SVA:ret – för fler elevers framgång

Bakom SVA:ret finns en gemensam insikt hos rektorerna Cecilia Lindskog på Västra Engelbrektsskolan och Malin Hellberg på Lundbyskolan: trots starka organisationer, skickliga lärare och mycket som fungerar väl når många elever ändå inte målen. Särskilt tydligt gäller det elever med svenska som andraspråk. För just den gruppen visar analysen att nyckeln är att förstå deras behov på djupet, något som tidigare fått för lite uppmärksamhet.

– Trots att vi har en stark organisation och engagerad personal hamnar vi ändå lågt när det gäller måluppfyllelse. Det var där vår dialog började, säger Cecilia Lindskog.

– Vi har fått upp ögonen för hur lite vi faktiskt vet om andraspråksinlärning och hur lågt vi tidigare prioriterat det. Nu gäller det att arbeta från alla håll och kanter, från schemaläggning och organisation till undervisningskvalitet, för att stärka våra andraspråkselevers möjligheter, säger Malin Hellberg.

Gemensamt avstamp – med forskningsanknytning

Med den utgångspunkten samlades all personal – lärare och elevhälsa – till en kombinerad föreläsning och workshop som start på år två i SVA:ret, ledd av Josefin Nilsson från Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Rubriken var "Andra- och flerspråkighetsperspektiv på undervisning, lärande och skolframgång", vilket blev ett gemensamt avstamp för hur båda skolorna ska utveckla undervisningen vidare.

I sin föreläsning betonade Josefin Nilsson att våra didaktiska val i undervisningen alltid behöver ta hänsyn till elevernas språkliga förutsättningar. Undervisning handlar inte bara om metod utan också om lärarens medvetenhet om språkets roll i lärandet. Språket är en avgörande dimension för att undervisningen ska bli meningsfull och leda till skolframgång.

Byggde torn för att synliggöra språket

Föreläsningen varvades med korta workshopinslag. I en av övningarna fick deltagarna bygga torn i grupper – inte för att själva konstruktionen var viktig, utan för att synliggöra samspelet mellan språkanvändning, samarbete och stöttning. Uppgiften blev ett konkret exempel, dels på hur undervisning kan utformas så att alla får möjlighet att delta och utvecklas, dels på hur språk används beroende på situationen.

– Elever lär sig språk genom att använda det i meningsfulla sammanhang, både muntligt och skriftligt, säger Josefin Nilsson.

Hon lyfte också fram skillnaden mellan stöttning och anpassning. Stöttning i undervisningen ska alltid vara medveten och tillfällig, med målet att eleverna så småningom klarar uppgiften själva. Anpassningar kan vara nödvändiga, till exempel vid dyslexi eller synnedsättning, men riskerar ibland att bli en förenkling som gör att eleven inte utvecklas så långt som möjligt.

– Andraspråksutveckling är inte en funktionsnedsättning. Den ska stärkas, inte begränsas. Vi ska inte sänka kraven, men vi behöver förstå hur vi kombinerar hög utmaning med medveten stöttning, säger Josefin Nilsson.

Hon påpekade att den kognitiva utmaningen är en viktig dimension i undervisningen. Om vi som lärare förenklar undervisningens innehåll när vi känner oss osäkra på hur vi ska stötta eleverna riskerar vi att ta bort just den utmaningen. Då får eleverna inte möjlighet att utveckla sitt tänkande och språk och de kommer inte vidare i sitt lärande.

Ett annat begrepp som lyftes fram var investering. Till skillnad från det mer individfokuserade begreppet motivation, hjälper investeringsbegreppet oss att förstå att hur en elev anstränger sig inte bara kan förklaras med en egen slags inre drivkraft. Människor investerar i sådant vi uppfattar är värt ansträngningen i relation till vad vi uppfattar som möjligt att klara och uppnå. Undervisningen behöver kännas meningsfull att investera i.

I samma anda betonade hon vikten av interaktion i klassrummet. Hur samtalet organiseras är, enligt Josefin Nilsson, ett av lärarens mest kraftfulla verktyg för att skapa kognitivt engagemang – både i dialogen mellan lärare och elev, och mellan elever.

Vidare framhöll hon betydelsen av att se elevernas resurser. Många är flerspråkiga och har erfarenheter från olika länder, kunskaper som kan bli en tillgång i undervisningen om de tas till vara.

Framåt tillsammans

För Cecilia Lindskog och Malin Hellberg är det tydligt att arbetet bara kan lyckas om hela skolorganisationen är med. Alla ämnen, alla lärare och hela elevhälsan har en roll i att skapa undervisning som både utmanar och stöttar elevernas språkutveckling.

– När vi förstår språkets kraft, förstår vi också hur vi kan få fler elever att lyckas. Alla elever har rätt till en undervisning som utmanar och stöttar och därför behöver vi förstå deras språkliga verklighet, vilket vi förhoppningsvis får hjälp med genom SVA:ret, säger Cecilia Lindskog.

– Arbetet med att förbättra våra andraspråkselevers förutsättningar för lärande har bara börjat, och det är mycket jobb kvar, men jag är helt övertygad om att vi är på rätt väg och att det så småningom kommer vara fler av våra elever som lyckas med sina skolprestationer, avslutar Malin Hellberg.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro