Samverkan för alla barns bästa – försöksverksamhet igång på Västra Engelbrektsskolan

Tillsammans för samverkan på Västra Engelbrektsskolan heter Örebro kommuns projekt inom Region Örebro läns satsning - TABB (tillsammans för alla barns bästa), som bygger på Skottlandsmodellen. Projektet vill skapa mer samarbete mellan olika aktörer och sätta barnets behov i främsta rummet. Västra Engelbrektsskolan har bland annat satsat på en familjestödjare i arbetet där vårdnadshavarnas roll sätts i fokus.

Ann-Sofie Keller

Målet med TABB är att utveckla samordning och ansvarsfördelning mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, med syfte att arbeta mer effektivt och i högre grad med förebyggande och tidiga insatser för att öka barn och ungas psykiska hälsa. Ett arbete som kommer påverka barn och elevers måluppfyllelse i skolan.

När skolor söktes till projektet anmälde Västra Engelbrektsskolan sitt intresse. Nu är man en av skolorna i regionen där försöksverksamhet pågår. Rektor Ann-Sofie Keller:

– En viktig framgångsfaktor för att stärka barn och elevers psykiska mående är att skolgången fungerar. Vi jobbar mycket med att stärka våra barn genom tydlig och effektiv samverkan mellan olika aktörer.

Skapa tillit och tydliggöra roller och mandat

I Örebro kommuns projekt finns förutom skolan också BUP, HAB, vårdcentralerna, föräldrastöd, motagningsenheten, IFO/utredningsenheten och partnerskapet med som samverkansakörer. Arbetet handlar mycket om att skapa tillit mellan aktörerna och att tydliggöra de olika rollerna och mandaten.

– Vi vill öka förståelsen för varandras arbete och olika lagrum för att kunna skapa mer samarbete kring våra barn och elever, säger Ann-Sofie Keller.

Västra Engelbrektsskolan har valt att anställa en familjestödjare som samordnar insatser från skolan, socialtjänst och vård och har vårdnadshavarnas perspektiv i fokus.

Lovisa Liyanage jobbar sedan 2019 i den rollen på skolan. Med en bakgrund i England som familjestödjare och med många års erfarenhet av drogförebyggande arbete, passade tjänsten på Västra Engelberktsskolan som handen i handsken när Lovisa efter 18 år i England flyttade hem till Sverige igen.

Skapar relationer

Syftet med rollen på skolan är att vårdnadshavare ska ha en ingång vid frågor och funderingar. Lovisa skapar en relation med föräldrarna och målet är ökad trygghet och tillit mellan skola, hem och andra aktörer.

– Det är viktigt att bygga in vårdnadshavarna i arbetet med barn och eleverna i skolan. Kan vi stärka dem i deras roll så kommer barnen ha större möjligheter att lyckas i skolan. Jag har en passion för att väcka engagemanget för inlärning hos vårdnadshavare, säger Lovisa.

Lovisa Liyanage

Lovisa Liyanage

En vanlig dag kan börja med ett möte med vårdnadshavare på skolgården vid lämning. Under dagen är Lovisa med mycket i klasserna för att skapa sig en bild kring elevernas dag och vara en närvarande vuxen. Mycket kommunikation sker också med mentorer, övrig pedagogisk personal och EHT. Vid hämtning är Lovisa med och pratar och stämmer av läget med vårdnadshavare.

– Oftast är det mycket frågor kring elevens dag och hur veckan kommer se ut. Jag hjälper många med att gå igenom läxorna till exempel. För många föräldrar trillar polletten ner och de har mycket lättare att arbeta med läxorna hemma med sina barn. Det kan också handla om att föräldrarna inte riktigt förstår vad som ska göras i skolan, eller att de har helt andra referenser i vissa frågor. När läraren säger att barnen ska gå till skogen till exempel förstår inte alla vad det handlar om, vad ska de göra där?, vad förväntas jag som förälder förbereda?

Familjestödjare, något fler bör satsa på

Arbetet har varit mycket uppskattat och många vårdnadshavare hyllar Lovisas arbete som familjestödjare. En roll som enligt Lovisa fler skolor bör satsa på:

– Verkligen! Vårdnadshavarnas perspektiv är viktigt för att barnet ska kunna prestera och lära sig i skolan. Mentorer gör ett jättebra jobb men detta perspektiv hinns ofta inte med fullt ut. Jag kan i min roll utmana både vårdnadshavare och skolan och vara bryggan mellan. Med detta stöd kan vi komma mycket längre med eleverna i skolan.

Lovisa är noga med att skolfrågorna och barnens lärande står i fokus när det gäller kommunaktionen med vårdnadshavare. Men för att barnens skolgång ska fungera så bra som möjligt kan hennes arbetsuppgifter variera väldigt mycket beroende på vilken familj hon möter.

– Det kan handla om att få en struktur i vardagen, hjälpa till med kommunikation med organisationer, föreningar och myndigheter, vänskapsrelationer, fritidsaktiviteter, hemspråk och bostadsproblem.

Unik roll

Familjestödjarrollen är unik för förskolan och skolan i Örebro.

– Den här lösningen passar jättebra hos oss utifrån vår situation. Men en nyckel är att oavsett vilken kompetens/yrkesgrupp man väljer, så behöver personen ha ett lärandefokus. Det vi gör kring eleven och deras hemmiljö måste hela tiden utgå från lärandet och hur det ska underlättas, säger rektor Ann-Sofie Keller.

En projektplan är tagen och nu pågår arbetet med att ta fram fler verktyg till de olika processerna. Forskningsstudier är dessutom igång och forskare följer kontinuerligt arbetet för att kunna visa vilka resultat som skolan har uppnått. I arbetet tittar man också mycket på regioner och kommuner som kommit långt i arbetet med Skottlandsmodellen, till exempel Kronobergs län. SALSA-resultaten (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands-Analyser) visar att Västra Engelbrektsskolan tagit kliv framåt med tydliga plusresultat dessutom visar de egna enkäterna på att en en hel del framgångsfaktorer i arbetet.

Viktigt att "prata samma språk"

Karin von Stedingk

Karin von Stedingk

Karin von Stedingk, avdelningschef på Förvaltning förskola och skola i Örebro kommun är projektledare för Tillsammans för samverkan på Västra Engelbrektsskolan.

- Min förhoppning att det ska leda till att vi hittar bra sätt att samverka i vardagens arbete, det som sker närmast barnen och deras vårdnadshavare. Vi behöver hitta förståelse för varandras professioner och ansvarsområden. En annan förhoppning är att vi ska prata ”samma språk” om de barn och vårdnadshavare som alla verksamheter träffar. Allt för att barn och vårdnadshavare ska få ett bra stöd som ger barnen förutsättningar att klara sin skola och må bra, berättar Karin.

TABB finns i tre kommuner

Regionens projekt TABB finns i tre kommuner: Örebro, Askersund och Degerfors och avslutas i december 2022. Kommunerna har valt lite olika upplägg men den gemensamma nämnaren är att alla vill hitta former och arbetssätt för samverkan mellan olika verksamheter där barnets behov står i centrum.

– Målet är att vi kan hitta sätt kring samverkan som vi kan jobba vidare med och utveckla. Jag hoppas att arbetssätten i de tre kommunerna får fäste och att det blir naturligt att jobba vidare med samverkan mellan alla aktörer, även efter projektet, säger Daniel Berglund, som är regionens projektledare för TABB

Region Örebro län

Runt om i landets kommuner och regioner pågår flertalet liknande projekt. Det Daniel Berglund vill lyfta med unikt för Örebros del är det digra förarbetet som gjordes, bland annat med två större förstudier gjorda av Anders Trumberg utvecklingsledare på Region Örebro län.

– Fantastiskt att börja som projektledare med ett sådant brett underlag. det gör att vi vet vad kommunerna efterfrågar och arbetet går snabbare framåt, menar Daniel.

Utmaningarna i projektet rör bland annat sekretessregler och övrig lagstiftning där förändringar behöver ske . Arbetssättet måste också ha ekonomiska förutsättningar för att kunna genomföras.

– Nu slussas ett barn via olika verksamheter under sin uppväxt. En ökad samverkan mellan verksamheter möjliggör att vi kan tillgodose barnets behov på ett bättre sätt. Vi behöver titta i varandras verktygslådor och inte bara i vår egen, avslutar Daniel Berglund.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Utgångspunkten och grunden i Skottlandsmodellen och TABB är:

  • Fokus på generella insatser, grunden är att kunna möta alla barn oavsett behov, men där några barn kanske behöver mer stöd och hjälp än andra.
  • Arbetet sker i samverkan mellan verksamheter inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och förskola/skola.
  • Det innebär att verksamheterna som ingår får ett förändrat arbetssätt jämfört med hur man förut arbetat i samverkan med andra verksamheter.
  • Barnens behov är i centrum, det råder en samsyn kring barnets behov och barnet och dess vårdnadshavare är delaktiga i processen.
  • Barnen och vårdnadshavarna har en ingång till olika typer av stöd, hjälp och/eller vård utefter sina behov.
  • Det finns en gemensam teoretisk bas och ett gemensamt språk i de verksamheter som ingår i arbetet kring barns välmående.
  • Organisationens lärande och funktion utvecklas kontinuerligt med syfte att skapa en gemensam grund för deltagande personal.

Från Anders Trumbergs rapport ( 2019:02) https://docplayer.se/155912758-Tillsammans-for-alla-barns-basta.html

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!