Skicka vidare! Lotta Weman

Hej Lotta! Berätta lite om dig själv.

Jag heter Lotta Weman och är 43 år. Har jobbat som logoped sedan 2009, först inom Barn- och ungdomshabiliteringen och därefter som skollogoped, först inom vuxenutbildningen och sedan hösten 2023 på Hagaskolan F–6. Jag älskar mitt jobb som skollogoped då det ger möjlighet att få vara med och bidra till att alla elever får det språkliga stöd de behöver för att klara skolan. På fritiden tycker jag om att ägna mig åt meditation och löpning och att umgås med familj och vänner.

Vilka språkliga behov möter du oftast hos elever, och hur märks de i klassrummet?

Jag ser att många av våra elever har ett bristande ordförråd och utmaningar med meningsbyggnad. Detta märks genom att eleverna får svårt att nå målen i skolan då skolspråket ställer höga krav på elevernas ordförråd. Vi använder ju många abstrakta ord i skolan som inte självklart förekommer i vårt vardagsspråk, ex argumentera, analysera, beskriva, jämföra etc. När eleverna kommer till skolan och kanske har med sig ett litet ordförråd även när det gäller vardagsorden så blir det extra utmanande att ta till sig undervisningen då man där möts av många nya och abstrakta ord och begrepp.

Kan du ge exempel på hur ditt arbete tillsammans med pedagoger har gjort skillnad för elevernas lärande eller delaktighet?

När det gäller individnivå så har pedagogerna sett att de elever med språkstörning som jag arbetat enskilt med har haft lättare att hänga med i undervisningen i och med att vi bland annat arbetat med förförståelse och repetition av viktiga ord och begrepp.

När det gäller gruppnivå så har vi på vår skola sett att många av våra elever har stora språkliga behov och utifrån detta så har vi utvecklat ett strukturerat arbetssätt för hur vi arbetar med ord och begrepp liksom med den tidiga läsinlärningen. Just att arbeta parallellt på ett strukturerat sätt med läsinlärningen och ordförståelsen så att eleverna både blir säkra i sin avkodning och får en ökad förståelse för ord och begrepp har vi sett har varit viktigt. Vi arbetar även i stor utsträckning med visuella lathundar som jag hjälper till att ta fram och som sedan provas ut tillsammans med pedagoger och elever. Vårt arbetssätt innebär ett nära och strukturerat samarbete mellan pedagoger, skollogoped och speciallärare. Det handlar om ett långsiktigt och strukturerat arbete kring ord- och begreppsutveckling och tidig läsinlärning, där undervisningen kontinuerligt anpassas, prövas och utvecklas utifrån elevernas behov. Det nära samarbetet mellan pedagoger, skollogoped och speciallärare har varit A och O. De visuella lathundarna blir där ett komplement i arbetet där vi exempelvis tydliggör vad man kan när man kan ett ord, ordföljden i meningar etc. Vi har sett att det här arbetet har gett resultat exempelvis genom en ökad språklig medvetenhet hos eleverna där eleverna redan tidigt har börjat prata om ändelser och vilka ändelser ett ord har. Vi ser också att eleverna i ökad utsträckning befäster de ord som vi fokuserar extra på vilket gör att vi kan rusta dem med viktiga skolord. Eleverna är även mer medvetna om ord och nyfikna på ord som de uppmärksammar är nya för dem. Rent konkret ser vi även förbättrade resultat på gruppnivå i Legilexi när det exempelvis gäller elevernas läsförståelse. När vi utökat arbetet med visuellt stöd så ser vi även en ökad delaktighet hos eleverna med språkstörning.

Vilket språkligt förhållnings- eller arbetssätt tycker du att fler skolor borde ta med sig i sitt språkutvecklande arbete?

Jag tänker att det är viktigt att arbeta strukturerat med både den tidiga läsinlärningen och med elevernas språkförståelse. Här skulle jag säga att ett nära samarbete mellan pedagoger och speciallärare och ev skollogoped är en framgångsfaktor. Något som jag tänker att många redan gör och som är väldigt hjälpsamt är att jobba explicit med ord och begrepp och inte ta för givet att eleverna själva upptäcker mönster i språket, ex hur ett ord böjs. Genom att vi är modeller och uppmärksammar eleverna på viktiga ord och deras språkliga särdrag så som vilka ändelser ordet har så ökar vi elevernas medvetenhet runt ord och deras byggstenar liksom även elevernas nyfikenhet på att lära sig flera ord. Jag är också en stor förespråkare av visuellt stöd – bildstöd, visuella mallar etc. Detta är särskilt viktigt för elever i språklig sårbarhet. Sedan hoppas jag såklart att fler skolor skulle vilja prova att anställa en skollogoped då jag tycker att skollogopedens kompetens är ett bra komplement till skolans övriga kompetenser när det kommer till arbetet med att utveckla elevernas språkliga förmåga.

Jag skulle vilja skicka tre frågor vidare till frågor till Margareta Engström, rektor för förskolorna Björkhaga, Karlslunds och Solskenet:

1. Vilka språkliga behov ser du på dina förskolor?
2. Hur tycker du att samarbetet mellan förskola och skola ska se ut för att ge barnen de bästa förutsättningarna i skolan?
3. Vilka arbetssätt har du sett har gynnat barnens språkutveckling?