Att leda ett förstelärarnätverk - en kreativ process

Konference

Vi är två förstelärare med halvtidsuppdrag som kvalitetsutvecklare. Vi blev tilldelade ett uppdrag att organisera och driva ett lärandenätverk för förstelärare inom de kommunala gymnasieskolorna i Örebro, ett initiativ från gymnasieförvaltningen. Fyra träffar var inplanerade under läsåret 2015/2016, två heldagar och två halvdagar. Syftet med nätverket var att skapa goda förutsättningar för spridning av erfarenheter och kunskaper mellan skolorna och bidra till att stärka lokal organisation för kollegialt lärande. På den första och sista träffen skulle även rektorerna finnas representerade

Leda lärares lärande

Vi har goda erfarenheter av att leda lärares lärande i olika sammanhang men det här var ett helt nytt forum för oss. Nu skulle vi organisera ett nätverk med ca 60 förstelärare på gymnasiet. Det har vi inte gjort förut, nu skulle vi ut på okänd mark. Vi hade fått förutsättningarna klara för oss, vi visste syftet med nätverket, nu skulle arbetet starta.

Hur kan vi utmana och samtidigt skapa en plattform för lärande?

Hur kan förstelärare bli stärkta i sin roll?

Vilka gemensamma utmaningar ställs förstelärare inför?

Vilka framgångsfaktorer finns att bygga vidare på kring skolutveckling?

Här någonstans startade vår lärprocess.

Vi ville skapa ett upplägg där känslan av ett gemensamt lärande var i fokus. Vi ville utgå från målgruppens kärnfrågor och behov, där det skulle finnas en mix av hög grad av interaktion kring beprövad erfarenhet och utgångspunkt i vetenskaplig grund.

Alla ska med

Att leda lärares lärande och få med sig kollegorna är inte någon enkel process. Som förstelärare kan man ibland möta motstånd i förändringsarbete. Det kan vara en stor utmaning att implementera nya tankar och metoder. Att förstå vad motstånd står för, varför det uppstår och hur jag själv reagerar i motstånd samt hur andra reagerar blir viktiga verktyg när man arbetar med skolutveckling.

Resistance to change is a reaction to the way a change is being led. There are no born “resistors” out there waiting to ruin otherwise perfect plans. People resist in response to something. (Rick Maurer)

I vårt arbete med förstelärarna har vi utgått från Rick Maurer och hans teori om motstånd. Det är en modell som hjälper organisationer att se och hantera motstånd i förändringsprocesser. Han menar att motstånd inte är det primära skälet till att förändring inte sker. Utan det beror på att ledare implementerar förändringar på fel sätt. Förståelse, delaktighet kring utvecklingsbehov samt öppen dialog för att skapa en gemensam bild är några av nycklarna för att förebygga motstånd. I en av nätverksträffarna fick förstelärarna utifrån Maurers motståndsmodell reflektera över hur man hanterar motstånd idag i sin verksamhet samt hur man kan utveckla detta. Detta är även något som vi har reflekterat över i den här processen.

Vad gör försteläraren?

Att vara med och skapa ett nätverk och en process för förstelärare är ju ett inspirerande uppdrag och det skapade energi och drivkraft framåt för oss som ledare av nätverket.

Eftersom vi ville utgå från förstelärarnas behov blev det viktigt att tidigt lyssna in och fånga upp deras förväntningar på nätverksträffarna. Vi organiserade aktiviteter för att kartlägga dessa och detta blev sedan en av utgångspunkterna för det fortsatta arbetet. Erfarenhetsutbyte, aktuell forskning och goda exempel stod högt på listan över förväntningar på träffarna. Vi var även intresserade av vilka de största utmaningarna var i förstelärarrollen. De största utmaningarna som förstelärarna generellt upplevde var mandat, tydlighet och transparens kring sin roll. Vi ville utifrån det visa på vad det är som gör att förstelärare lyckas med sina uppdrag. Då blev Skolverkets rapport Vad gör försteläraren ett bra underlag, där syftet var att få en bild av hur huvudmännen organiserar försteläraruppdraget samt att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar. De framgångsfaktorer som lyftes fram för att förstelärare ska lyckas i sin roll var;

  • Förstelärare bör ha en nyckelroll i det kollegiala lärandet
  • Uppdraget bör vara tydligt formulerat i såväl omfattning som innehåll, och uppdraget bör tydliggöras för övriga lärare och personal på skolan
  • Det bör finnas en balans mellan övergripande och lokala uppdrag samt tid för undervisning
  • I de fall förstelärare har omfattande uppdrag bör huvudmannen överväga att frigöra tid från deras ordinarie tjänst.

Dessa framgångsfaktorer blev en av utgångspunkterna för våra träffar. Vi organiserade aktiviteter för att kartlägga och lyfta hur ovanstående förutsättningar såg ut för förstelärarna i nätverket. Vi tog också kontakt med Per Kornhall som i sin bok Förstelärare- en handbok ger konkret handledning för den som ska arbeta som förstelärare. Per beskriver ett flertal användbara och evidensbaserade modeller för hur arbetet som förstelärare kan struktureras. Boken användes som källa för ett fördjupat lärande som löpte mellan nätverksträffarna.

 

Mellan träffarna har vi även träffat en processledningsgrupp bestående av gymnasiechefer och kvalitetsutvecklingschef. Där har vi kunnat diskutera innehållet i träffarna och samarbetat kring upplägget.

Synliggöra processen

I vårt arbete har transparens och öppenhet varit två ledord. För att göra verklighet av detta valde vi att skapa en digital plattform där deltagarnas dialog och lärande skulle synliggöras. Lärarna blev indelade i mixade team med representanter från olika skolor och program. Där kunde alla följa gruppernas gemensamma lärprocess och kommunicera under och mellan träffarna.

Webbsida

Skolutveckling på vetenskaplig grund

Som avslutning på årets nätverksträffar hade vi förmånen att få möta Per Kornhall som föreläste om försteläraruppdraget och kollegialt utvecklingsarbete. Per bidrog till en fördjupad förståelse för förstelärarreformen och om hur skolutveckling kan organiseras på ett framgångsrikt sätt. Kornhall menar att det kollegiala utvecklingsarbetet är en mycket viktig beståndsdel för enskilda skolors utveckling. Vidare menar han att det finns tre avgörande delar i ett kollegialt utvecklingsarbete. Tydlighet, gränssättning och transparens. Det är viktigt att alla kollegor vet och förstår vad det är för uppdrag som försteläraren har fått, detta uppdrag ska vara transparent genom hela organisationen.

Erfarenheter och vinster

I vår utvärdering av nätverket har flera deltagare lyft att de blivit stärkta i sin roll som förstelärare och även fått en fördjupad förståelse för sitt uppdrag genom att de har fått tid tillsammans att reflektera. De har även pekat på att det har varit bra att ta del av aktuell forskning kring framgångsfaktorer för förstelärare. Erfarenhetsutbytet mellan olika skolor har varit berikande då det funnits tid för samtal kring hur man arbetar med kvalitetsutveckling på respektive skola. Att samlas på detta sätt lyfter också vikten av uppdraget.

Fortsättningen på nätverket

I de utvärderingar som vi har gjort har majoriteten av förstelärarna varit positiva till nätverket och önskat en fortsättning.

Inför nästa läsår har vi planerat in fyra nya träffar. Det kommer att vara organiserade som halvdagar . Det kommer finnas ett gemensamt program där syftet är att stärka förstelärarna i att leda lärares lärande, men även ett innehåll där förstelärare med liknande utvecklingsuppdrag får möjligheter att arbeta utifrån gemensamma frågeställningar. Inför det fortsatta arbetet har vi utifrån året som gått identifierat några framgångsfaktorer för fortsatt utveckling:

  • att rektorerna är delaktiga i processen
  • att deltagande på nätverksträffarna prioriteras högt

En skapande process

Vi har reflekterat över uppdraget och vår egen lärprocess kring detta. Från att vara på okänd mark till att skapa något nytt.

Att vara i en skapande process som får växa fram och ha tålamod i det är utmanande och samtidigt inspirerande. De vi tar med oss från detta är att ha fått erfarenheten av att leda, skapa och organisera lärares lärande men även vikten av att vara lyhörd och lyssna in vad behovet och syftet är och hålla sig till det. Att möta ett varierande behov, samt att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor att utvecklas tillsammans. En hårfin balans behövs i det mötet.

Insikter om den kreativa processen som existerar i alla sammanhang där utveckling sker är erfarenheter som vi tar med oss. Att förstå att:

det som vanligtvis uppfattas som motstånd är inte bara ett dumt hinder som behöver tas bort utan en kreativ kraft för att hantera en svår situation

(Polster & Polster).

 

 

/Edvin Svensson och Emma Gabrielsson, Kvalitetsutvecklare, Örebro Kommun

Senast uppdaterad:

Publicerad: