Bokblogg: De yngsta barnen och läroplanen
Jag har haft förmånen att få läsa Lena Edlunds uppdaterade bok, De yngsta barnen och läroplanen. Innehållet i boken är till största del likt innehållet i hennes tidigare bok, men innehåller vissa revideringar utifrån LPFÖ -18.
Lena Edlund är i grunden utbildad fritidspedagog men har arbetat som förskollärare under femton år och sedan som förskolechef i sju år. Nu arbetar hon som utbildningskonsult på Lärarfortbildning AB.
Boken riktar sig till alla som arbetar i förskolan, men är särskilt riktad mot de som arbetar med de yngsta barnen 1-2 år. Boken passar lika bra att läsa för erfaren förskolepersonal som för nyutbildade eller studenter. Syftet med boken är att hjälpa läsarna att öppna upp och uppmärksamma det som pågår i barngruppen. Hon menar att barnen utforskar olika målområden i läroplanen och att vi behöver stanna upp och få syn på det. Ta tag i det barnen utforskar och visar intresse för och genom pedagogisk dokumentation synliggöra och använda det in planeringen av undervisningen. Ibland är vi vuxna upptagna av våra egna planeringar och invanda rutiner så vi missar att se det som redan pågår, det barnen uttrycker med kroppen, gester, ljud.
Undervisning
Undervisningsbegreppet är nytt i boken och finns med genom hela boken. Lena tydliggör vikten av att all förskolepersonal reflekterar och skapar sig en förståelse för vad undervisning betyder.
Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanen som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.” (LPFÖ 18 sid 4)
Våra idéer i arbetslaget omkring vilka aktiviteter vi erbjuder barnen måste därmed ha sin grund i läroplanen för att få kallas undervisning. Lena lyfter den didaktiska triangeln återkommande i boken.
- VAD (innehåll) ska barnen få möjlighet att lära sig mer om? (utifrån läroplanens mål)? Vad visar barnen intresse för - vad undersöker de utifrån läroplanens mål?
- VARFÖR ska vi göra det här, vilket syfte var vi?
- HUR ska vi ge barnen möjlighet att lära sig detta? Hur ska våra lärmiljöer se ut för att barnen ska få möjlighet att utforska, leka, lära och utvecklas? (miljö, material och förhållningssätt)
Här framhåller hon förskollärarens ansvar i planering - genomförande - dokumentation och analys av undervisningen och att ha
...läroplanen aktuell både före, under och efter aktiviteten.” (s 16)
Här är min upplevelse att föreskolepersonal generellt kan brista i att ha med läroplanen i alla planeringar. Det finns en stark görandekultur på flera förskolor och en risk att vi går i våra invanda mönster och rutiner. Boken är tydlig och hjälper till att synliggöra vårt uppdrag med läroplanen som utgångspunkt.
Dokumentation och reflektion
Vikten av pedagogisk dokumentation och reflektion återkommer på flertalet ställen i boken. Lena menar att vi måste dokumentera för att synliggöra och förstå det som pågår i barngruppen. Vi måste ha kunskaper omkring barnens olika lärstrategier för att kunna ge dem utmaningar och planera undervisningen utifrån barnens intressen och nuvarande kunskaper.
“För att stödja och utmana barnen i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena” LPFÖ 18, sid 13
Lena tar upp maktperspektivet, det är alltid förskolepersonalen som har makten över vad som barnen erbjuds möjlighet att lära mer omkring. För att dela makten med barnen måste vi synliggöra och ta tillvara barnens intressen och uttryck i planeringen av miljö, material och organisation. Här är den pedagogiska dokumentationen till vår hjälp. När vi använder, läser och tolkar foton, filmer och nedskrivna dokumentationer i våra gemensamma reflektioner och låter dem tillsammans med läroplanen ligga som grund i planering av undervisning, välkomnande och utmanande mötesplatser samt val av material kan vi nå hög kvalitet.
Boken tydliggör vikten av att hitta en balans mellan att följa barnens intresse och ge dem inflytande samt att utgå från de mål läroplanen anger. Det är just det här undervisningen handlar om, hur vi tar vara på barnens erfarenheter och bygger vidare på dem och ger dem nya utmaningar och erbjudanden för att bredda och fördjupa deras kunskaper och intressen.
Detta att utmana barnen att lära sig mer om det de själva undersöker faller allt för ofta bort. Läroplanen lyfter fram att vi ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men också att vi ska utmana dem vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper.” (s. 20)
Vi måste kontinuerligt diskutera och reflektera vilka metoder och arbetssätt vi använder och varför vi väljer just dem. Våra val ska hela tiden vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, därför är det viktigt att vi systematiskt analyserar vår verksamhet för att säkerställa att vi inte fastnat i “så här har vi alltid gjort”-resonemang. Den pedagogiska dokumentationen och våra systematiska uppföljningar och analyser behöver fungera som en motor i barnens utbildning.
Kompetenta barn kräver närvaro i nuet
Att lita på de yngsta barnens kompetens och visa tillit till deras förmågor är något som genomsyrar boken. Det handlar om att skärpa vår blick och förmåga att se barnens olika uttryck för att kunna ta vara på det barnen förmedlar via hela sin kropp (blickar, ljud och rörelser) i planeringen av barnens utbildning.
Vi vuxna på förskolan måste träna upp vårt seende, förhållningssätt och vår förmåga att upptäcka och tolka det de yngsta barnen förmedlar. Det kräver att vi är närvarande i nuet och märkvärdig-gör vardagen och det som barnen intresserar sig för i sitt utforskande. Vi behöver fånga barnens upptäckter, sätta ord på dem och göra dem märkvärdiga och viktiga. Genom att göra detta möjliggör vi för de yngsta barnen att utöva inflytande över sitt eget lärande och utbildningen i stort.
För att undervisningen ska kunna bedrivas på ett naturligt sätt, både spontant och planerat, ställs höga krav på pedagogens intensiva närvaro” (s. 17)
Boken lyfter flera gånger vikten av att se barnen som kompetenta och att visa det i miljö och undervisning. Hur vi ser på de yngsta barnen kommer att påverka vilka möjligheter till utmaning, stimulans och utveckling vi ger dem. I varje kapitel finns rutor med uppmaningar att “PRÖVA I PRAKTIKEN”. Dessa uppmaningar ger oss läsare en möjlig ingång till reflektion enskilt eller med fördel tillsammans i vårt arbetslag. Ett exempel på uppmaning är:
När du säger att de yngsta barnen “leker” med något, pröva att istället säga att barnen undersöker något. Vad gör det för skillnad?” s. 58
Genom att stanna upp och reflektera omkring vilka skillnader det kan innebära att använda ordet undersöka istället för att leka i vissa situationer tror jag att vi kan få syn på helt andra kompetenser hos barnen.
Avslutande reflektioner
Boken erbjuder en härlig balans mellan vetenskaplig grund, konkreta exempel och uppmaningar till reflektion. Lena bjuder på sina erfarenheter från förskolearbete på olika nivåer. Boken är lättläst och går att läsa från pärm till pärm, men fungerar också bra att använda som en enkel uppslagsbok för att fördjupa sig inom något specifikt område.
Lena lyckas bra att förtydliga hur läroplanen kan göras levande och tydlig i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. I boken får vi ta del av hennes reflektioner och erfarenheter omkring den viktiga introduktionen, hur vi organiserar utbildningen, vikten av pedagogisk dokumentation och reflektion, de yngstas kommunikation med mera. Vi får ta del av konkreta tips omkring hur vi kan starta projekt och hålla dem levande.
Alla kapitel återkommer till vikten av att vi pedagoger förhåller oss professionella och arbetar med läroplanen som grund i all vår planering av barnens utbildning. Vår barnsyn, kunskapssyn och förmåga att fånga upp och tolka de yngsta barnens olika uttryck kommer spela en avgörande roll för vilka möjligheter till utveckling och lärande barnen får i förskolan. Skickliga pedagoger med ett genuint intresse och vilja att ständigt utveckla och förfina sin lyhördhet är viktigt att alla barn möter i förskolan oavsett ålder, men det blir extra viktigt i mötet och arbetet med de yngsta barnen.
Alla konkreta exempel och tydliga uppmaningar att pröva i praktiken kan verkligen användas som ett stöd för att utveckla och förbättra utbildningen för våra yngsta barn i förskolan. Jag kan varmt rekommendera att arbeta fördjupande med bokens innehåll för att utveckla kvaliteten på utbildningen i förskolan.
/Lotta Windefelt, Pedagogisk handledare, Lars Wivallius förskolor
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.