Gå till innehåll
Sök
meny

Vad avgör om vi trivs i en lokal? Den fysiska lärmiljön upplevs genom vad vi ser, hör, luktar och känner – men också hur vi kan hitta och röra oss. På denna sida får du både kunskap och konkreta verktyg för ditt arbete med att skapa miljöer där barn och elever trivs och vill vara.

Kom i gång med fysisk lärmiljö

Här är förslag på arbetsgång i fem steg som du kan följa för att se över och utveckla den fysiska lärmiljön i din verksamhet.

1. Ta del av information om fysisk lärmiljö

Nedan följer kort information om olika aspekter av den fysiska lärmiljön tillsammans med ett positivt och ett negativt exempel. Exemplen är avsedda som inspiration och för att konkretisera vad som menas, inte för att användas som mallar eller färdiga lösningar. Informationen är tänkt som en kunskapsmässig grund vid efterföljande steg i arbetet med fysisk lärmiljö då du observerar miljöer samt planerar och genomför förändringar.

Ljudmiljön omfattar de ljud som uppstår i en lokal samt lokalens rumsakustiska förutsättningar, alltså hur ljud i lokalen beter sig.

Positivt exempel: En lokal med genomtänkt materialval såsom absorbenter. Minimal förekomst av oönskade ljud. I lokalen kan elever höra läraren oavsett vart i rummet de sitter. Läraren behöver inte anstränga sin röst för att höras och kan bibehålla god rösthälsa. Vid gruppuppgifter kan elever samtala med varandra utan att det blir högljutt.

Negativt exempel: En lokal där ljudet studsar helt fritt. Förekomst av oönskade ljud såsom skrap från möbler, klockor som tickar och ventilation som bullrar. Vissa elever har svårt att höra och vid gruppuppgifter eller förflyttningar blir det lätt väldigt högljutt vilket gör att barn/elever ytterligare måste höja sina röster. För vissa elever bidrar den bullriga ljudmiljön till minskad ork att hålla tillbaka oönskade beteenden.

Ljusmiljön omfattar belysning och dagsljusinsläpp.

Positivt exempel: En lokal där ljuset är tillräckligt oavsett tid på dygn och årstid samt placering i rummet. Dagsljus och belysning är reglerbara och ger ett behagligt ljus.

Negativt exempel: En lokal utan möjlighet till reglering av ljuset där detta ibland är otillräckligt eller direkt störande på grund av bländande dagsljus eller blinkande lampor.

Luft omfattar hur vi upplever en lokals luftkvalitet och temperatur. Doft omfattar de lukter vi känner, tänk på att även dofter du upplever som behagliga kan upplevas som för starka av andra.

Positivt exempel: En lokal med god ventilation och behaglig temperatur oavsett årstid. Inga särskilda eller neutrala dofter kan uppfattas.

Negativt exempel: En lokal där luften känns instängd eller för torr/fuktig, temperaturen är för varm eller för kall. Det luktar i lokalen av exempelvis fuktiga kläder, rengöringsmedel eller parfymer.

Visuella intryck omfattar färgsättning, möbler och inredning samt hur dessa placeras. Att se över de visuella intrycken innebär bland annat att tänka kring syftet med det som syns – varför ska det vara synligt?

Positivt exempel: En lokal som känns inbjudande utifrån val av material och färgsättning utan att kännas rörig. Eleverna har lätt att hitta och veta vart de ska rikta sitt fokus utifrån aktivitet eller uppgift.

Negativt exempel: En lokal där material och färgsättning bidrar till visuellt buller vilket gör det svårt att hitta och rikta fokus. Pennor, linjaler och elevernas påbörjade arbeten ligger i ouppmärkta lådor eller skåp där placering behöver läras utantill. Väggen och tavlan där läraren undervisar är full med material som inte är relevant för aktiviteten och som stjäl fokus. I tak och fönster hänger dekorationer som lätt hamnar i rörelse och stjäl uppmärksamhet.

Innemiljö handlar om hur lokalen kan användas och hur man kan röra sig i den.

Positivt exempel: En lokal som ger flexibla möjligheter till att arbeta enskilt eller i grupp. Lokalen kan användas av elever oavsett deras fysiska förutsättningar och elever med behov får stöd i att använda skärmar, hörlurar eller ta mikropauser. Vid förflyttningar uppstår inte trängsel.

Negativt exempel: En lokal som inte kan anpassas utifrån olika aktiviteter. Det uppstår lätt trängsel och vissa elever har svårt att röra sig i lokalen. Om hjälpmedel finns såsom skärmar eller hörlurar är det upp till elever att hitta och ta initiativ till att använda dessa.

Hur väl utformad en lokals fysiska lärmiljö än är måste hänsyn ändå alltid tas till vad som är tänkt att hända i miljön, alltså hur den faktiskt används.

Lokalers utformning, material, inredning och dekoration kan uppmuntra oss till att använda den fysiska miljön på olika sätt. Tänk exempelvis på vad som skulle hända ifall du la fram bollar, ställde upp en spegel eller la en hög med mjuka kuddar mitt i rummet innan du lät barnen/eleverna komma in för en stunds högläsning. Kommer barnen/eleverna kunna ignorera detta? På vilket sätt kan en boll, spegel eller en hög med mjuka kuddar påverka vad du vill att barnen/eleverna ska göra – delta engagerat vid högläsning? På samma sätt kan en dekorativ men fladdrande vimpel i taket bidra till att rummet känns mysigt, men samtidigt stjäla fokus från att lyssna på en instruktion ifall målet är att eleverna ska lyssna.

Utifrån aspekterna ljud, ljus, luft och doft, visuella intryck och innemiljö går det att utvärdera en lokals generella förutsättningar utifrån fysisk lärmiljö, detta tar dock inte hänsyn till vad lokalen ska användas till. Det är därför också viktigt att fundera över vad du vill att barn/elever gör i den lokal du utvärderar, och om de faktiskt också gör detta, eller ifall vissa eller flera gör någonting helt annat. Observera sedan lokalen, vad i lokalen stöttar eleverna i att nå ett visst mål, och vad hindrar dem eller är överflödigt?

Filmtips: Kartläggning av den fysiska lärmiljön (SPSM)

2. Observera den fysiska lärmiljön i er verksamhet

Observera den fysiska lärmiljön i er verksamhet med hjälp observationsschemat – fysisk lärmiljö Pdf, 107.4 kB.

Filmtips: Ta del av hur barn engageras i arbetet med fysisk lärmiljö genom ”gåturer” – Ifous ”Skolmiljöer – utvärdering och erfarnhetsåterföring i fysisk skolmiljö”

3. Diskutera era fynd

  1. Använd reflektionsfrågorna på ”observationsschema – fysisk lärmiljö Pdf, 107.4 kB.” .
  2. Prioritera vilka delar inom den fysiska lärmiljön du vill förändra eller utveckla.
  3. Kom överens kring hur detta arbete ska genomföras, när det ska ske samt vilka som är ansvariga.

4. Genomför de förslagna förändringarna

  1. Avsätt tid! Ta hjälp av rektor för att försäkra er om att praktiska förutsättningar finns, detta kan vara gemensam avsatt tid, plats för att slänga skräp, tillgång till material, stöd av vaktmästare.
  2. Om möjligt, försök dokumentera före och efter förändring genom att fota, filma och/eller skriva ned minnesanteckningar. Dokumentationen kan användas för att sprida goda exempel, utvärdera om förändring fått avsedd effekt, följa ert arbete med fysisk lärmiljö, användas i samtal med barn/elever.
  3. Engagera barn/elever i arbetet. Vissa förändringar kan exempelvis genomföras då barn/elever finns i verksamheten vilket även ökar deras medvetenhet kring den fysiska lärmiljön. Exempel är att hjälpas åt att rensa, möblera om, sätta upp material, utvärdera förändringar som genomförts.

5. Planera nästa steg i ert arbete med fysisk lärmiljö

Grattis! Du har nu gått från att observation till förändring och utvecklat den fysiska lärmiljön i din verksamhet. Förhoppningsvis känner du dig också trygg med att utvärdera arbetet, planera nästa steg eller fokusera på andra viktiga utvecklingsområden. Här är några exempel på områden att arbeta vidare med om du väljer att fortsätta arbeta med den fysiska lärmiljön i din verksamhet:

  • Fortsätt arbetet med stöd av denna sida: Fortsätt arbeta med observationsschemat och de kartläggningar ni genomfört. Finns det områden ni vill arbeta vidare med eller utveckla? Finns det miljöer ni ännu inte kartlagt där ni också ser ett behov av att göra det?
  • Samsyn: Arbeta för att ni på förskolan/skolan har samsyn kring vad som menas med fysisk lärmiljö och dess effekt på lärande/utveckling. Exempelvis kan lärare besöka varandras klassrum, eller fritidspersonal de olika lokalerna som används.
  • Systematiskt arbete: Arbeta för ni på förskolan/skolan känner till er organisation och gemensamma riktlinjer (exmpelvis årshjul) för att kartlägga och anpassa den fysiska lärmiljön med hjälp av hela skolan – lärare, pedagoger och övrig personal, EHT och ledning. Målet kan också vara att varje medarbetare känner till hur arbetet med en önskad förändring inom fysisk lärmiljö ser ut och vilket stöd som denne har att hämta från sina kollegor och skolan.
  • Barnperspektivet: Ta hjälp av barn/elever inom din verksamhet för att utvärdera den fysiska lärmiljön och/eller genomföra förändringar.

Fortsätt arbete med andra källor:

  • Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Valsö, M. & Malmgren, F. (2019).
  • Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2017).

Samarbeta med utvecklingsenheten

Ett samarbete med oss kring tillgänglig fysisk lärmiljö kan utformas utifrån var ni befinner er i processen. Kanske vill ni bolla tankar inför uppstart av detta arbete? Eller så har ni kommit en bit på vägen men vill ha stöd i enskild fråga? Vi kan också finnas med som processtöd genom hela eller delar av arbetet.

Kontakta oss: utvecklingsenheten.fgf@orebro.se

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommuns servicecenter

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30

Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10

Öppettider: Vardagar kl. 10–16

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se