Örebro värd för konferens om uppföljning och måluppfyllelse inom IM

Idén till konferensen föddes under en IM‑konferens i Stockholm där gymnasiestrategerna Jenny Gustafsson och Sofie Norelius deltog. Dagarna var både inspirerande och givande, men väckte också gemensamma funderingar:

Hur kan vi följa upp eleverna på introduktionsprogrammen på ett mer systematiskt sätt? Hur vet vi att de insatser vi gör verkligen ger effekt?

För att ta frågorna vidare kontaktades Skolverket, som tidigt visade stor entusiasm för initiativet om en konferens.

– Så klokt att ses. Kommuner av liknande storlek kan ha stor nytta av varandra genom att dela både framgångar och utmaningar. Vi ser också fram emot att lära oss mer av er, säger Camilla Holmberg från Skolverket.

Till konferensen bjöds representanter från kommunerna Gävle, Jönköping, Västerås, Uppsala, Norrköping samt Sydnärkes utbildningsförbund in. Dagen präglades av öppen dialog, igenkänning och vilja till gemensamt lärande.

Konferensen hade tre tydliga mål:

• utbyta erfarenheter mellan kommuner
• skapa gemensamt lärande och nya perspektiv
• föra fördjupade samtal om uppföljning av elever inom introduktionsprogrammen

Hur långt når eleverna – och varför?

Skolverket presenterade en del intressant statistik kring hur många elever som tar sig från ett introduktionsprogram till ett nationellt program och hur många som där får en gymnasieexamen. Ett exempel är att 18 procent av eleverna som börjar på yrkesintroduktion fem år senare tagit gymnasieexamen på ett nationellt program.

Hur kan vi lyckas med ännu fler frågade sig representanterna från Skolverket.

De menade att en avgörande faktor är att låta analys och uppföljning bli motorn i utvecklingsarbetet. Det innebär att först ta fram en gemensam och saklig nulägesbild utan värderingar. Därefter behöver skolor analysera nuläget och försöka förstå varför resultaten ser ut som de gör – vilka mönster finns och vilka orsaker kan identifieras? Med den förståelsen som grund blir det möjligt att identifiera träffsäkra utvecklingsinsatser och omsätta dem i konkret handling.

För att analysen ska leda till verklig förbättring behöver ansvar och kunskap vara tydligt fördelade. Frågorna vem behöver veta vad och vem behöver göra vad är centrala. När rätt personer har rätt information och ett gemensamt uppdrag skapas bättre förutsättningar för att insatser ska bli samordnade, långsiktiga och bidra till ökad måluppfyllelse för fler elever.

Vad är ett gott resultet?

När gruppdiskussionerna inleddes fokuserades på utmaningar och behov kring uppföljning, analys, progression och måluppfyllelse för eleverna.

Vi lyssnade in en grupp bestående av rektorer och verksamhetschefer från de olika kommunerna.

De menade att elevernas progression är central, men svår att följa och mäta eftersom elevernas förutsättningar skiljer sig kraftigt åt. Att individualisera undervisningen är avgörande, men det gör jämförelser på gruppnivå problematiska. Skillnaderna mellan exempelvis en hemmasittare som inte varit i skolan på flera år och en elev som saknar ett enstaka betyg är stora – och just detta utgör en av verksamhetens största utmaningar.

Det finns ett tydligt behov av en mer professionell och systematisk uppföljning av elever, både under och efter introduktionsprogrammen. Vad som räknas som ett gott resultat behöver problematiseras. En elev kan ha gjort stora och viktiga framsteg utan att nå examen, vilket i sig kan vara ett betydande steg framåt för individen.

I uppföljningsarbetet nämndes bland annat elevenkäter, bra överlämnandeinformation, kartläggningar, kvalitetsrapporter och arbetslagsanalyser som framgångsaktorer och verktyg som ger goda resultat om de utformas och arbetas med på rätt sätt.

Statistik nyckel men ofta otillräcklig

Statistik är också en nyckelfaktor för att kunna följa eleverna. Den upplevs dock ofta som otillräcklig eftersom den riskerar att dölja individuella framsteg. För målgruppen krävs en djupare förståelse där varje elevs utveckling synliggörs – något som inte alltid speglas i siffror.

Några utvecklingsbehov identifieras:

• mer heltäckande och levande individuella studieplaner som används aktivt och samlar all relevant information
• bättre struktur för dokumentation, i stället för spridd information i flera olika system
• mer ändamålsenlig statistik: vad som ska mätas, över vilken tidsperiod och hur resultaten kan följas upp på ett sätt som stödjer verksamhetsutveckling.

Tydligare samordning mellan skola och förvaltning kring uppföljning och analys lyftes som en viktig förutsättning framåt. Att IM programmen lyfts fram mer och att kunskaperna om elevgruppen höjs från förvaltning och politik.

En dag som pekade framåt

Konferensen visade tydligt att gemensamma mötesplatser bidrar till ökad förståelse och skapar bättre förutsättningar för fortsatt utveckling inom IM. Det framkom också att ett omfattande utvecklingsarbete pågår i de olika kommunerna, och att ett fortsatt samarbete i dessa processer är avgörande framåt.

Mot denna bakgrund beslutades att nätverket ska fortsätta. Både Gävle och Sydnärkes utbildningsförbund erbjöd sig att ta över stafettpinnen.

– Att IM lyfts och sätts på agendan är så viktigt. Den här dagen har verkligen bidragit till det och ert forsatta arbete blir jätteviktigt, avslutar Camilla Holmberg.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro