Skicka vidare! Hanna Fridström

Hej Hanna! Berätta kort om dig själv

Jag är idrottslärare och arbetar på Idrottsgymnasiet där jag har till exempel NIU truppgymnastik och träningslära, samt på Örebro universitet där jag undervisar på ämneslärarprogrammet inriktning idrott/hälsa och förskollärarprogrammet. I övrigt är jag utbildare för Svenska gymnastikförbundet och håller kurser i ledarskap, teknik och metodik.

Vad tycker du är det absolut bästa med läraryrket?

Det allra bästa med läraryrket är mötet med andra människor. Att coacha, lotsa och hjälpa andra människor är en otroligt stor drivkraft för mig, oavsett om det handlar om att få ny kunskap, nya perspektiv eller att utvecklas lite mer som människa. Det är helt fantastiskt att få följa elevers (och mina studenters) resa mot personlig utveckling och nya kunskaper. Jag får så mycket energi tillbaka av att arbeta som lärare!

Hur motiverar du dina elever till att ta ansvar för sitt eget lärande?

Jag försöker hela tiden hitta nycklar att hänga upp varför vi gör saker och vad det kan leda till. Jag upplever att det skapar mål och riktning för eleverna. På universitetet har de ett tydligt mål och riktning; sin blivande yrkeslärarroll – men på gymnasiet kan det bli mer diffust och elevernas alla möjligheter i livet kan skapa både oro och förvirring. Då är det ännu viktigare att veta varför vi behöver kunna saker och varför vi gör på ett visst sätt. Jag har alltid varit en sån som själv behöver veta varför och har den frågan ständigt pågående i mitt huvud – varför gör vi det här? Därför blir det en naturlig del av min yrkesroll, att vara tydlig med det gentemot både elever och studenter. När de vet varför så blir det på något vis lättare att ta ansvar för sitt eget lärande. Jag upplever också att jag lägger över ansvaret på eleverna genom att de själva får prova olika vägar fram, att de behöver hitta sin väg, sin studieteknik och sina nycklar till att lyckas. Olika arbetsformer, redovisningsformer och där det är möjligt också valbart innehåll skapar motivation och mening hos eleverna.

Utifrån din roll som lärare även för idrottslärarutbildningen på universitetet – finns det något som du upplever att studenterna inte har med sig från grundskolan/gymnasieskolans idrott och hälsa-utbildning?

På universitetet, där jag arbetar med motorik och gymnastik, handlar det mycket om att riva murar. Att lära känna sin kropp på nya sätt och bli kvitt tidigare negativa erfarenheter som att behöva prestera, bli uttittad och att stå i kö. Jag jobbar mycket med att få möjligheter till att bemästra sin egen kropp och psyke, oavsett om det gäller att stå på händer eller att ha tillit till sin egen förmåga när man går/cyklar ute när det är halt. De 12 motoriska grundformerna är grunden till all rörelse, och jag motiverar det med att vi gör väldigt många av dem per dag utan att tänka på det speciellt mycket. Att kunna röra sig är en förutsättning för att vara en del av samhället. Jag upplever att många får jobba med att ta kommando över sin egen kropp, att våga lita på att kroppen kan röra sig på olika sätt genom olika stadier av livet. Jag får ofta höra att jag gett studenterna en ny syn på gymnastik och att få följa deras resa mot att övervinna rädslor och bli lite mer trygg i sin egen kropp är helt fantastiskt.

Jag kan uppleva att vissa individer saknar den grundläggande tryggheten i att veta vad sin kropp klarar av. Att göra saker med sin kropp upplevs då som läskigt och obehagligt och följs ofta åt av ett undvikande beteende. Vi pratar mycket om just det; rädslor och erfarenheter, att man kan lära om och att det är okej att känna sig rädd eller obekväm i olika moment. Alla har sin ryggsäck och det måste få vara så. Jag anser att det är en rättighet att få möjlighet till att känna sig trygg i kroppen redan från tidig ålder, och att undervisningen ska läggas upp på ett sätt där alla ska få möjlighet att utvecklas och lyckas, både i såväl gymnastik som i andra moment. Det tror jag är nyckeln för livslångt lärande och är min stora drivkraft i arbetet på lärarutbildningen!

Jag vill skicka tre frågor vidare till Lisa Halldin, lärare på Mellringeskolan:

1. Vad är det absolut bästa med att vara lärare?
   
2. Hur skulle skolan se ut om du fick fria händer att bestämma?
   
3. Vilken är den största utmaningen du möter i vardagen som lärare?