Tåget går och hållbar utveckling står kvar på stationen
Är det redan april???
Läsåren rusar så fort i en lärares yrkesliv. Och det är april igen. Säkert massa innehåll som du fått skala bort i din planering. Och nu kommer också de nationella proven som ett pärlband under de sista månaderna på läsåret, och de ska även rättas.
Veckorna blir till korta veckor, som ibland bara blir till enstaka strödagar. Vikarier tar dina lektioner, de gör ett gott jobb såklart, men det är svårt för dem att föra sin planering i mål såklart. Så det blir fokus på bok och svara på frågor, eller film. Skolavslutningar ska planeras, du ska sätta betyg. Det är kunskapsuppföljningar och anpassningar, omprov och påminnelser till elever om det ena och det andra. En lärares vardag. Som det är och ska vara. Under året som gått har min skola Navet jobbat med att implementera följande utvecklingsprojekt (utöver ren drift):
- FNOFF – ett projekt för att minska frånvaron
- Ny läroplan (Lgr 22)
- Ny undervisning om Sexualitet, samtycke och relationer.
- Utvecklingsarbete kring Navets vision
- Utveckling av vårt arbete med bedömningar och planering i kalendern i ITS Learning
- Förtydligande i den interna kommunikationen på skolan med intranät och Teams
- Stärka kollegialt lärande
Jag har säkert missat en massa saker. Ty skolan är en lättflyktig värld. Vi glömmer saker. Det faller bort. En kollega till mig sammanfattar det bra: "Vi kliver på tåget i augusti, det stannar upp kort på några stationer, sedan stiger vi av i juni."
En vän till mig uttrycker det liknande: "Det som inte sjösätts under planeringsdagar i juni och augusti, det kan vi lika gärna glömma under läsåret."
Det här är en skolas förutsättningar. Det kommer inte att ändras. Jag accepterar läget och gör det jag behöver göra med fokus på att mina elever ska vara trygga, trivas och kunna göra skolarbetet.
Men det som gnager, är att vi fortsatt missar att på ett systematiskt sätt arbeta med lärande för den globala utmaning som blir allt mer överskuggande. Klimatkris, och en massa andra kriser. Vi har en kraftigt ökande psykisk ohälsa bland våra elever, det finns en omfattande social oro i våra samhällen och vår ekonomi kämpar med stigande kostnader på mat, boende och energi. Det handlar om ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som vårt moderna samhälle verkar ha allt svårare att bemästra på sikt. Och vilka ska jobba med samhället på sikt? Dina elever. Vi måste rusta dem. Allt annat är oansvarigt som vuxna. Svaret är – lärande för hållbar utveckling.
Kommer inte hända något utan systematik
Jag saknar det systematiska arbetssättet med lärande för hållbar utveckling i skolan och målen för Agenda 2030. Det sker massa insatser, ja. Men hur funkar det systematiska arbetet? Tro mig, jag har inte alltid varit en förespråkare av systematik och struktur. Jag har trott på den inre glöden och eldsjälarna som ska få igång arbete med hållbar utveckling i skolan. Men efter några år i skolans värld har jag kommit till samma slutsats som mina mer erfarna kollegor:
Det kommer inte hända något om vi inte skapar en systematik. Det går heller inte att tro på att det går att jobba med ett flertal utvecklingsprojekt samtidigt. Det måste ske få saker i taget.
Så till dig som läser det här och troligen arbetar med lärande för hållbar utveckling i skolan. Några råd under våren, och inför hösten.
Lärare:
- Gör en ordentlig årsplanering redan nu inför nästa år. Jobba gärna med modellen för områdesplanering som jag beskrev i förra blogginlägget (Så hinner du med lärande för hållbar utveckling – trots att det ligger ”sist” i läroboken - Pedagog Örebro (orebro.se))
- Har du kanske en eller två kollegor som är inne på samma spår, eller en ämnesgrupp, involvera dem i planeringen. Börja i det lilla och görbara. Vänta inte på att skolan ska satsa brett om tematiskt arbete. Det kommer troligen inte att ske.
- Kroka arm med andra lärare på andra skolor och skapa nätverk, där ni delar lärande om hållbar utveckling.
- Ta inte för stora tuggor i taget. Börja i det lilla. Låt det växa organiskt.
- Involvera eleverna så att de känner samhörighet. Det finns olika modeller för detta. En populär modell är Kasam (Känsla av sammanhang). Jag brukar också jobba med motivationsforskaren Dan Pinks metod (The Surprising Truth About What Motivates Us | Dan Pink - YouTube) för att skapa inre motivation som bygger på att säkra att eleverna förstår syftet med undervisningen, kan bemästra innehållet i undervisningen och känna att de kan vara självständiga i sitt lärande. Och att det känns meningsfullt.
- Glöm inte att inge hopp och förändringsmöjligheter för eleverna. Fördjupa dig i begreppet Aktivt hopp (det finns bland annat en bra bok med samma titel och en mängd skrivet om det på nätet). Se till att eleverna får vara med att förändra något litet till det bättre. Plantera träd till exempel, det är bland det bästa ni kan göra. Eller skriv brev till makthavare.
Skolledare:
- Sjösätt få projekt inför nästa läsår. Prioriterar du inte lärande för hållbar utveckling inför kommande år (fast det är rätt tydligt från riksdag och Skolverket att du ska) knö inte in det. Det kommer ändå inte landa bra i kollegiet om det känns som ännu en pålaga.
- Väljer du att jobba med lärande för hållbar utveckling, skapa en utvecklingsgrupp med lärare som vill och kan, och arbeta systematiskt under året. Ge gruppen mandat. De kan det här och har väntat på att få göra något. Tipsa grupperna om fungerande metodik, se ovan.
- Tänk på att ämnet är tungt och ibland ödesmättat och existentiellt. Ge utrymme för det svåra och obehagliga som kommer med den globala miljökrisen. Det ÄR tungt.
- Bjud på fika ibland.
Skolchefer:
- Visa dina skolledare att uppdraget vilar tungt på dem när det kommer till lärande för hållbar utveckling. Det står i styrdokument från de politiker och myndigheter som styr skolan.
- Planera en utbildningsinsats för skolledarna och er själva. Det KAN ju vara så att det behövs insikter om våra kollektiva utmaningar för mänskligheten. Det är lätt hänt att inte hinna med de frågorna i vardagen.
- Bjud på fika ibland.
Lokala skolpolitiker:
- Visa dina skolchefer att uppdraget vilar tungt på dem när det kommer till lärande för hållbar utveckling. Det står i styrdokument från de politiker och myndigheter som styr skolan.
- Planera en utbildningsinsats för skolchefer och er själva. Det KAN ju vara så att det behövs insikter om våra kollektiva utmaningar för mänskligheten. Det är lätt hänt att inte hinna med de frågorna i vardagen.
- Bjud på fika ibland.
/Jonas Edlund, Navets skola 7-9
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.