Månadens forskare: Björn Tolgfors

BFL begreppet känner de flesta till och många pedagoger har gått igenom diverse utbildningar där de formativa tankarna på bedömning och individuell feedback står i centrum. Dylan Wiliams bok "Handbok i formativ bedömning" har lästs av mängder av pedagoger och BFL är idag ett naturligt arbetssätt ute i många verksamheter. I Björn Tolgfors avhandling från 2017 visade han hur BFL:s fem nyckelstrategier kan bidra till elevernas lärande och utgöra en bro mellan mål, innehåll och bedömning.

– Jag kom bland annat fram till att det är stor skillnad om läraren ger individanpassad feedback till självständiga och kreativa elever som förväntas ta eget ansvar för att nå målen, jämfört med att läraren ger samma standardiserade feedback till alla elever, med hjälp av bedömningsmatriser via en lärplattform, berättar Björn Tolgfors.

BFL har allt sedan disputationen gått som en röd tråd genom Björns forskning som berört didaktiska frågor, integration, bedömning och nu senast övergångar från utbildning till yrkespraktik.

När skulle du säga att BFL funkar som allra bäst?

– När BFL används som ett pedagogiskt förhållningssätt, där det kollegiala lärandet står i fokus och där sambedömning är vanligt förekommande. I idrottsämnet är det viktigt att våga låta eleverna jobba mot olika mål under samma lektion. Eleverna jobbar mot lärandemål och läraren är öppen och transparent kring de mål eleverna ska jobba mot. Feedbacken som ges kopplas till målen och inte det klassiska "bra jobbat" som inte tar elevens lärande till nästa nivå.

Färdiga matriser som feedback ger han inte mycket för utan återkopplingen till elever måste ske mer individuellt och framåtsyftande.

– Jag kan förstå att mer summativ feedback uppstår där det finns ett tryck från elever och föräldrar som hela tiden vill veta vilket betyg man ligger på. Men det är mycket bättre att fokusera på formativ återkoppling som har fokus på utveckling och lärande. Ett betyg riskerar hämma och sätta en stämpel. Formella och instrumentella strukturer kan kväva utveckling och lärande.

Positivt med sammantagen bedömning

Björn ser positivt på nya ämnesplanens sammantagna bedömning av kunskaper och rörelsekvalitéer - det gynnar BFL-tankarna och elevernas lärande när bedömningen mer fokuseras på en helhet. Även ökad medvetenhet och förändrat tankesätt i alla led, behövs för att det formativa ska ta större plats i våra klassrum. Betyg på enskilda prov och uppgifter förekommer och likaså summativ feedback.

– Ibland känns det som BFL har blivit övermannad av summativa inslag, vilket inte alls är tanken, menar Björn.

Stora klasser kan vara en utmaning i idrottsämnet och individuell feedback kan vara svår att hinna med.

– Det är en utmaning men det får inte hindra det formativa arbetet. Ser läraren att samma feedback kan ge till fler är det bara att samla en grupp och ge feedbacken tillsammans, feedback som är kopplad till lärobjektet.

Forskning om övergång till yrkespraktik

BFL utgjorde också studieobjekt i Björns senaste forskning om övergångar från lärarutbildning till yrkespraktik. Hur begränsas och möjliggörs BFL och andra centrala delar i studenternas praktik och den första tiden som yrkesverksam?

Något forskarna sett som mycket viktigt är kontinuitet och relationer.

Första tiden på förskola och skola präglas mycket av de kontextuella förutsättningarna som finns i verksamheten. Vissa lärare i urvalgruppen hamnade på skolor där BFL var en viktig och central del och där kollegor såg BFL som viktigt. Formativ bedömning och individanpassad feedback jobbades mycket med, likaså sambedömning och mycket kollegiala diskussioner. Har dessutom den nyexaminerade läraren tidigare varit på förskolan/skolan under VFU och etablerat en relation, underlättar det för att överföra viktiga delar från utbildningen, visade forskningen.

Andra studenter hamnade i en annan kontext där andra frågor stod i blickfånget och där BFL istället var nedprioriterat. En "wash out effect" uppkommer där viktiga delar från utbildning (till exempel BFL frågan) lätt försvinner.

– Induktionsfasen är verkligen en prövande period och sätter standard för mycket framåt. Det vi ser är att medvetenheten hos kollegor är oerhört viktig under den första tiden, likaså öppenheten och viljan att fortsätta utvecklas.

Rörelseverket följer med

Björn och hans medforskare har också under samma tema tittat på hur rörelseverket jobbas med ute i verksamheterna. En riktig klassiker som du som gått idrottslärarutbildningen på Örebro universitet de senaste 25-30 åren känner igen väl. Ett arbetsmoment där studenterna gruppvis får sätta ihop en koreografi med inslag av både musik och gymnastik.

– Många idrottslärare tar med sig rörelseverket till sin egen yrkespraktik. Det vi ser i forskningen är att utbildningen spelar stor roll här och att många lärare utvecklat arbetssättet kring rörelseverken mer mot BFL med till exempel ökat inslag av formativ bedömning och kamratbedömning, avslutar Björn Tolgfors.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro