Ledarskap i klassrummet - tillsammans är vi framtiden
Vad innebär ledarskap i klassrummet för dig? Den frågan var startpunkten för vårt uppdrag på Brukets skola i Örebro. Eller egentligen inte, nu går vi händelserna i förväg. När två kvalitetsutvecklare, i det här fallet Edvin och Agneta, får ett uppdrag på en skola handlar det i inledningsfasen om att tillsammans med skolledningen ringa in och kartlägga skolans utvecklingsbehov. Som kvalitetsutvecklare blir vi på så sätt ett stöd i processen, det är skolan själv som äger utvecklingsarbetet. Detta är nog så viktigt att poängtera, kvalitetsutvecklarens primära uppgift är inte att vara gubben i lådan som kommer och kör sitt race. Det handlar främst om att bistå i uppbyggnaden av nya strukturer på skolor, strukturer som ska finnas kvar även då uppdraget avslutas.
Inledningsfasen
Vi behövde lära känna skolan och personalen för att få en tydlig bild av vad som skulle prioriteras i utvecklingsarbetet. Kartläggningsarbetet bestod av observationer av elevernas inom- och utomhusmiljöer. Vi genomförde även samtal med eleverna och skolans olika yrkesgrupper. Ledarskapsfrågor var ett återkommande tema i de samtal som vi hade under inledningsfasen. I samråd med skolans rektor valde vi därför att fokusera på att personalen skulle få fördjupa sina kunskaper om ledarskap i klassrummet.
För att ta reda på vad de olika pedagogerna på Brukets skola hade för tankar om följande frågeställning: Vad innebär ledarskap i klassrummet för dig? valde vi att använda oss av Hans Åke Scherps metod Föreställningskartor. Metoden innebär kortfattat att du får sätta ord på dina tankar och med hjälp av en kollegas nyfikna frågor får du syn på dina medvetna och omedvetna föreställningar kring ett visst fenomen. Analysen av resultatet från personalens föreställningskartor blev utgångspunkten för hur vi skulle organisera aktionsfasen.
Aktionsfasen
När vi nu stod i begrepp att inleda aktionsfasen ställde vi oss frågan: -Vad kan användas som inspirationskälla i ett utvecklingsarbete som ska handla om ledarskap? Jo, man kan använda litteratur eller en person som är erkänt duktig på ledarskapsfrågor i skolan, eller både och. Tillsammans med rektorn tog vi därför kontakt med John Steinberg som har många års erfarenhet av att arbeta med ledarskapsfrågor. Vi valde även att utgå från Johns bok ”Ledarskap i klassrummet”. En viktig aspekt i utvecklingsarbetet var att all pedagogisk personal skulle kunna delta. Rektorn skapade förutsättningar för detta genom att skapa två lärgrupper, ett f-1 team och ett 2-3 team. Vi träffade teamen varannan vecka och de turades om att täcka upp för varandra på fritids.
Det kollegiala lärandet (se bild ovan) utgick från valda delar av boken Ledarskap i klassrummet. I en loggbok reflekterade personalen individuellt kring olika frågeställningar som vi valde ut. Vid den gemensamma diskussionen under lärträffarna var de egna förberedelserna en utgångspunkt för att kunna bidra till fördjupade diskussioner. Utifrån diskussionerna valde vi olika strategier, metoder och förhållningssätt som skulle praktiseras tillsammans med olika elevgrupper. För att följa pedagogernas lärprocess observerade vi klassrums- och fritidsaktiviteter och följde upp erfarenheterna från dessa vid efterföljande lärträff. Tillsammans kunde vi reflektera över vilka strategier som ökar sannolikheten att det fungerar, vad ska vi göra mer av och vad ska vi göra mindre av?
Som avslutning på höstens arbete var John Steinberg inbjuden till skolan för att föreläsa för personalen. Detta blev en mycket lyckad kväll och gav energi till att fortsätta arbetet med ledarskap i klassrummet.
Under vårterminen gick vi in i en ny fas av utvecklingsarbetet. Det handlade nu mer om planering av aktiviteter och hur strukturen av ett pass kunde organiseras. I samband med att detta arbete utökades skolans processgrupp med personal från skolan. Vi träffades kontinuerligt för att reflektera och planera det pågående arbetet. Behovet av ett gemensamt förhållningssätt för lektionsstruktur på skolan, gjorde att vi tillsammans utarbetade en schematisk bild för detta (se nedan).
Bilden blev en utgångspunkt för pedagogiska diskussioner i kollegiet om hur man kan tänka när en lektion ska planeras. Under vårens lärträffar gick vi stegvis igenom varje del av bilden för att problematisera innebörden av de olika begreppen. Tillsammans med processgruppen planerade vi hur avslutningsfasen skulle organiseras.
Avslutningsfasen
Vi använde oss av två olika utvärderingsmetoder i avslutningsfasen, gruppsamtal och individuella enkäter. I utvärderingen har vi sett tydliga tecken på att skolan har kommit en bra bit på väg i sitt utvecklingsarbete, vilket följande citat sätter fingret på:
”En ökad trygghet för mig i min roll som ledare, förbättrad undervisning för mina elever”
”Vi blir tajtare i teamet, verksamheten utvecklas, röd tråd genom skolan”
I avslutningsfasen har vi kunnat identifiera några framgångsfaktorer som kan vara bra för skolan att bygga vidare på i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet:
- En delaktig skolledning
- Bygga vidare på den gemensamma reflektionskultur som finns på skolan
- Tid för att träffas och tid för att läsa litteraturen
Skolans samlade erfarenheter av vinsterna med ett kollegialt lärande uttrycks i ovanstående bild. Den stämmer väl överens med skolans vision ”Tillsammans är vi framtiden”
Det har varit en häftig resa för oss på Brukets skola. Vi har tagits emot med öppna armar och personalen har varit mycket motiverade till att utvecklas tillsammans. Som kvalitetsutvecklare har vi haft förmånen att kunna zooma in och ut från verksamheten. Vi har haft möjlighet att sortera våra intryck efter en dag på skolan och analyserat och jämfört detta med våra erfarenheter från andra skolor. Det kan ibland vara svårt att göra detta på sin egen arbetsplats, se sin egen verksamhet utifrån. Detta är en styrka i kvalitetsutvecklarorganisationen, att kunna vara ett stöd i utvecklingen av en skola och se på den med andra ögon. Skolutveckling är inte något som var och en pysslar med i sina egna klassrum, det är något man gör tillsammans under strukturerade former.
/Edvin Svensson och Agneta Hedlund Medin
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.