Stort kliv från elev till student – så förbereder du dina elever

Örebro universitetsbibliotek bjöd nyligen in gymnasielärare till en fortbildningsdag på temat "Att förbereda elever för högre studier". Att det råder en stor skillnad mellan hur de två verksamheterna ser på undervisning och stöd framgår tydligt. Frågan är vad som kan göras för att överbrygga glappet så att övergången till högre studier blir så bra som möjligt för våra elever/studenter?

Mia Axinge och Anders Jansson är skrivhandledare på Örebro biblioteksuniversitet.

Idén till Gymnasielärardagen växte fram ganska snart efter det att Mia Axinge för några år sedan började jobba som skrivhandledare på Örebro universitetsbibliotek. Med en bakgrund som gymnasielärare slogs hon av diskrepansen mellan vad gymnasieskolan och universitet värdesätter när det gäller skriftlig framställning. Kvaliteter som målande, varierat och personligt, som ofta klingar positivt i gymnasievärlden framstår lika ofta som flummigt, otydligt och osakligt i universitetsvärlden. Märkligt, kan tyckas. Men också en förklaring till varför övergången till högre studier blir en stor utmaning för många: Det som gick bra för eleven på gymnasiet går plötsligt (åtminstone initialt) inte alls lika bra för studenten på universitet.

– Vi behöver hitta en bro någonstans. Det förutsätter också att vi på universitetet vet vad man gör på gymnasiet. Nu är det bara vi som har varit på både platserna som känner till skillnaderna, säger Mia Axinge.

Relationell vs. kollektiv pedagogik

Som pedagog i skolan är du säkert van vid att kontinuerligt anpassa undervisningen för dina elever. Det är närmast en självklar del av det pedagogiska uppdraget, hela vägen från förskolan till gymnasieskolan, att skapa goda relationer till eleverna. Vi vet att det främjar inlärningen och därmed i slutändan leder till bästa möjliga studieresultat för eleverna.

På universitet förväntas istället eleven anpassa sig efter kursplanen och undervisningen.

– I värsta fall kan studenten ingå i en kurs med många deltagare och därmed mötas av undervisning som är helt distanserad, säger Mia.

Kort sagt, en student på universitetet kan inte räkna med det stöd eller de anpassningar som hen fick som elev på gymnasiet. Stöd på universitetet fokuserar på själva momentet och är inte personligt för varje individ.

Anders Jansson är till vardags förstelärare på Bruksgymnasiet i Gimo men har under det gångna läsåret varit tjänstledig för att jobba som skrivhandledare på Örebro universitetsbibliotek. Precis som Mia Axinge har han med andra ord god inblick i såväl det gymnasiala som det akademiska skrivandet.

– Det finns ett stort glapp mellan det mer relationsorienterade arbetet på gymnasiet och det mer distanserade på universitetet. För att underlätta glappet behöver det finnas en progression för eleverna på gymnasiet mot ett mera studentlikt arbetssätt. Eleverna behöver oftare vara i en process och äga sitt eget lärande, menar han.

Skrivhandledarnas viktigaste medskick till dig som vill förbereda eleverna bättre inför högre studier

  1. Att skriva akademiska texter förutsätter att du kan läsa akademiska texter, så att lära eleverna själva processen kring att läsa vetenskapliga texter är en sak som är viktig. Detta är något som många elever upplever som jobbigt, men du kan helt enkelt inte skriva om du inte kan läsa.
  2. Språkutveckling sker parallellt med ämnesutveckling, så glöm inte bort språket, oavsett vilket ämne du undervisar i.
  3. Träna eleverna på informationssökning. Eleverna måste få möta mer än populärvetenskapliga texter i ämnesundervisningen.

Sara Lombrant är verksamhetsutvecklare på studentavdelningen på Örebro universitet. När hon möter nya studenter vittnar många om stora skillnader från den tidigare skolgången. Ett exempel: provsituationen med långa tentor utan möjlighet att fråga undervisande lärare. Sara lyfter också följande skillnader:

    • En annan lärarroll
    • Skola vs myndighet
    • Hårdare tag mot fusk och plagiat
    • Ej så mycket formativ bedömning på universitetet
    • Ej samma stöd för studenter med funktionsbedsättning

    Trolig fortsättning

    Tillsammans med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) jobbar skrivhandledarna på Örebro universitetsbibliotek för att Gymnasielärardagen ska få en fortsättning. Exakt när, var eller hur återstår att se. Först behöver denna premiäromgång utvärderas.

    Mias tankar:

    – Min vision är att det inte är vi skrivhandledare som möter gymnasielärarna utan istället undervisande personal på universitetet, att de möter varandra direkt istället för att vi går emellan.

    Två lärarröster

    Innan gymnasielärarna skingras för dagen passar vi på att fånga ett par röster.

    Harriet Sandvall och Jonas Grönberg är lärare på Lundsbergs skola.

    Vad tar ni med er härifrån?

    Att få åka iväg på fortbildning i den här miljön gör att man vill lära sig mer. Vi har jobbat en del med det här i samband med Gymnasiearbetet, men det finns ju massor att lära, man blir aldrig fullärd. Sedan skulle jag vilja att föreläsarna kommer till vår skola och kör det här 'first hand'. Jag kan känna mig lite gammal i sammanhanget – det var tretti år sedan jag själv var student – och med de här föreläsarna tror jag att informationen skulle landa på ett lite trovärdigare sätt.

    /Jonas Grönberg, lärare i engelska på Lundsbergs skola.

    Man blir lätt lite insnöad i sin egen egen värld. Då är det viktigt att bli påmind om att individerna i ens klassrum ska över till universitetsvärlden sedan. Och hur förbereder vi dem då på ett bra sätt? Det är det vi har fått reda på idag. Så jag är jättenöjd med dagen. Jag tog speciellt med mig hur man kan använda engelskämnet på ett mer aktivt sätt för att förbereda eleverna när det gäller vetenskapliga texter.

    /Harriet Sandvall, också lärare i engelska på Lundsberg skola.

    /Jonas Gunnarsson och Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

    Senast uppdaterad:

    Publicerad:
    Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

    Tack för ditt svar!

    Tack för ditt svar!