Forskningen vägleder skolor i användandet av digitala verktyg

Skolor, förskole- och grundskoleförvaltningen och Josefine Karlsson, universitetsadjunkt vid Örebro universitet har samverkat i pilotprojektet "Språkfrämjande digitala verktyg i skolan". Deltagarna redogjorde under spridningskonferensen för vad man gjort i projektet, vilka lärdomar man dragit och hur arbetet fortsätter.

Röster från deltagarna i projektet

Lundbyskolan: Malin Hellberg, rektor

– Vår vision är att de digitala verktygen blir en naturlig del i barnens lärande och ett stöd till eleverna i deras lärprocess. Jag ser också en stor vinning i att de digitala verktygen kan underlätta lärarens arbetsbörda. Under projektet har vi fokuserat mycket på det språkutvecklande och hur de digitala verktygen kan användas i det arbetet. Det finns en stor samsyn på skolan att de är viktiga men det finns också utmaningar i användandet. Det lätta är inköpen men den gäller det att hitta ett systematiskt arbete kring hur de digitala verktygen används.

Adolfsbergsskolan: Ann-Louise Hacksell, Carina Grundström och Shatha Al Hakem, lärare

Har mest fokuserat sitt arbete kring de digitala verktygen NE360 och Polylino. Man upplever verktygen som väldigt bra med inbyggda funktioner som verkligen hjälper eleverna och som underlättar inkludering. Skolan efterfrågar tydligare kommunikationsvägar med leverantören så verktygen kan anpassas mer efter verksamhetens behov.

Mellringeskolan: Carina Hellström, lärare

Har mest fokuserat på lärplattformen Itslearning och hur den kan användas på bästa sätt i undervisningen. Arbetet har utgått mycket från funktionen planeraren samt hur de olika digitala verktygen kan samverka för att det ska bli så tydligt som möjligt för eleverna i sin inlärningsprocess.

– Till exempel försöker jag få in mycket kopplingar till NE360 och Widgit Online för tydligare bildstöd. Kan eleverna hitta allt på samma ställe blir det mycket enklare för dem.

Även studenten Emely Aiderfors har följt projektet och delade med sig av följande tankar:

– Det har varit fantastisk kul och givande att följa detta arbete. Jag och min studentkollegor saknar en hel del av detta i utbildningen. Idag pratar vi digitalisering bara i ett ämne (programmering) men det är så mycket större och borde ta större plats i lärarutbildningen.

Josefine Karlsson förklarade forskningsansatsen i projektet så här:

– Vi har utgått från Sjöblom och Jensingers (2020) behovstrappa. Först måste infrastrukturen vara på plats därefter kan utbildning och utveckling ske (proffessionsinvesteringar). Att få in inkludering i arbetet med de digitala verktygen har också varit en viktig del. Tidigare forskning pekar på att inkludering finns med i planeringsstadiet men ofta saknas i genomförandet. Elevernas synpunkter kommer dessutom i skumyndan. Det är viktigt att hitta ett samarbete mellan elev, lärare och olika proffesioner i detta arbete, dialogen med läromedelsförfattarna är också central.

TPAC-modellen (Technological Pedagogical and Content Knowledge) har används i projektet. Modellen visar att vikten av en samverkan mellan teknik, pedagogik och ämneskunskaper är central för att skapa en så god lärandesituation som möjligt. Tekniken kan alltså inte stå för sig själv utan måste vävas in tillsammans med övriga kompetenser.

– Varierande kompetenser behövs verkligen i det här arbetet. Vi ser till exempel i arbetet med olika texter att elever kan tolka en text på helt olika sätt. Kan vi ta lärdomar av detta, utvärdera och använda modellen så kan arbetet ge lärdomar som gynnar alla elever.

Projektets resultat kommer sammanfattas i en rapport.

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro