunna gå vidare”, samt visade på ett exempel från en förskola som arbetat med pedagogisk dokumentation i sitt reflektionsarbete med och kring barnens projekterande arbete. I muntliga kommentarer och reflektioner via processledningsgruppen från personalen fick vi med oss att föreläsningen satt tankar i rörelse om varför och hur pedagogisk dokumentation kan användas som reflektionsverktyg.

Vi träffade sedan personalen vid fyra tillfällen där vi utgick från boken Uppföljning, utvärdering och utveckling. Boken är ett stödmaterial från Skolverket där de beskriver pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete för att synliggöra processerna i förskolans verksamhet, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Vi använde även delar ur boken Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete, av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi.

Texterna vi läste varvades med tankar och funderingar utifrån personalens egna erfarenheter. Vi försökte att väva ihop texternas teorier med praktiken. Vi samtalade och reflekterade tillsammans men även praktiskt provade på att dokumentera. Vid sista tillfället dök vi djupare ner i teorier för att förstå vilken teori pedagogisk dokumentation vilar på eftersom boken Uppföljning, utvärdering och utveckling lyfter upp teorier som konstruktionism och postkonstruktionism.

Utvärdering

Vårt uppdrag i Intraprenaden Lillåns förskolor är nu avslutat och arbetet är utvärderat med både personalen som deltagit och processledningsgruppen. Det har varit ett spännande uppdrag där vi även kan se att personalen under arbetets gång fördjupade sina tankar och reflektioner. De kom närmare en förståelse för vad och hur pedagogisk dokumentation kan vara och bli ett reflektionsverktyg där man lyfter upp tankar och funderingar från både barn och pedagoger och får saker och ting att hända i rhizomatiska lärandemönster.

Vi avslutar med några röster från utvärderingen:

För mig har det blivit tydligare att man behöver pröva om och om ingen och gå tillbaka och reflektera för att hitta ett sätt som passar just den här barngruppen eller projektet

Jag involverar barnen mera att vara med och dokumentera och reflektera för att föra projektet vidare.

Har fått en ökad förståelse hur man kan göra dokumentationen pedagogisk från praktiskt vardagsarbete till analys, uppföljning, utvärdering och fortsatt arbete.


/Anna Eklöf, förskollärare, pedagogista och kvalitetsutvecklare & Helena Yourston, förskollärare, specialpedagog & kvalitetsutvecklare.

Referenser:

Dahlberg, Gunilla. Åsén, Gunnar (1998). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Boken om pedagogerna. (red Svedberg, Lars. Zaar, Monica). Stockholm: Liber.

Eklöf, Anna (2014). Man måste gå tillbaka för att kunna gå vidare. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:808674/FULLTEXT02.pdf [elektronisk resurs 2017-05-10]

Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm: Univ., 2001.

Rinaldi, Carla (2006). Dokumentation och utvärdering: vilket är sambandet? I Projekt Zero & Reggio Children. Stockholm: HLS Förlag.

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation - DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag

Åberg, A & Lenz Taguchi, H (2005): Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Liber.

Senast uppdaterad:

Publicerad: