AI och det kompensatoriska uppdraget – lärarens roll är avgörande

I dag använder en stor del av eleverna generativa AI‑tjänster, ofta dagligen. Föreläsare Joel Rangsjö inledde med lite statistik: Tre år efter ChatGPT:s genombrott visar undersökningar att 77 procent av gymnasieeleverna, 75 procent av högstadieeleverna och 41 procent av mellanstadieeleverna har använt sådana verktyg, många av dem för att lära sig saker eller som ersättning för traditionell informationssökning. Eleverna lever alltså mitt i en digital värld där generativ AI inte bara är ett hjälpmedel utan en självklar del av vardagen, och det påverkar hur de tänker, lär sig och relaterar både till kunskap och till sig själva.

Både möjligheter och risker

Joel Rangsjös budskap var att det finns en dubbelhet i detta som vi måste hantera professionellt. Å ena sidan erbjuder AI en rad möjligheter: den kan fungera som en förklarande röst, en idégenerator, ett bollplank och en slags tillgänglig studiekompis som kan hjälpa eleven att komma djupare. Många elever använder AI på mycket kloka sätt, exempelvis för att förstå svåra begrepp, strukturera sina tankar eller utveckla resonemang.

Å andra sidan finns elever som använder tekniken mindre genomtänkt och där relationen till verktyget riskerar att bli en genväg eller till och med ett beroende – en form av ”AI‑dopning” där eleven tappar tilltron till sin egen förmåga. AI‑modeller kan vara överdrivet bekräftande och syfta till att hålla kvar användaren, vilket gör att unga riskerar att möta en teknik som säger det de vill höra snarare än det som är sant. I värsta fall kan AI bidra till allvarliga problem, som spridning av deepfakes eller vilseledande information.

Skolans roll avgörande

Joel menade att skolans roll blir helt avgörande. Elever behöver både lära sig med AI och om AI. För att de ska kunna använda tekniken på ett tryggt och konstruktivt sätt behöver lärare hjälpa dem att bygga upp en motståndskraft: att förstå att AI inte är en människa, att se hur svaren skapas, att kunna identifiera bias (snedvridning/partiskhet) och att utveckla en vana av att tänka före, under och efter att eleverna använder verktyget.

– Ett kritiskt och avmystifierande förhållningssätt är centralt. Eleverna måste förstå att de själva formar AI genom sina frågor, samtidigt som AI formar dem genom sina svar.

Designa arbetssätt där AI stärker elevernas lärande

Joel Rangsjö menade också att det är viktigt att påminna om att AI ytterst inte handlar om teknik, utan om studieteknik, strategier och motivation. Lärarens uppgift är att designa arbetssätt där AI stärker elevernas lärande istället för att försvaga det. När AI blir ett av flera verktyg i elevens strategilåda – ett sätt att pröva idéer, få feedback, utforska begrepp eller sänka trösklarna för förståelse – kan det bli ett kraftfullt stöd, särskilt i det kompensatoriska uppdraget.

AI kan hjälpa elever i klassrummet att göra lärande mer tillgängligt för fler, fylla luckor, ge fler vägar in i ett ämne och anpassa undervisningen efter individuella behov. Det finns alltid någon eller något att fråga, och det kan i sig vara en värdefull resurs.

Samtidigt, underströk Joel, måste vi hela tiden hålla fast vid ett nyktert perspektiv. AI är inte en lösning på allt, och det får inte leda till ett snuttifierat lärande där eleverna bara konsumerar färdiga svar.

– Det är när läraren kombinerar AI med sin professionella didaktiska kompetens, förmågan att planera, välja metoder, förstå progression och bygga relationer, som tekniken verkligen blir användbar.

Föreläsaren avslutade med att betona att AI inte är en sak till vi ska ”hinna med”, utan en del av den digitala verklighet som våra elever redan lever i. Skolan och lärarnas uppdrag är att förstå tillräckligt mycket för att kunna guida dem, ställa kloka frågor, utmana dem när AI blir för bekvämt och hjälpa dem att använda tekniken på ett sätt som stärker deras självständighet.

Använd ert goda omdöme och våga prova!

Förvaltningsdirektör Nima Poushin klev upp på scenen och delade sina reflektioner kring arbetet med AI. Han betonade hur viktigt det är att vi tillsammans utvecklar en beprövad erfarenhet inom området, eftersom det ännu inte finns några standardiserade modeller att luta sig mot.

Hans budskap var tydligt till gymnasieskolorna:

– Så länge vi använder ett gott omdöme, så länge intentionerna är goda, och så länge vi vet varför vi gör saker och är beredda att kritiskt granska oss själva, då är det bara att våga prova.

/Mikael Kindgren, Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro