Lärandematriser för att eleverna ska bli mer delaktiga i sitt eget lärande

I Skolverkets utvärdering av kunskapskravens utformning och hur de uppfattas av lärare och elever (2016) framkommer att lärare idag i mindre grad lyckas kommunicera med eleverna kring kursplaner, betyg och kunskapsutveckling än tidigare. Elevernas förståelse för vad som krävs för olika betyg har sjunkit kraftigt.

Ville ta nästa steg

Rostaskolan hade jobbat mycket med BFL (bedömning för lärande) och kände att man ville ta nästa steg för att möta denna problematik. Lösningen blev lärandematriser och genom satsningen "skolutveckling tillsammans – topp 25 2025", fick skolan de medel som behövdes till att landsätta idéerna. Linda Axelsson är en av de pedagoger som drivit processen kring lärandematriser på skolan och fungerat som handledare och workshopledare under resans gång.

- Vi rivstartade direkt genom att i kollegiet läsa Johan Alms bok “Lärandematriser”. Nu har vi jobbat i ett år och nu börjar vi få in rutiner, säger Linda Axelsson som är en av fyra handledare på skolan som genomgått utbildningen diplomerad handledare i lärandematriser.

Inskrivet i utvecklingsplanen

Johan Alm har tagit fram många mallar för arbetet men tanken är att projektet ska fortgå även efter att samarbetet tar slut. Grunderna nu är lagda och skolan vill jobba vidare med matriserna men göra det mer till sin egen grej. Skolan har även skrivit in i sin utvecklingsplan att man ska jobba med just lärandematriser.

Vad tycker då eleverna?

Vi träffar Axel, Sara och Moa som alla går i åk 6 och frågar om deras erfarenheter kring lärandematriser:

- Det är jättebra att veta var man ligger till och man vet tydligt vad man ska träna på. Nu slipper man fråga läraren utan vet mer hur man ligger till, säger Axel

- Jag vet hela tiden vad som krävs och det är lättare med matriserna, säger Sara.

Moa ger ett tydligt exempel när matriserna är till stor hjälp:

- När vi skulle göra en svenska redovisning hade jag två saker jag behövde träna lite extra på. En sak var att jag skulle prata lite lugnare och jag tränade verkligen på det.

Eleverna fortsätter gärna med matriserna även högre upp i skolsystemet då de ger en stor hjälp med skolarbetet.

Rostaskolan jobbar vidare med lärandematriserna och fokus just nu är att jobba mycket kollegialt för att se och jämföra varandras matriser för att på det sättet utveckla dessa. Ett mål är även att höja den språkliga nivån i svenska hos eleverna och en del av läsårets matrisarbete riktas mot detta. Helen Timperleys modell kommer användas för att säkerställa ett evidensbaserat och kollegialt arbetssätt för att öka kvaliten i undervisningen.

Linda Axelsson förklarar hur skolan arbetar utifrån modellen:

-Alla lärare väljer ut ett kunskapskrav i sitt ämne som de ska undervisa om i minst tre olika områden. Läraren följer modellens olika steg och vår förhoppning är att kvaliten kommer öka i undervisningen och därmed tar vi steg mot att höja måluppfyllelsen för eleverna.

/Mikael Kindgren, redaktionen Pedagog Örebro