Skicka vidare! Marika Örtqvist

Hej Marika! Berätta lite om dig själv!

Marika Örtqvist, enhetschef över Enheten för resursstöd som är en del av Kvalitetsavdelningen inom förvaltningen.

Är och förblir lärare även om mitt uppdrag sett annorlunda ut sedan ett tiotal år tillbaka. Har arbetat som utvecklingspedagog, biträdande rektor men också heltid som facklig förtroendevald under mitt yrkesliv som varit inom skolan sedan 1994. Arbetat som enhetschef sedan februari 2021, men då tillhörde jag Centralt skolstöd.

Har pendlat mellan Karlstad (Sveriges finaste stad 😊...) sedan början av mitt jobb här i Örebro men är numer Örebroare, i alla fall till folkbokföring. Dock kan man ta flickan från Värmland men aldrig Värmland ur flickan som man säger hemma…

Utifrån dina/era erfarenheter – vad tycker du att skolor generellt behöver göra annorlunda eller bättre för att förebygga problematisk frånvaro hos elever?

Det är en fråga som inte är enkel att besvara utan den har många olika lager att tänka till om. Att skolfrånvaron har ökat säger erfarenheterna och visar forskningen på. Det är många saker som korrelerar för individer med skolfrånvaro såsom eget mående, hem och familj och givetvis skolan och hur eleven upplever den och dess betydelse.

I stort tror jag att problematiken med skolfrånvaro är mycket större än att bara handla om skola. Man brukar i forskning prata om tre olika faktorer: individ, hem/familj och skola. För de elever som hamnar i skolfrånvaro och speciellt de som jag på bryggan möter så påverkar/påverkas alla tre faktorerna elevens närvaro och återgång till hemskola.

Samhället ser helt annorlunda ut idag mot hur det var när exempelvis jag gick i skolan. Våra barn och unga matas med ett helt annat informationsflöde än vad vi någonsin upplevt samtidigt som skola inte längre är något som man ser som en självklarhet. På samma sätt som man ser skola som en rättighet men aldrig som en skyldighet. Att det är skolplikt verkar ibland vara mest ett aber i vissa sammanhang och inte som en del i att vi tillsammans bildar ett demokratiskt samhälle där skolan är en viktig del.

Självklart måste vi i skolan fundera över vad vi kan göra för att bättre möta upp de elever som vi tidigt kan känna oro för och tidigt sätta in de redskap vi har och ta hjälp om de inte fungerar för hjälp finns att få. På förvaltningen har vi kloka medarbetare som kan hjälpa och stötta. Men en hel del kan vi göra initialt.

Det första är alltid relationens betydelse för eleverna, att eleverna har en relation som betyder något för dem, gärna med många som arbetar med skolan, är essentiellt för att vilja komma till skolan. Att ha en känsla av att vara sedd och på så sätt viktig för sammanhanget. Där har vi i skolan alltid ett viktigt jobb att göra, att arbeta för relationer med eleverna och att de blir så ärliga som de kan bli utan att på så sätt gå över från professionell – personlig till privat. Vi som arbetar i skolan använder vår person för att skapa relationen till skillnad från andra professioner som ibland möter våra elever som är i svårigheter som till exempel våra kollegor inom socialtjänsten, de förblir alltid i profession.

Möts eleven på morgonen av någon den har en relation till? Säger vi hej till de som vi personal möter? Kan vi namnen?

Vi inom skola ska också arbeta för goda relationer med vårdnadshavarna och alltid kommunicera gott om skolan och eleven, såklart. Inte alltid helt enkelt då vi i skolan ofta får bära hundhuvudet för saker som går fel, för eleven men också i samhället som stort. Tidig god relation och kontakt är alltid ett bra insteg och gärna kontakt ofta, inte bara då något negativt har hänt.

Skolans miljö är som alltid också problematiskt. Flertalet skolor är byggda i en annan tid med annat sätt att se på undervisning och skola i sig. Många elever har svårt att känna trygghet i skolan med korridorer och/eller avskilda utrymmen, man kan också ha svårighet att orientera sig och hitta. Där har vi som skolledare en utmaning i att få vår budget att räcka till med de anpassningar som vi ser att vi vill göra för att få en tryggare och mer tilltalande miljö.

Men vi kan alltid arbeta för en miljö som är tillåtande och anpassad på andra sätt genom närvaro av vuxna i alla miljöer, vara lyhörda för elevernas önskemål för vad som skulle bidra till en tryggare och mer tilltalande miljö och givetvis vara uppdaterade kring vad aktuell forskning säger inom området tillgänglig lärmiljö.

Vilka tecken eller signaler tycker du att skolpersonal bör vara särskilt uppmärksam på i ett tidigt skede för att kunna fånga upp elever i riskzonen för problematisk frånvaro?

Om jag som lärare har en god relation med mina elever som kan jag tidigt uppfatta signaler som kan leda till en problematisk frånvaro. Återigen så är relationen avgörande för hur att uppfatta signalerna.

Inom Örebro kommun finns det en mängd olika material som vi i skolans värld kan ta hjälp av som är framtagna av medarbetare inom Utvecklingsenheten. Där finns tips på frågor som vi kan ställa elever om vi känner en oro eller ser signaler. Det finns också material som vi kan använda i kontakten med vårdnadshavare när vi börjar undersöka orsaker som kan leda till frånvaro.

Men i skolans uppdrag är det tydligt att vi har en skyldighet att tidigt undersöka och försöka förstå vad frånvaron beror på och att åtgärda det så tidigt som möjligt i samverkan med hemmet och givetvis med eleven. Men exempel på signaler eller tecken kan vara:

• Finns det mönster i frånvaron?
• Är det samma dagar eller perioder som återkommer?
• Hur upplever vi eleven under skoldagen?
• Har eleven ett socialt nätverk under skoldagen eller upplevs hen ensam?
• Hur fungerar gruppen runt eleven?
• Går det att utläsa signaler kring gruppens bemötande av eleven?
• I samtal med vårdnadshavare, hur pratar de om skolan och skolans betydelse med eleven? Pratar de positivt om skolans betydelse och mening för resten av livet?
• Vikten av att hemmet har goda rutiner och förhållningssätt till skola
• Har eleven ett socialt sammanhang utanför skolan som medför aktiviteter på fritiden? Har vi undersökt det, ställt frågor?

På vilket sätt arbetar familjecentraler idag gällande tidiga insatser ur ett förebyggande och främjande perspektiv?

När jag sökte jobbet som enhetschef för familjecentralerna hade jag egentligen ingen aning om vad jag gav mig in i men nu, efter nästan fem års erfarenhet av familjecentralernas verksamhet kan jag med gott samvete påstå att om varje vårdnadshavare med barn fick tillgång till en familjecentral så skulle skolans generella status och resultat vara så mycket bättre.

En familjecentral består i samverkan mellan regionen och kommunen med fyra ben som verksamheten vilar på. Det är MVC (mödravårdscentral), BVC (barnavårdscentral) och öppen förskola där vi från FGF har 2 förskollärare och IFO har en kurator. Inom Örebro finns det 7 familjecentraler, 4 på väster, 2 på öster och 1 i Odensbacken. Hur de är samlokaliserade och därmed samverkar med vårdcentralerna ser olika ut beroende på förutsättningarna.

Familjecentralens övergripande och långsiktiga mål är att uppnå en god och jämlik hälsa hos blivande föräldrar, föräldrar, barn och andra viktiga vuxna runt barnet. Det målet är direkt kopplat till förskola och skola eftersom det är grunden till en god och jämlik hälsa. Att gå i skolan är inte bara en skyldighet, det är lika mycket barnets rättighet att gå i skolan. Tillsammans med uppföljningsenheten försöker vi få till en samverkan för att ytterligare stärka vara små barns rätt till förskola genom att via statistik se om vi har grupper av barn i våra områden som inte går i förskola. Genom vår verksamhet kan vi prata med vårdnadshavare om vikten av förskola som grund för ett vidare lärande för livet i grundskola.

På alla familjecentraler kommer vi tidigt i kontakt med blivande föräldrar. Ofta kommer barnmorskan vid ett besök under graviditeten in på besök i våra lokaler och på så sätt visas vår verksamhet upp tidigt. Vid besök på BMM så pratar barnmorska om vad en familjecentral syftar till och hur vårt arbete är upplagt. Det fortsätter sedan när BVC kliver in på scenen. Även de vårdcentraler som inte har en familjecentral i sin direkta närhet pratar om familjecentralernas uppdrag och roll. Det här medför att vi har möjlighet att nå alla medborgare i kommunen som är eller ska bli föräldrar.

I vårt uppdrag ingår arbete för en god hälsa och ett språkfrämjande arbetssätt. Allt vi gör inom den öppna förskolan genomsyras av det, på olika sätt. Dels genom bokcirklar, bokstunder och lånepåsar med bra barnböcker som vi genomför i samarbete med biblioteket. Vid varje öppettid har vi sångstunder med olika ramsor eller sånger som är språkstödjande och språkutvecklande, dels för barnens skull, dels som stöd för vårdnadshavare att göra hemma tillsammans med barnen. Vi arrangerar aktiviteter som ska visa på enkla saker att göra tillsammans med barnet, aktiviteter som inte kostar något att göra. Exempel på det kan vara promenad längs sagostigen i Varbergaskogen, åka buss från Vivalla med besökare till kulturkvarteret, upptäcktsfärd i Saxonparken och uteaktiviteter i Oscarsparken.

Vi har också en mängd olika aktiviteter som riktar sig till föräldrar och vårdnadshavare. Exempelvis spädbarnsmassage, Trygga föräldrar, ABC-utbildningar, ICDP och på sikt kan vi även vara en del i Kom I Tid tillsammans med logopeder från regionen. Alla de här utgår från anknytning mellan barn och förälder men också för att på sikt ge förutsättningar för en god hälsa där skolan är självklar.

På en familjecentral finns också en kurator som arbetar förebyggande och stödjande. Till skillnad från den öppna förskolan så har kuratorn uppdraget för vårdnadshavare med barn upp till 18 år.

Till kuratorn kan man som vårdnadshavare vända sig om man hamnar i svårigheter i relation till sitt barn, med sin partner eller andra svårigheter. Kuratorn arbetar inte behandlande, är inte en akutverksamhet utan ska arbeta stöttande och även visa på vägar för annat stöd genom till ex Råd och Stöd, BUP eller vad det nu kan vara. Kuratorn går med BVC på hembesöken som görs när barnet är nyfött och i vissa av våra områden i ett så kallat utökat hembesöksprogram. Då görs ytterligare hembesök av BVC och familjecentralens kurator. I de samtalen kan man tidigt identifiera om det finns någon risk för skolfrånvaro och i och med det arbeta förebyggande på olika sätt.

Kuratorn ska vara lätt tillgänglig och finns med i öppna förskolans verksamhet, allt för att tröskeln till hjälp ska vara så låg som möjligt. Även kuratorn är ett stöd för föräldrar och vårdnadshavare kring förståelse om skolans viktiga uppdrag.

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till Sara Tärnqvist, enhetschef på Enheten för flerspråkighet:

1. Du har tidigare erfarenhet av att arbeta som rektor i olika kommuner. Vilka utmaningar ser du i din nuvarande roll jämfört med rektorsrollen?
2. Vad är det absolut roligaste i ditt uppdrag?
3. Om du fick välja att göra precis vad som helst, vad skulle underlätta ditt jobb men också våra elevers förutsättningar till att lyckas bättre i skolan?