Så samarbetar Brukets skola och Tegnérskolan för att stärka jämställdheten

Tamar Ucar hade bara varit rektor på Brukets skola i några dagar när Skolinspektionen kom på besök och konstaterade att verksamheten saknade ett systematiskt utvecklingsarbete för jämställdhet. Nu när arbetet med detta är i full gång vill hon tipsa andra skolor om det stöd som finns att få i Örebro kommun.

Bilden föreställer Tamar Ucar, rektor på Brukets skola och Tegnérskolan, och Katrin Hahne-Saltin, biträdande rektor på Tegnérskolan.

Kvalitetsarbete pågår! Tamar Ucar och Katrin Hahne-Saltin ser över trygghets- och elevhälsoplanerna för Brukets skola och Tegnérskolan.

Förutom Brukets skola är Tamar Ucar också rektor på Tegnérskolan. Tillsammans gör nu de två skolorna en kraftsamling kring jämställdhetsfrågan.

Vi jobbar visserligen med jämställdhetsfrågor hela tiden eftersom det är en del av värdegrunden, men vi gjorde det inte på ett organiserat vis och hade ingen specifik plan eller bestämda rutiner för arbetet, förklarar Tamar.

Och det var alltså precis detta som Skolinspektionen hade synpunkter på.

Det var när huvudmannen kontaktade Tamar för att fråga vilket stöd hon behövde för att bemöta Skolinspektionens synpunkter som hon till slut kom i kontakt med Mia Patino Stålgren, som arbetar som strategisk planerare kring jämställdhet. Tillsammans lade de upp en plan för det fortsatta utvecklingsarbetet och involverade även Katrin Hahne-Saltin, biträdande rektor på Tegnérskolan, i saken.

Två dagars konferens för att komma igång

I slutet av januari arrangerade skolorna två dagars gemensam konferens på temat jämställdhet. På programmet stod bland annat en föreläsning av Mia Patino Stålgren, som informerade grundläggande om jämställdhet och fokuserade särskilt på vad skollagen och läroplanen säger om detta. Syftet var att förtydliga vad dessa skrivelser i praktiken betyder för en skola och hur man kan ta sig an det mot bakgrund av det utlåtande som Skolinspektionen har kommit med.

Personalen fick därefter jobba vidare med skolornas trygghets- och elevhälsoplaner, två dokument som redan innehåller många jämställdhetsaspekter. Men i vilken utsträckning? Och skulle det kunna finnas med på ett tydligare sätt? Detta diskuterades i mindre grupper och dokumenterades.

En bild som föreställer Mia Patino Stålgren, planerare på Örebro konmmunFörstora bilden

Mia Patino Stålgren under föreläsningen för personalen.

– Så personalen har fått komma med idéer och förslag som Mia sedan har sammanställt och bakat in i våra planer, förklarar Tamar Ucar.

En vinst att använda redan befintliga planer

Det är Mias inrådan som skolorna har valt att skriva in ett tydligare jämställdhetsperspektiv i redan befintliga trygghets- och elevhälsoplaner istället för att upprätta en separat plan för ändamålet. På så sätt undviker man att detta blir en punktinsats och att jämställdhetsfrågan blir något som man bara återkommer till någon gång ibland.

– Jämställdhet ska inte vara en separat fråga som lyfts ett par gånger om året. Det måste in i befintlig dokumentation och systematiskt utvärderas genom enkäter, säger Mia Patino Stålgren.

Därför håller skolorna nu som bäst på att revidera sin trygghetsenkät, så att den även innehåller frågor om jämställdhet.

En nyhet jämfört med tidigare är att trygghetsenkäten nu kommer att vara könsuppdelad. Den som svarar får alltså ange sin könstillhörighet, flicka, pojke eller annan/annat. En nödvändig åtgärd för att kunna synliggöra jämställdhetsperspektivet.

– Har vi inte resultatet uppdelat på kön kan vi inte analysera det utifrån ett jämställdhetsperspektiv, säger Mia och fortsätter:

– Sedan kommer den lite jobbigare biten, nämligen att själva börja få syn på vad vi signalerar för normer och värden i medarbetargruppen.

Något som inte är helt lätt, men en process som nu har påbörjats.

Tamar Ucar och Katrin Hahne-Saltin menar att Mias föreläsning här har fyllt en viktigt funktion och att en dialog om jämställdhet har uppstått bland personalen på de två skolorna. Det har till exempel handlat om könskodade lekmiljöer, med fotbollsplanen som ett klassiskt exempel på en skolgårdsyta som ofta domineras av pojkar.

Föreställningen att fotboll främst är något för pojkar förekommer på sina håll alltjämt, både bland elever och personal, men nu har Brukets skola bestämt att endast flickor får använda fotbollsplanen på måndagar. Ett försök att få till en förändring.

– Det betyder inte att killarna inte får spela fotboll, bara att de för göra det någon annanstans just då, säger Tamar Ucar.

En kvalitetsfråga

Mia Patino Stålgren påpekar att jämställdhet i grunden är en kvalitetsfråga, en ingång i att komma längre i skolans kvalitetsarbete:

– Det är ju naturligtvis inte så att alla pojkar känner sig välkomna på fotbollsplanen och att alla flickor inte gör det. Men om det nu finns en tydlig tendens att bara vissa får vara där, så har vi ju inte en skola som är lika för alla och där alla får plats, konstaterar hon.

Här är det viktigt att personalen på skolan agerar tillsammans för att synliggöra rådande normer och åstadkomma förändringar som främjar jämställdheten.

Mia förklarar hur man i jämställdhetsarbetet pratar alltmer om så kallade maskulinitetsnormer, det vill säga att det ibland tillåts vara lite gruffigt och skojbråkigt. Men på skolor där man har infört nolltollerans mot sådant har man kunnat se många positiva, trygghetsskapande effekter. Något som har sin enkla förklaring:

– Det är ett spel inte alla vill spela. Inte ens alla pojkar, säger Mia.

Vi önskar Brukets skola och Tegnérskolan lycka till med det fortsatta jämställdhetsarbetet.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: