Sagotanten: En magisk resa i språkets värld

Katarina Kroon, som har arbetat som förskollärare sedan 1985, har de senaste två åren varit verksam på äldrebarnsavdelningen Himlahavet på förskolan Fantasia i Varberga. Hon har upptäckt att användningen av lådor, påsar, askar, burkar eller korgar med rekvisita kan förstärka upplevelsen av sånger, ramsor och böcker i undervisningen.

– Det skapas ofta en speciell, lustfylld magi kring rekvisitan och ibland även i det som rekvisitan förvaras i, berättar Katarina.

Hon tillägger:

– Det skapas många goda språktillfällen!

Inspirerades av föreläsning

Hösten 2023 fick förskolan lyssna på en inspirerande föreläsning om språkutveckling med Hanan Qadan Rababah från Malmö. Där betonade Hanan högläsningens fantastiska förmåga att främja språkutveckling och lyfte fram vikten av att skapa en speciell, lite magisk stämning under högläsningsstunden – då blir chansen mycket större att man lyckas få med även de barn som vanligtvis är svåra att få med på högläsning.

Efter föreläsningen diskuterade Katarina och hennes arbetslag hur de skulle kunna skapa en sådan miljö på deras avdelning. Målet var att skapa en lugn, vacker och distraktionsfri miljö.

Med hjälp av ateljeristan Annelie förvandlades rummet med björkstammar, konstgräs, konstgjorda växter, tyg med skogsmotiv, ljuslyktor och fina bilder.

– Annelie skapade även en härlig Sagohatt, berättar Katarina.

Fem barn i taget

För att maximera upplevelsen beslutade de att begränsa antalet barn per lästillfälle till fem, och att varje barn skulle få sitta bekvämt i en barnfåtölj. Det införskaffades även fina korgar till böckerna och tillhörande rekvisita. Dessutom bestämde man att sagotanten skulle ha en stor, fin sjal.

Innan högläsningsprojektet kunde starta, funderade Katarina noga på vilka böcker som skulle läggas i korgarna.

– Jag ville att böckerna skulle vara på rätt nivå för våra barn och fånga deras intresse, förklarar hon.

Valet föll på följande tre böcker: (1) Familjen Musesson och skidtävlingen, (2) Bra Börje och (3) Gummi-Lisa hittar hem.

– Alla tre innehåller spänning, äventyr, humor, fina bilder, samt lyckliga slut, förklarar Katarina.

Förväntansfull stämning

När projektet väl satte igång var både barn och pedagoger förväntansfulla. Barnen hämtade varsin fåtölj från biblioteket och tog med dem till Dinosaurierummet, där de hjälptes åt att skapa en ring. Katarina placerade sin stol i mitten, tog fram korgen, tände lyktorna och sa:

– Nu ska Katarina åka till stan och dricka kaffe och istället ska det komma en sagotant hit.

Därefter tog hon på sig Sagohatten och svepte sjalen om sig, och sagostunden var inledd.

Katarina beskriver upplägget vidare:

– Jag presenterar dagens bok och visar den första bilden innan jag börjar läsa. När jag läst klart uppslaget visar jag samma bild igen. Detta för att alla ska få en chans att ta in allt, i lugn och ro. Allt får ta tid, jag vill att alla ska uppleva stunden som magisk, spännande och samtidigt rofylld, berättar Katarina.

Rekvisita som stöd

För att stödja berättelsen har Katarina skapat rekvisita. Till boken Bra Börje, som handlar om en busig hundvalp, får barnen prova på att rädda Börjes nalle som hamnat i vattnet, med hjälp av en stor pinne, precis som i boken. I "Familjen Musesson-korgen" finns bland annat 10 möss som försvinner en och en, vilket är mycket spännande. I "Gummi-Lisa-korgen" ligger badankor och annat kul som dyker upp i boken.

Efter högläsningen genomförs en utvärdering. Katarina ställer då tre frågor till barnen: Vad tyckte du om boken? Vad var bäst i boken? och Var det något i boken som du inte tyckte var bra?

– Ibland händer det att ett barn inte vill svara, då ber jag barnet att bara nicka eller skaka på huvudet samt göra tummen upp eller ner, förklarar Katarina.

Barnens svar skriver hon upp i en bok.

– Det känns oerhört viktigt att skapa rutiner som känns lite magiska men samtidigt vill jag att barnen ska känna att de vet vad som förväntas av dem. Det skapar trygghet, säger Katarina.

Högläsningsstunden avslutas på liknande sätt som den inleds. Katarina blåser ut ljusen, tar av sig hatten och sjalen och säger:

– Hej då Sagotanten, nu har Katarina kommit tillbaka från stan!

Därefter tackar hon barnen och ber dem bära tillbaka fåtöljerna till biblioteket.

När projektet startade satt Sagotanten på en vanlig stol, vilket inte kändes helt rätt.

– Sagotanten önskade sig en fåtölj som skulle harmonisera med barnens fina fåtöljer. Fint nog så blev hennes önskan hörsammad, så numera sitter även hon i en skön och fin fåtölj. Denna fåtölj används bara till högläsning, övrig tid är den övertäckt. Detta har respekterats av alla barn! förklarar Katarina.

"Barnens språk har blivit rikare"

Nu har projektet pågått i ett år och Katarina reflekterar över resultaten.

– Det skapas en fantastisk samtalskultur i denna lilla grupp. Jag har märkt att ju fler gånger barnen deltagit i lässtunden, desto mer benägna blir de att diskutera innehållet i boken och vara intresserade av vad kompisarna har att säga. Barnen får ett unikt tillfälle att få en vana både av att lyssna på en bok, analysera innehållet och lyssna på andras analyser, säger hon.

Intresset för böcker har ökat markant hos barnen, vilket i sin tur har påverkat deras språkutveckling positivt.

– Vi märker att deras språk blivit rikare och de kan lösa problem verbalt istället för kroppsligt, samt ha intressanta diskussioner barn emellan, avslutar Katarina Kroon.