Skicka vidare! – Åsa Edlund
I vår intervjuserie Skicka vidare! är det idag dags för Åsa Edlund, förstelärare i slöjd på Glanshammars skola, att svara på tre frågor från en kollega.
Hej! Åsa Edlund – vem är du?
Jag heter Åsa Edlund och utbildade mig till trä- och metallslöjdslärare i Linköping 1995-1998. Efter examen flyttade jag tillbaka till hemstaden Örebro för att börja jobba som slöjdlärare på Hovstaskolan och där stannade jag kvar i många år. För att få större bredd som lärare har jag även kompletterat min lärarlegitimation med ämnena bild och matematik. I mitten av höstterminen 2018 bytte jag jobb och är nu ny som förstelärare i slöjd på Glanshammars skola.
Lotta Sörman, Nora Naturskola och Wallerska skolan, skickade med tre frågor till Åsa:
Du är kvinna och undervisar i ett traditionellt manligt ämne; trä- och metallslöjd. På vilket sätt tror du att det påverkar din undervisning och elevernas syn på ämnet?
Det var fler som reagerade på genusperspektivet när jag var ny lärare för 20 år sedan. Det var vuxenvärlden som reagerade på ett positivt och välkomnande sätt. Jag har aldrig upplevt att mina elever gett uttryck för att se på trä- och metallslöjd som ett manligt ämne. Om det beror på att de är vana vid att jag är deras lärare så att det påverkat deras syn på ämnet vet jag inte. När jag bytte arbetsplats i höstas, var det heller inga barn som reagerade, men på min nya skola var eleverna istället vana att sedan tidigare ha en man, Johan Bursell, som lärare i textilslöjden. Min undervisning påverkas kanske av ett estetiskt (kvinnligt?) uttryck med mer lekfullhet och färgsättning av slöjdföremål – men är det för att jag är kvinna eller för att jag är sån till min personlighet?
Du brukar vilja arbeta ämnesövergripande. Har du något lyckat exempel på ämnesövergripande arbete som du vill dela med dig av?
Ett exempel är ett grupparbete i slöjd/no/teknik/svenska kring näringskedjor. I slöjden planerade och tillverkade grupperna näringskedjor med rovdjur som toppkonsument, bytesdjur, producenter och nedbrytare. Uppgiften var att arbetet skulle kunna sitta uppe på en vägg i en korridor, något av näringskedjans djur kunna utföra en mekanisk rörelse utifrån Polhems mekaniska alfabet och innehålla material från både textil och trä. Vi arbetade med öppna dörrar mellan slöjdsalarna och eleverna gick emellan för att stämma av med varandra i gruppen. I svenskan skrev grupperna faktatexter om sin näringskedja.
Det kan också vara enklare arbeten som praktisk matte i slöjden där en “meterstav” av trä tillverkas. I arbetet tränar eleverna på att mäta ut alla 100 centimeter på en av meterstavens sidor och sen de 10 decimetrarna på en annan sida för att befästa måttenheterna cm, dm och m. Eleverna får på ett konkret sätt under arbetets gång med kroppen känna hur lång en meter är. Barnen målar sina meterstavar snyggt och personligt och har sedan kvar dem klassrummet.
Du är nu förstelärare i slöjd. Vad är det du vill dela med dig av till dina slöjdkollegor (och kanske till andra kollegor också)?
Jag vill dela med mig av slöjdglädjen i uppfinningsrikedom och skaparlust när det kluras, designas och testas. Jag tror på kollegialt lärande och vet att det finns slöjdlärare som känner sig ensamma i yrkesrollen på sin skola så jag har bjudit in till en slöjdlärarträff den 6 mars för att stämma av önskemål och behov av framtida nätverk.
Eftersom det är brist på behöriga slöjdlärare och jag brinner för slöjdämnet, så delar jag gärna med mig av min yrkeserfarenhet till obehöriga slöjdlärare.
Åsa vill skicka 3 frågor vidare till Jonatan Haake, idrottslärare på Glanshammars skola.
- Du har introducerat Brain Breaks på Glanshammars skola. Vad innebär det?
- Du håller också på att starta ett arbete med extra Puls-pass för en del elever. Kan du berätta om tankarna kring detta?
- Vad är det bästa med att vara idrottslärare?
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.